Visst har jag blivit kallad pessimist och blivit anklagad för att vara negativ, och visst har jag nästan instämt. Nu vet jag vad jag är.
- Jag är en realist bland en samling strutsar!
De senaste 2 åren har bekräftat detta så sanna mina ord...
Där jag jobbar känner jag att man kommer närmre och närmre ytterligare besparingar. Det är nog bara en tidsfråga innan vi avskedar personal igen. Jag tror att jag sitter löst i nästa runda så det börjar bli dags att uppdatera min profil på diverse jobbsajter. Får jag välja behåller jag hellre jobbet :)
Är företaget smart så blir det en himla massa mellanchefer som får gå. Känslan är att alldeles för många chefer mest sitter och rapporterar till andra mer viktiga chefer. Vi är långt från att vara decentraliserade det skall gudarna veta.
Kände att marknaden kanske började plana ut. Hade tänkt investera lite. Jag tittade på oljan när den låg nere på 33 men missade tåget när priset gick upp mot 44, vågade inte lita på magkänslan även om den gått ner från 140 sedan sommaren.
Magkänslan säger nämligen också att vi inte har sett det värsta ännu. Denna känsla förstärktes efter att jag läst Dagens Industri och Computer Sweden den här morgonen. Nattsvart läsning utöver några eventuellt intressanta industrier att investera mina surt förvärvade kaffepengar i.
Jag är mer och mer övertygad om att världsekonomin kommer krympa. Ett problem med detta är att ha pengarna på banken inte längre är en säker affär. Även 5% ränta kan bli en minusaffär. Mål 1 är att kapitalet inte skall krympa, mål 2 att få det att växa. mål 1 börjar kännas som ett bra scenario men då kan inte pengarna ligga och skräpa på ett bankkonto.
fredag, januari 09, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar