torsdag, mars 08, 2007

Om varför jag väljer att flytta hem till Sverige

Efter det att jag offentliggjort mitt beslut om att flytta tillbaks till Sverige fick jag förstås en hel del frågor om varför, både från vänner och bekanta, men även här över bloggen.

Hans frågade:

Vad är det egentligen som får dig att flytta hem igen?

Är du "feed up" med thailändare och Bangkok?
(kanske dumma frågor! :o))


Jag förstår att man kan undra, speciellt om man går i tankarna om att själv flytta till Thailand.

Efter mer eller mindre 15 år i landet känner jag inte längre den där kicken av att det springer massa leende människor runt omkring mig hela tiden. Jag tycker inte heller värmen är speciellt behaglig, 5-10 grader svalare hade varit skönare. Att ha en pool runt hörnet är trevligt, men efter ett par år känner man sig inte tvungen att bada i den längre. Solen kan man bli brun av, det är sant, men du kommer till en gräns då det absolut inte spelar någon roll. De flesta som jobbar här för en längre tid, undviker hellre solen, än utsätter sig för den. Du lär dig förstå varför.

Visst är det skönt att ha ett paradis som Koh Samed runt hörnet, att kunna gå ner på hörnet och hämta middagen var dag, köpa ett par öl i 7-11 på Lördagseftermiddagen, eller att gå ut på krogen hela familjen utan att det kostar så man spricker. Visst kommer jag att sakna allt detta. Dock, vad jag främst kommer att sakna är utan tvekan mina vänner här i Bangkok. Över åren har det blivit mer och mer svenskar av någon konstig anledning (eller det är nog inte så konstigt när jag tänker efter). Som tur var är det bara 12 timmar emellan länderna och de flesta besöker Sverige varje år.

Samtidigt blir det vardagsliv här också. Man spenderar mer och mer tid hemma. Min fru glor på dumburken och jag leker med datorn. Barnen tjatar om att få gå ner i garaget och sparka boll. Man reser mer sällan över helgen.

Som nyhetens behag kan Thailand nog vara bra för en barnfamilj. Man kan resa, bada, sola, äta glass, och göra allt det där man inte gör för ofta i Sverige. 1 eller 2 år kan nog vara ljuvligt, eller rentutav nyttigt för familjen. Efter ett tag tror jag dock att man upptäcker att Thailand inte är speciellt barnvänligt. Man kan inte rulla barnvagnen för att antingen är trottoaren för smal, har en stolpe mitt i, eller är full med hål. Man får ta bilen till lekplatsen. Bilister stannar inte för barnfamiljer som vill passera över vägen, inte på övergångsställe, och inte ens om en ensam mamma hamnat med sina småbarn mitt mellan filerna (läs: min fru på väg att lämna barnen i skolan). Det är jag, jag och jag, för hela slanten. Visst finns det undantag, men än så länge är de för få.

Thailändarna behandlar inte varandra som de behandlar turister, det skall man inte glömma. Undantag görs förstås när man vet att någon har pengar och/eller makt. Man slickar upp och sparkar ner. Jag har trotts allt förståelse för detta eftersom de flesta Thailändare är fattiga och först måste söka omedelbar försörjning och vara vän med makten. Men jag ser inte längre glädje i deras leenden, bara en önskan bort.

Thailand är trots allt ett u-land, och ett u-land jag inte ser mycket hopp för eftersom de som styr är så oerhört korrumperade och självgoda. Över 80% av landets befolkning är fattiga bönder, och kommer så att förbli av den anledningen att det är så man vill ha det. Det kommer alltid att finnas möjligheter för affärsmän med lite kontakter, men inte för gemene man som ni stöter på ute på gatan. Som besökaren Green Curry skrev häromdagen: I Sverige ges nästan alla möjligheten, och det är upp till var och en vad de gör av den.

Jag ser fram mot att ha grönområden med temperaturer som gör en promenad behaglig. Bäckar man kan dricka ur. Lekparker runt hörnet. Dagis, skola, fri sjukvård, anställningstrygghet, och a-kassa. Jag ser till och med fram mot att betala svenska skatter.

Jag ser fram mot årstiderna, även om jag nog alltid kommer tycka att vi har för lite sommar. Jag ser fram mot att åter sätta min fot i den svenska vildmarken, den som för många andra än svenskar är lika exotisk som den i Nepal eller Butan. Jag ser fram mot en vintervecka i fjällen, och mot en sommarvecka i svenska skärgården.

Jag tror jag äntligen är redo för att uppskatta Sverige och svenskarna. Det är något visst med oss svenskar, och även om vi kan vara knepiga skall vi vara stolta över oss och vad vi har åstadkommit.

Sverige har ungefär lika många invånare som Bangkok betänk det. Det är ingen tillfällighet att vi har massor av framgångsrika storföretag, industriledare, affärsmän, föreläsare, idrottsmän, klubblag mm, och Thailand har nästan inget. Det är våra skattepengar och en hårt arbetande skicklig arbetsklass som gett utrymme för detta (det är ju de som betalar skatt). Visst, folk är uttråkade, vill ha det som grannen har, folk är olyckliga. Folk vet tyvärr inte hur bra det har det. Jag vet. Och jag tror jag kan uppskatta det mer än många andra, och framför allt mer än vad jag brukade göra.

Jag skall ärligt erkänna att hade det inte varit för att jag hade familj skulle det vara svårare att hitta starka anledningar till att flytta hem. Thailand för en singel (kanske för barnlöst par) är en skön och kompromisslös egotripp. Man behöver inte tjäna en förmögenhet för att ligga på topp 24/7. I Thailand, gör som Thailändarna: imorgon är en annan dag.

Första Thailandskapitlet är nu avslutat. Jag var 27 när jag drog, och jag kommer hem nästan 42 år gammal. Jag kommer hem med fru och 3 barn. Förhoppningsvis kommer jag hem med en stor erfarenhet rikare.

Hemma är där man hänger hatten, och jag ser fram mot att hänga den nära resten av min familj igen.

Edit: Det är nu 2010-10-29 och vi befinner oss i Hua Hin där vi tänkt stanna 1 år. Om hur det känns kan ni läs om här.

51 kommentarer:

Härensjö sa...

Jag förstår helt klart hur du tänker och ändå har jag bara varit här i 5 år. Man ser på saker och ting så annorlunda när man har upplevt allt på plats i flera år. Jag vet bara hur mycket jag har förändrats på 5 år, kan bara föreställa hur du har förändrats på 12år. Jag själv tror jag har förändrats till det bättre inom de flesta områderna.
Jag har inte tröttnat än, men jag tror säkert den dagen kommer för mig oxå. Jag har inte många västerländska kompisar här utan umgås mmest med thai kompisarna. Vet inte om det gör det lättare att stanna, men jag tror det. Men som sagt 12 år är en lång tid. Jag hoppas ni får en alla tiders tid i Sverige! jag hoppas du fortfarande kommer att blogga. Stora lycko önskningar från Korat.
Michael

pappa sa...

Din hjärna och ditt hjärta befinner sig tydligen redan i dit gamla hemland.
Det skall bli kul och spännande, att ha er i närheten.

Jag undrar var Plair tycker och tänker.
Men det kanske är hennes tur nu byta land, med en helt annan kultur.

I "min" by i Isaan..... sa...

Jag själv känner igen mycket du säger fast jag endast tillbringat några månader i Thailand.Du gör säker rätt.
Lycka till med Sverige.
Mvh Jesper

PS: glöm inte bloga lite om hur det går.

Svenne Farang sa...

Ja, det är lustigt det där, nån vill till Thailand och nån vill till Sverige. Så som du förklarar det så låter det som att du verkligen vill prova på Sverige och svenskarna igen. Det är ju en fantastisk tid du har varit i Thailand så jag förstår dig verkligen, den längsta sammanhängande tiden jag själv varit där är bara 4 månader!

Du verkar vara en otroligt driftig och klok kille, du klarar dig säkert i vilket land som helst. Kanske det blir svårare för din fru men det kommer säkert att gå bra, och Thailand är aldrig långt borta. Tänk vilken lyx vi kan njuta av - att kunna resa som vi vill, vad hemskt det måste vara att vara flykting i ett land och inte kunna resa hem på kanske 10-tals år.

Jag har en teori som jag tänkte utveckla vidare senare:
Jag tror det är lättare för en svensk (falang) att trivas, känna sig uppskattad, vara lycklig i Thailand, än för en Thailändare att känna sig uppskattad, lycklig och trivas i Sverige.

Kort sagt - kulturkrocken blir större för thailändaren som kommer till Sverige. Tror jag?!

Annie alias UFOt sa...

Mycket intressant inlägg, inte minst den bild av det thailändska samhället du ger.
Jag känner mig "färdig" med Korea efter nästan fyra år. Som du säger, efter ett tag upphör kickarna. För min del har Korea blivit för hemtamt. Jag hade nästan lika gärna kunnat bo i Sverige. Fast jag vill helst inte tillbaka till Sverige utan hoppas få uppleva ett annat land. Vi vet fortfarande inte vad som händer till sommaren.

Jag ska hålla tummarna för att din fru också kommer att trivas i Sverige. Du får väl vara lite observant på kulturkrockar....de kommer förmodligen som ett brev på posten för henne. För dina barn går det nog lättare.

Precis som du säger har Sverige och svenskarna sina sidor. Men också mycket bra sidor, och jag är stolt över att vara svensk. Jag tror man är uppfostrad med vissa värderingar som jag inte skulle vilja vara utan. Egentligen tror jag inte man upptäcker hur bra Sverige är förrän man har bott utomlands några år (därmed inte sagt att det är bättre än andra länder, men...ja, du fattar).

Anonym sa...

Ja, gräset är ju alltid grönare på andra sidan..

Vilket av dessa scenarios verkar skönast?

1) Måndagskväll vid poolen i Bangkok med ungarna och en Singha..

2) Måndagskväll väntandes på bussen till Sollentuna Centrum, snöslask och nollgradigt. Måste handla snabbt för att hinna med tvättstugetiden kl. 19.00...

"Man måste inte pröva allt för att förstå..." Citat: Okänd

Nille sa...

Okänd: Jag har ju trots allt stått på båda sidorna av staketet. Varför gämföra en av de bättre sakerna i thailand med en av de sämsta i Sverige? Jämför istället en bira vid poolen med att se dina barn lyckligt springa ut tilllekplatsen...

Eller ditt första påstående, med att bli påkörd av en mopedist i thailand, och åka på att betala skadestånd när det visar sig att mopedisten hade kontakter

Anna Malaga sa...

Hej!
Jag har precis hittat hit, och det är väldigt intressant det du skriver. Du har verkligen en poäng i det här med vardagen - den hinner ifatt överallt, och för att vilja stanna för evigt i ett land mâste man trivas i landets vardag.
Jag har ändâ en fundering. Är du säker pâ att Sverige är sâ bra för barn som du föreställer dig? Tillvaron har ändrats mycket sedan vi växte upp pâ sjuttiotalet.
Själv tillbringar jag flera mânader per âr med min sexâring i Sverige, och tycker det är ganska trâkigt - inga barn är lediga pâ somrar eller eftermiddagar. Alla är pâ dagis, fritids eller andra aktiviteter. Vi fâr bada själva i de vackra sjöarna. Svenska skolan är väldigt stökig jämfört med i andra länder.
Visst har Sverige mânga fördelar, men jag tror att man fâr en alltför romantisk bild av hemlandet när man inte har bott där pâ länge.

Nille sa...

Hej Anna: Jag har ju inte heller gått i skolan sedan 70 talet så helt säker är jag inte. Jag ser på min systers barn och hoppas det blir lika för våra.

Sammtidigt är det så mycket annat än just skolan tex,. det som Annie nämnde ovan om värderingar som man vill ska nedärvas.

Något annat land än Sverige känner jag inte lockar. Resa i jobbet för all del, men jag vill inte rota mig på något annat ställe än dessa 2 platser, som det känns nu.

Jag tror vårt absolut största problem kommer bli hur lätt det går för min fru att anpassa sig. Ja, förutsatt att jag hittar åtminstone ett halvtidsjobb.

Allt annat känns som om det blir så bra som vi gör det.

Nille sa...

Micke: Jag tror också dessa år har gjort mig gott.

Svenne: Thailand är ju ett ganska hiarkist samhälle till skildnad från Sverige. Skildnaden är att de ser upp till oss som små guldklimpar och placerar oss högt på stegen. I Sverige för en thai är det ju precis tvärtom.

Susanne sa...

Första tussilagon, blåsippan, vitsippan, prästkragen...

Ljuset... skymning... midsommar...

Grillkvällar, födelsedagspartyn (en 40-åring!), kräftor...

Höstlöv, bärplockning, allemansrätt...

Syskon, föräldrar (+ bonusar), syskonbarn, gamla vänner...

Snö, pepparkaksbak, adventsglögg, tända ljus, jul...

Nille sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Nille sa...

Susanne, den kommentaren kom ganska lägligt, jag började nästan ångra mig :)

Jens (kompis och Theas pappa) sa...

Susanne: jag börjar längta till jul tack vare dig....

Nille: Vi skall ta en promenad ut på järvafältet med barnen så du får se och känna riktig natur och djur på nära håll!

Nille sa...

Jens: Jag ser fram mot många sådana promenader. Jag hoppas verkligen Sverige är så tråkigt som det var när jag drog. Oj vilken väntan det var på sommaren. Åren gick långsamt. Fasen vad mycket tid man hade trotts allt.

Här blixtrar åren förbi på samma sett som vilke 2 veckors semesester som helst. Jag hinner fasen inte med.

Jens (kompis och Theas pappa) sa...

Jag lovar dig att du har all tid i världen att stanna upp och fundera, till och med faktiskt ha jävligt tråkigt (om du så vill)!

Bara du inte flänger runt i magsårstempo som du har en tendens till när du är här och hälsar på!

När vi satt och fikade i vårsolen förra helgen så var i och för sig livet inte så dumt faktiskt...

...Linda sa...

Tack för ett välskrivet inlägg som också måste vara ett av de mest intressanta jag läst av "utlandssvenskar" som bloggar om sina liv. Jag har själv rest i Thailand många gånger; rest. Man lär sig ingenting om hur det är att bo i ett land genom att resa. Det du berättar om är alltså sådant man bara kan få insikt i genom att spendera tid "bakom kulisserna". Det är också spänande att läsa om vad du ser fram emot att uppleva i Sverige, eftersom jag själv fortfarande är i en sits där jag längtar mig bort härifrån och inte alls uppskattar de fördelar Sverige har (det är mer att jag VET om dem, snarare än att jag verkligen tar till vara på dem). Min egen plan är att igen flytta utomlands en längre tid, visserligen inte till Thailand, men USA eller Japan. Den tid jag själv bott i Japan känns redan avlägsen och alldeles väldigt otillräcklig - men kanske känner jag också precis som du efter 15 år. Jag tror att det är bra och nyttigt att få den typen av perspektiv som boende i utlandet oundvikligen ger.
Tack igen för ett jättebra och intressant inlägg!

Nille sa...

Linda: Din kommentar värmer.

En som blir kvar sa...

Intressant... men mycket att smälta. Jag får be om lov att återkomma med något bättre när jag hunnit med att tänka över det du skriver.

Maleé sa...

Jag har full förståelse för att du vill hem. Skulle vi ha barn skulle jag nog vilja att de fick växa upp i Sverige, mycket pga av det hierarkiska samhället vi lever i här. Ging skulle absolut vilja det!

Jag tror din fru kommer att trivas! Min man skulle vilja bo heltid i Sverige, men han har inte upplevt "arbetande vardag". Eftersom vi är lyckligt lottade kan vi spendera ett halvår i varje land - det funkar för oss just nu. Men om vi stannar här hela livet, tjaaa tvivlar faktiskt, men det återstår att se. Från mig som bott här i åtta år.

Svenne Farang sa...

Nille: Ja, det är just det med hierarkier, samhällsklasser eller vad man väljer att kalla det. Plus postkoloniala strukturer som har färgat världen och delat upp den i västvärlden och Europa kontra 3:e världen osv. Visst har vi hierarikier här i Sverige också och klasskonflikter, och de ökar ständigt och visst tycker folk här att Sverige och Europa är bäst och klokast i världen. Allt detta innbär att flyttar man till Thailand så flyttas man per automatik upp i hierarkin och flyttar man tillbaka till Sverige blir det ett steg ner i hierarkin. Man blir en vanlig "Svenne" igen, hoppsan nu gav jag visst en ledtråd till varför jag kallar mig Svenne Farang :). För en thailändare blir det tvärtom, som du själv skrev. Men det behöver inte bli så, det är bara att kämpa på och själv påverka det hela.

Det finns fördelar och nackdelar med bägge alternativen och det kommer säkert att bli bra i Sverige också! :)

Jove sa...

Jag förstår hur du tänker och faktiskt hoppas jag att jag känner så en dag (om jag inte känner att jag hittar 100% rätt utomlands då), för nu är jag trött på Sverige.

Och bara för att man kommer hem så är det ju inte förbjudet att resa/flytta bort igen.

Anonym sa...

Hej Nille,
Man ska göra vad man känner är rätt, och när du nu har beskrivit hur de ser på situationen så kommer det här att bli bra. Om jag förstår rätt så kommer du att flytta till stockholmstrakten och här finns det ett väldigt rikt och fungerande liten variaant av thaisamhälle. Så frugan kommer nog att kunna slussas in på ett behagligt sätt(många kommer nog tycka att det är fel att tänka så). Själv så har jag tänkt att om man har hälsan i behåll pendla mellan Asien och Sverige när man har pallrat sig över 50år. Har inte bestämt mig för vilket land än men det ska framtida resor få utvisa. Så det kan ni också kanske ha som en exit om ni inte helt trivs i Sverige.
mvh och lycka till Björn med alias b-tung

Sara sa...

Intressant inlägg. Jag flyttade tillbaks till Sverige i juni i år efter 10 år utomlands, de sista fem åren i Australien. Det har gått över förväntan, det har faktiskt gått helt fantastiskt! Jag var orolig för att jag inte skulle "passa in" längre - och till viss del gör jag inte det på det sättet att jag tagit till mig nya vanor och sätt att vara och att prata med människor och behandla folk, men på samma gång har det varit så mycket enklare än jag någonsin trodde. Jag sköt faktiskt på den här flytten ganska länge för att jag trodde det skulle bli svårt, men trots att man nu är en "helt vanlig svenne" så tycker jag faktiskt att det är skönt att slippa svara på "Var kommer du ifrån?" och förklara sin livshistoria och varför man hamnat där man hamnat varje gång man träffar en ny person.

Jag tror det kommer gå jättebra för er! Jag har enbart upplevt det svenska systemet som positivt sen jag kom tillbaks - jag tycker det är fantastiskt att saker som socialförsäkringen, a-kassa och allt det andra finns. I mitt fall fanns det ju i Australien också men inte alls på samma sätt och inte med samma självklarhet. Det är också så fruktansvärt skönt att slippa bilar, bilar, bilar överallt och att naturen alltid finns precis runt hörnet. Det jag tyckt varit jobbigast är nog att sommaren var så kort, men då tänker jag på hur vidrigt det kan vara att sova i +40 utan luftkonditionering flera veckor i streck och kanske inte få en bra nattsömn pga värmen på flera månader...och då känns allting ganska relativt - alla ställen har sina bra och dåliga sidor.

Lycka till!

Sara

Nille sa...

Sara: Alltid lika kul när någon lockar mig att komma tillbaks just det här inlägget. Så skönt att få kliva in i min skall just den tidpunkten då flytten var aktuell, men ännu inte startat.

Kul att du känner ganska lika inför och kring hemflytten.

Anonym sa...

Hoppas bara inte dina illusioner om den "fria sjukvården" spricker utan att du och din familj får vara friska.

Hur kul är det att sitta i ett akut-väntrum i 8 timmar utan att få hjälp ?
Eller att skickas runt i Sverige för att få en remiss, till din hemstad ?

Det var ju inte så många generationer sedan som Sverige var fattigt bondsamhälle då alla svalt och 30% av invånarna drog till USA.

Anonym sa...

Jo nog kommer nog en och annan "önsketanke" som tex "fri sjukvård" att komma på skam för er. Sverige är tyvärr numera ett samhälle där du också måste ha kontakter för att lösa många vardagsproblem för att du inte ska bli fullständigt "galen" av allt tjänstemannatjafs som tyvärr dränker detta härliga land allt mer. Får du sedan en eller annan tjänsteman mot dig, då kan du ligga riktigt pyrt till. Har nära exempel på personer som inte kan verka normalt i sverige pga byråkratiska och lögnaktiga tjänstemän. I sverige är det tjänstemän som styr, den som troddee att politikerna har makten lever i en illusion. Jag själv älskar landet i övrigt och ingen skugga över alla som sliter ont på hederligt sätt här. Men jag ska själv flytta ner till Thailand om några år och får då möjlighet att se närmare på det du upplevde som negativt, visserligen så blir vi bara 2 och inga barn så det blir väl ingen helt korrekt jämförelse. Men lycka till här hemma, jag gissar på att ni kommer att återvända när barnen är äldre. Jag är några år äldre än dig och värmen gör gott för min kropp när jag är i Thailand, och sjukvården som jag upplevt där nere har jag inget att anmärka på, men det är klart att man måste ha en sjukförsäkring. Välkomna till Svedala i alla fall!

Robban sa...

Har aldrig varit så lycklig och fri som när jag tog steget och flyttade från kalla, fördomsfulla, politiskt korrekta, stela, självgoda, övermoraliska brådmogna,trygga, förutsägbara kollektivistiska Sverige.

/lyckligt osvensk

Mojay sa...

Hej Nille,
Ser att det nu gått ett år sen flytten hem och jag hoppas att det har utvecklat sig som du önskade.
Vill ändå ställa en fråga, med tanke på din långa tid i Thailand.
Om man ser till hela din familj, du har thailändsk fru och barn så är min fråga, Är familjen, i sin helhet, lyckligare i Sverige än i Thailand, med tanke på omständigheter som vänner, familj och det social skyddsnät som finns i Sverige?

Nille sa...

Robban: Jag håller med om mycket men nu när jag är tillbaka försöker jag undvika att fastna i sånt jag inte gillar. Det går att styra över sitt eget liv även i Sverige.

Mojay: Jodå, för oss har det bara varit positivt. Familjen trivs utmärkt även om vi längtar tillbaks till Thailand av och till. Jag tror inte vi längtar dit för att bo där men för att få leka av oss lite.

Oavsett tror jag vi kommer tillbaka till Thailand men då starkare och tryggare. Alla pratar då svenska och är helt inkörda i systemet. Förhoppningsvis 2 inkomster (om det behövs). Jag saknar mina vänner och den gemenskap vi hade tillsammans i Thailand något otroligt.

Nu reser många av dem mycket så man träffar någon av dem ofta. En flyttar hem och andra tänker tanken.

Jag ställer mig frågan: - hur kul är det att flytta tillbaks om alla gamla polare har dragit till andra länder?

Som sagt var, jag är fortfarande förvirrad. Tack för påminnelsen om att jag borde göra en uppdatering efter första året.

馬廷 sa...

Hej Nille

Jag har själv bott i Taiwan i ett par år, och jag kan bara instämma helt och hållet i din analys av Thailand, och förutom rättsväsende och vardags-mutande (som fungerar något bättre i Taiwan), känner jag igen det mesta.

Det är ignorant att prata om stela och sjävlgoda Sverige i en internationell jämförelse.
Om jag stannar så pass länge i Taiwan att jag får egna barn, vill jag helt klart de skall växa upp i Sverige.
I Taiwan pressas barnen till bristningsgränsen av mer än 12 timmars studier 7 dagar i veckan, och en lydnad och underkastelse som mer liknar en slagen hund, än en människa.
Detta och sedan en total avsaknad av grönområden, lekplatser och kreativ stimulans från dagis, fritids, skola, och TV/Radio.

Värmen och regnet här borta kan jag leva med, men folks enorma trångsynthet för förändringar, rasism mot olika folkgrupper (vita förskonade), och extrema kärlek till pengar, som gör att man om man bara kan få tjäna pengar kan man ljuga, bedra och luras utan att folk reagerar.

Dessutom i Sverige delar vi med oss, hela tänkande med välgörenhet, folkrörelsen, idrott utan vinstsyfte, allmännytan, bidrag och bistånd är saker jag fått upp ögonen för här i asien.

Jag vet inte vilket som är bäst, men Sverige är definitivt bättre än vad vi alla fått för oss.

Dessutom är det lätt för alla att klaga på Sverige och flytta därifrån, vilken otacksamhet säger jag bara! Att vi har ett land som ger dig möjlighet att flytta från ditt land, eller ens resa. Det är minsann mer än var de flesta thailändarna har möjlighet till, de flesta kommer aldrig i hela deras liv att resa till ett annat land. Lätt att kritisera Sverige då, med gratis skola etc etc och sedan vara så missnöjd att man lämnar Sverige och sedan klagar på det.

Hur som helst, tack för en trevlig artikel/text, hoppas du har det fint hemma i Sverige.

Martin

Nille sa...

Hej Martin,

Det var ett intressant inlägg du gjorde. Det är väl som så att man måste har varit utanför Sveriges gränser för att uppskatta henne till fullo.

Anonym sa...

sverige har förändrats.
det är inte som på 60,70, 80 talet.

Det är inget idylliskt , rättvist land där man delar med sig via ett allmänt välfärds system.

Offentliga sektorn nedmonteras i takt med att privata alternativ tar över.
sjukhus i utsatta statsdelar låter man förfalla, personalen flyr och dom som är kvar skriver förgäves att deras verksamhet inte fungerar.
man stänger akutmottagningar på nätterna pga personal brist.

personalen jobbar på "finare" sjukhus , eller så har dom gått över till privata sektorn.

det är inte längre självklart att alla får tillgång till samma kvalite i skola eller vården.

vi följer usas linje numera,
både på gott och ont.
privata försäkringar, för den som har råd, då kan man snabbt få bra vård, pension etc.

akassa, sjukförsäkringsystemet är helt nedrivet. där kan finns inget att hämta.
utan kan du inte som individ klara sig själv, oavsett anledning så är du körd.

Nej jag har fel där, vi har socialbidraget kvar.
men där hamnar väldigt många människor numera.
Det är dock vanligt folk,
folk som kanske bara haft oturen att bli sjuka eller skadade i arbetet.
Försäkringskassan bara skrattar åt sådant numera.

det blir hård bellastning för en del kommuner.
därför talas det om lösningar,
man sneglar på tyskland.
där får man "jobba" kommunalt för 1 euro i timmen om man vill ha mera än minimum soc.


sverige är ett egoist svin land numera,
vi saknar all form av "vi känsla".
finns ingen nationell stolthet.
inte om man jämför med våra andra nordiska länder iaf.

vårat rättsystem har haverarat.
domstolarna samt polisen klarar inte trycket från den ökande kriminaliteten.
polisen låter bli att ingripa vid brott dom ser, för dom vet att dom inte hinner med.
dom måste prioritera, precis som domstolarna får göra.
så fler och fler ärende hinner preskiberas innan dom ens fått prövning.
detta har pågått länge, utan att något görs åt det.


svenska skolan var "världens bästa skola" hetta det innnan.
idag rankas vi lägre och lägre för varje år i internationella mätningar.

när våra barn går ut 9an har 30% av dom inte godkänt i kärn ämnena och kommer inte in på gymnasiet.
Det blir 1/3 av hela generation som blir utslagna från första början.

nästan som ett uland ?

vi går bakåt på alla viktiga parametrar att bedömma ett samhälles välmående.
förutom pengar, det heter att "sverige är rikare än
någonsin".
synd bara att samhället fullständigt rasar samman samtidigt.

ge ni thailan 20 år till så är det nog på samma nivå som sverige.
vi blir sämre och dom blir bättre..

/gustav

Anonym sa...

Att bli gammal, kanske sjuk och trött är en bra ursäkt att flytta till sverige, det är också en bra ursäkt att kräva höga skatter :)

Den som aldrig betalar skatt är naturligtvis enormt intresserad av att "stjäla" av vad andra har skapat.

Lycka till i helvetet "sverige"

Anonym sa...

Jag e mest inresserad av att spendera 6-7 månader i Thailand, sätta upp ett bolag som driver tillräckligt med pengar för kunna ha skaplig standard, resten av året får man jobba i Sverige helt enkelt. Jag har dock ingen aning vad en svensk företagare har för möjligheter att driva ett litet fåmans bolag i thailand. Alla goda tips är välkomna :-)

Nille sa...

Fåmansbolag? du bör väl ha något att sälja först? Pengarna strömmar inte bara in i ett bolag?

Besök www.thailandsforum.se om du vill veta mer

Snart får jag skriva om varför jag antagligen väljer att flytta tillbaks till Thailand....

Anonym sa...

Tjena Nille, sökte på SINK och fri sjukvård, då hamnade jag hos dig...

Själv på väg till Brasseland med skutan, kommande från Pa Nana.

Masken

Nille sa...

Masken, det var inte igår. Kanske vi sprang om varandra på pa Nana förra veckan då?

Ja ja, nu vet du allt om mitt nya liv i alla fall :)

Anonym sa...

Hej!

Skriv gärna om varför du vill/ska flytta tillbaka! :)

Nille sa...

Förlåt men jag förstår inte frågan? Om varför det var ok att flytta tillbaks till Sverige borde jag förklarat i detalj här?

Menar du om varför jag skulle kunna överväga att flytta tillbaks till Thailand får du nog vänta på att jag skriver ett inlägg om det :)

mormor sa...

Hej från mormor!

Swe-Thai Paradise Ban Phe sa...

Hej. Intressant läsning och väldigt givande. Jag har aldrig bott i Thailand men min dröm är att kunna bo där halvårsvis framöver. Jag kan nog hålla med dig om att har man småbarn kan nog en tid i Thailand på 1-2 år göra susen, men skulle jag nog också tänka som du känner.

Nu har jag inga småbarn längre och om jag flyttar till Thailand kommer det vara för njuta alltså under helt andra premisser.

Tack för en bra blogg.

//Stina

Ann-Catherine Alverborg sa...

Vet inte om denna blogg uppdateras längre men...knner igen en hel del...

Själv letade på "flytta tillbaka till Sverige med Spansk man..." kom denna blog upp som förslag. Jag har bott i Madrid i 14 år. Känner att jag kan det här nu...Men jag letar efter HUR man gör??
Vad måste man göra INNAN man flyttar. 2 barn 7 och 8 år och en Spansk man som sagt. Jag har ett jobb på gång i Sverige men vågar ju inget säga något än...vi äger en lägenhet med lån...barnen måste gå i skolan etc. Skulle behöva en checklista!!! Nån???
Hoppas hoppas!!
Anci

Nille sa...

Hejsan Anci,

Nu har jag varit tillbaks i Thailand igen i 1 år och det känns inte som förr. Känns som vi kommer flytta emellan länderna så länge det fungerar för barnen eller vi tröttnar. Ingen aning om vilken slutdestinationen blir.

Jag hyr och har inte samma utmaning på den punkten. Ni bör nog försöka sälja om ni flyttar till Sverige. Eller byt boende med någon svennne?

Skola, lägenhet och sånt ordnar sig alltid. Kanske tar ett tag att hitta förstahandskontrakt.

Min barn var mindre än dina men svenskan vart förstaspråk på bara 1 år - den var ganska usel innan måste jag erkänna...

Lycka till!

Anonym sa...

ville också veta varför flyttar du tillbaka till Thailand?? För du verkar ju inte gillar landet alls. När kommer du skriva ett inlägg om varför du flyttar tillbaks!

Nille sa...

Hur läste du nu? Fortfarande i förälskestadiet med Thailand förstår jag....

Jag skriver om vardagen som till slut hinner ikapp var man är.

Och vem har sagt att jag flyttat till Thailand? Känner inte alls att detta är slutdestinationen.

Omväxling förnöjer.

Anonym sa...

Hej,

Jag och sambo och son 3 år ska bo i hua hin 3 månader nästa år. Har läst lite på sidan och förstått att du bott länge i Thailand .. Vad vet du om laguna i hua hin? Tycker det är jobbigt att välja boende när man inte har vart där o sett det, men det är ju vad det är .. ;) har fått erbjudande om ett hus där, bra pris .. Men hur är området i förhållande till centrum säkerhet osv ...

Vart är du nu förresten? Thailand eller Sverige?

Nille sa...

Du kan nå mig via Thailandsforum.se och Nille

ps. Alltid lika kul att läsa om den här texten. Fan bra skrivet och jag håller fortfarande med mig själv i det mesta.

Vildrosen sa...

Tack Nille för ditt inlägg som tog oss med storm och till tårar. Det är så lätt att bli hemmablind och tro att gräset är grönare på andra sidan. Att öppna ögonen och verkligen SE vad vi har och hur vi har det är så svårt ibland, men det lyckades du verkligen med.
En månad per år bor vi i Thailand, men vi kan gott tänka oss längre perioder när pensionen blir ett faktum, att få komma ifrån den värsta mörka trista tiden här och fortfarande ha kvar den vackra svenska sommaren.
Önksar dig all lycka till i Sverige och du, välkommen hem igen. Ska fortsätta hålla kollen på din blogg och se hur det går för dig.
Tack än en gång.
Malle & Krille

Nille sa...

Tack! Är tillbaks i Thailand sedan 2 år, så det kan svänga. Står med ett ben i varje land just nu känns det som.

Hanna F-C sa...

Bor i Kuala Lumpur sedan 6.5 ar med amerikansk man och 2 sma barn. Drommen om att flytta hem till Sverige har varierat over aren (bodde i ett par andra Europeiska lander innan vi kom hit) men nu har vi tagit beslutet for att forsoka flytta hem om 1-2 ar, etablera oss innan dottern ska borja skolan.

Kanner igen mig sa mycket i allt du skriver i dina inlagg, en valdigt intressant blog tråd! Det ar ju verkligen inte svart eller vitt, som någon sa så finns det + och - med alla stallen. Lycklig/ olycklig kan man vara overallt men visst uppskattar man Sverige mer nar man bott utomlands ett tag!

Asien ar fantastiskt intressant men vi kanner att i langden kanna det otryggt eftersom sjukvård och skolor ar sa fruktansvärt dyra, och man vill inte bli "fast" har utan att kunna aka hem till Sverige och slakten ibland. Allt annat du skriver om hierarki och samhallssystem spelar också in. Jag vill att barnen ska vaxa upp i en nagot battre fungerande demokrati.

Vi vet annu inte hur det kommer bli med jobb osv, men med en positiv attityd fixar sig det mesta! Ser fram emot att fa bo i det nya brokiga Sverige! Fattigare an forr, sakert! Men vi kommer nog inte ha hemlösa som sover pa gatan utanför huset, som har. Allt ar relativt ...