fredag, oktober 29, 2010

Hur känns det så här långt då?

Fick frågan av en nyfiken kompis senast i morse. Vart är uppföljaren till inlägget du skrev om att flytta hem till Sverige från Bangkok för 3 år sedan? För övrigt en av mina bättre inlägg om jag får säga det själv.

Vet inte, det känns ungefär som väntat. Hua Hin är nytt för mig men har visat sin framsida. Vi bor i ett hus med bra standard som vi hyr från en kompis. Vi har en bil som vi mer eller mindre får låna när vi vill, som tom som oftast står parkerad på vår uppfart med nyckeln i min ficka. Det är grabbarna på Larf Förvaltning som står för den. De jobbar med underhåll och daglig skötsel åt en massa svenska husägare här i Hua Hin. De jobbar också med uthyrning av bostäder här.

Vi har bott i Hua Hin i ca 3 veckor nu men har fortfarande inte varit ute i svängen värst. Vi har besökt en kompis kompis som precis flyttat från Phuket och hit för att ta över en Restaurang som heter Ericssons Värdshus - thats it! Tony som han heter han som driver stället är kockskolad, något många av hans konkurrenter inte är, tror han kommer krossa. Maten smakar smask.

Gissar att detta betyder att vi snabbt tagit oss in i vardagslunken. Vardagslunken är vad jag gillar mest med Thailand. Stressa runt på semester är bara stressigt. Dels för att det ryker så mycket pengar, dels för att man inte laddar batterierna, och dels för att man kommer hem och inte fattar att man vart borta ens - bara efter några dagar.

Skolan för tjejerna är ordnad och vi är jättenöjda med Yamsaart School så här långt. De kommer bli grymma på engelska och thai snabbt, både i läs och skrift. Matten är tuffare. Kanske några naturämnen som hamnar på efterkälken men det tror jag mer än väl kompletteras av nämnda, samt det faktum att klassen är ungefär hälften så stor. Skoldagarna är dessutom ca 3 timmar längre, inklusive läxläsning med ordinarie lärare. Vi kommer dessutom inte behöva rodda med hämtning och lämning i skolan eftersom det bara kostade 220 kr per unge med skolbuss. Vi bor dessutom bara 10 minuter från skolan.

Jag måste hitta några som Sebastian kan leka med för att hänga med mig dag ut och dag kommer han tröttna på. Visserligen försöker vi vara strukturerade och sätta upp rutiner men men,.

Skulle man kunna bo här då?

Ja, varför inte? Jag känner redan många här och lär väl snart lära känna deras kompisar. Vi spelar fotboll varje måndag och snart skall jag börja med golfen igen. Hua Hin ligger inte långt från Bangkok där jag också har kompisar, ca 2.5 timmar. Man skulle alltså kunna bo i Hua Hin och pendla till Bangkok för jobb om det skulle gå så långt.

Det känns dock ganska så mycket turistigare här än Bangkok :) Där jag bodde i Bangkok fanns det ju mer eller mindre bara Thailändare och fastboende utlänningar. Gillar som bekant inte att bli behandlad som en turist. Jag får helt enkelt lära mig att gilla nya läget. Le och lyssna glatt på alla som skall berätta hur fantastiska thailändarna är och vilket underbart land det är.

Jag tror ungarna trivs. Min fru säger att hon trivs. Vi får ge det ett par månader.

Det finns inte en chans i Universum att vi tröttnar på Hua Hin innan oktober 2011. Inte heller en chans att vi åker till Sverige på semester innan dess, förstås. Vad som händer efter det är en annan femma. Har jag räknat rätt har jag säkert massor av pappadagar kvar då, om jag verkligen skulle vilja hänga kvar. Men, för de månaderna måste jag släppa lägenheten. Får bara hyra ut i 1 år nämligen. Skulle det hända skulle det säkert vara i samband med ett nytt jobb(eller liknande), i Thailand.

Vad som står på STORA To-Do listan nu är:
1) Skaffa bil, och kanske moppe.
2) Skaffa nytt boende från den 7 december då huset vi bor i inte längre är tillgängligt. Kanske vi tar något tillfälligt bara över högsäsongen om det skulle tryta.

söndag, oktober 24, 2010

Då har vi ÄNTLIGEN ordnat med skola till tjejerna

Det blir Yamsaard School en bit upp på gatan där vi bor. Skolan är billingual med undervisning på thai och engelska, 50/50. 2 lärare per klass, en engelsk och en lokal. Max 20 elever per klass.

Det har varit riktigt jobbigt att inte ha detta med skola klart förrän nu. Nu börjar de redan på Onsdag. Det kommer bli tufft för dem helt klart. Thai varken skriver eller läser dem, och engelska pratar de inte värst längre. Vi kom överens med skolan om att ta ner dem en årskurs vilket betyder att Emily kommer gå i ettan och Josefine i förskoleklassen igen. Ingen fara i färde dock.

Kommer de ikapp i språken kan vi flytta upp dem.

Skolan följer det brittiska systemet och som i Thailand innebär det att lära sig läsa och skriva redan vid ca 4 års ålder. Skoldagen för Emily kommer vara 07.30 till 14.30 och för Josefine 08.30 till ungefär samma. Efter skolan fortsätter det med aktiviteter som sport, dans och läxläsning så ytterligare 1 timme blir de kvar i skolan.

Skönt att som i Sverige slippa rodda dem till andra aktiviteter själv. Nu får de prova på allt möjligt och alla på skolans område.

Här i Thailand betalar man själv och det kommer kosta oss ca 2,000 kr per barn och månad. Det är det värt dock. På ett år blir de flytande i engelska, och lär sig skriva och läsa på båda språken. Dessutom ligger matten i framkant.

Det blir bra det här!

lördag, oktober 16, 2010

Regndans i Hua Hin

Det började regna lite på väg hem från stranden. Borde vi kunnat räkna ut. Det regnar ju varje eftermiddag... Kul ändå tyckte barnen :)

From Regndans i Hua Hin

Vårt första hus i Hua Hin


Det vart många turer och är fortfarande men tillfälligt boende har vi hittat. Först hade vi ett hus klart, som vi missade eftersom flytten inte var 100% klar ännu. Sedan skulle vi bo i en kompis lägenhet medan vi letade hus. Men eftersom den vart vattenskadad så var vi tillbaks på ruta ett igen. Huset fanns tillgängligt ett par månader så vi nöp den första månaden. Efter första natten bokade vi ytterligare en månad, sedan är det uthyrt tyvärr. Högsäsongen närmar sig.

Här är lite bilder från vårt nuvarande boende iaf!

Huset ligger först på denna soi som kallas Soi Jennie. 3 sovrum, 2 badrum, kök, vardagsrum, trädgård, carport, bevakning, trädgårdsmästare, mm. 1 km till stranden och ca 1.5 km till stan. Här trivs vi som fisken.





Jag kan bara bekräfta det bilderna visar på, att det är rymligt och håller mer än god standard. Perres filosofi när han bygger är att han bara bygger som han själv vill bo, det är alltså inte hur pengarna klirrar i slutet av dagen som är det avgörande. En sak som bekräftar detta är avsaknaden av insekter i huset. Det normala i Thailand är att all mat du lämnar blir angripen inom 5 minuter. Här är som i Sverige, kan stå ett par dygn utan problem. Vad de gör för att få det på detta vis är att de besprutar husen 1 gg i månaden.

Är du intresserad av semesterboende i Hua Hin tycker jag du skall ta dig en titt på någon av hans hemsidor; hus i hua hin eller lägenheter i hua hin. Båda dessa sidor har jag både byggt och sökmotormarknadsfört åt han. Den första sidan tror jag vi byggde första varianten av för över 10 år sedan.

Personligen tycker jag denna typ av boende krossar hotellupplevelser.

Skolarbete hemifrån

Vi har fortfarande inte hittat någon skola vi kan stoppa in barnen i tills terminsstarten i November men det skall nog ordna sig. Tills dess undervisar jag barnen på egen hand. Inte lätt när man inte alls har pedagogiken men det finns mycket information på nätet och vi har skolböcker med oss. Vi kör ca 3 timmar om dagen och fokuserar på basämnen som svenska, matematik och engelska. Vi blandar med bad och lek när det behövs och skoldagen brukar bli ca 6 timmar totalt.



Jag märker att det är en himla skillnad på aktivitet de första timmarna så det är då vi försöker få det bästa gjort. Fördelen är att jag kan använda just bad och lek som en muta för att få skolarbetet gjort :)

Förstår nu mer än väl att skolklasserna är alldeles för stora hemma. Varje barn behöver ju sin egen anpassning till skolarbetet men det blir ju omöjligt som det är idag.

Hur går det då?

Vi gör stora framsteg, speciellt i matematik som är lite av mitt favoritämne :) Emily har haft lite segt med läsningen och den tränar vi mycket nu och oj vad det gått framåt på så kort tid. Vi lägger ca 1 timme varje dag på just detta. Får nästan lite ångest för att man inte "hunnit" med så mycket tidigare, men jobbet och livet har verkligen sugit musten ur mig. Man gör det men inte med hjärtat som nu. Tempot i Sverige är sjukt, säger inte nödvändigtvis effektivt, men sjukt. Man är slut när man kommer hem helt enkelt men fattar inte varför.

Sebastian glider med på ett bananskal. Oj vad mycket tidigare han är med allt än tjejerna. Emily fick verkligen inget gratis i vår familj. Samma med Josefine som för Sebastian egentligen. Allt hon gör i skolan har hon hört Emily göra tidigare - det kommer inte som någon överraskning.

Önskar vi i väst kunde kliva tillbaks ett par steg och fokusera på vad som är viktigt och inte bara det materiella. (Nu är det dock vi som är arbetsmyrorna i samhället och utan oss stannar Sverige så det kommer inte hända. Du kan läsa mer om det i det jag skrev om tidigare: ekorrhjulet vi sitter fast i). Annars fantastiskt om man kunde vara hemma och undervisa sina barn på heltid, eller bara spendera mer kvalitetstid med dem. VILKET meningsfullt jobb det vore! Jakten på jämställdhet har dock raderat ut möjligheterna att göra så. Alla skall jobba och producera - det är bakplanen.

Ps. Är det någon sam har tips på bra länkar när det gäller hemundervisning skulle det uppskattas. Jag söker även bra Flashcards som jag kan skriva ut själv.

måndag, oktober 11, 2010

Idag är det dags att leta upp närmsta stranden

Via google maps listade vi ut denna väg. Google verkar rita ut någon konstig omväg nere vid stora vägen men det måste ha med att komma med fordon att göra. ca 1 km har vi därmed och den större delen av sträckan trafikerad av gratistaxi. Tyvärr har vi ingen bil ännu!



Länk här!

lördag, oktober 02, 2010

Hjälpa mormor att sortera och packa blommor

Första mogonen hemma hos mormor (eller Jai som en mormor kallas för i Thailand) så åkte de iväg tidigt till blomfältet för att skörda. Många av folket i byn använder sig av samma fält och de byter fält så snart de är klara. När de plockat färdigt för dagen samlas man hemma hos någon för at sortera och packa. Det var vid den tiden vi dök upp.

Alla hjälps åt, de små barnen med. I Thailand kallar man det inte barnarbete utan att dela på hushållets sysslor, och jag är benägen att hålla med. INGET gnäll från barnens sida alls. ALLA barn hjälper till hemma så det är inget konstigt med detta.

Först sorterar de vuxna blommorna i olika kvaliteter, det kan vara storlek eller färg (gul nyans), sedan tar de yngre över och packar i påsar om 50 st. Påsarna får man sedan ca 10 kr st för. 10 kronor i Thailand är ca 50 baht och det kan man köpa ungefär lika mycket för som man kan köpa för 50 kronor i Sverige.

Blommorna hamnar sedan på oliika tempel, främst i huvudstaden Bangkok. Man använder dessa som utsmyckning i samband med högtider som firas där. Ofta går blommorna vidare till en mellanhand som gör olika blomsterkombinationer innan de säljs vidare.

fredag, oktober 01, 2010

Dags att åka och träffa mormor och kusinen

Hyrbilen levererades på förmiddagen och inte helt utan problem eller missförstånd. Strax efter lunch var vi på väg. Barnen såg verkligen fram mot att träffa mormor, bonusmorfar (Narai) och kusinen Phi igen. Phi bor alltså hemma hos sin farmor då pappa jobbar i Bangkok – inte helt ovanligt. Phi är 9 år, 1 år äldre än Emily och vi har träffat han ofta ända sedan han var en lite bebis.


Phi såg riktigt trött ut när vi efter många raster slutligen dök upp. Det var 1 ½ år sedan de sågs sist. Det blir ju inte lika ofta nu när vi bor i Sverige. De fann van randra blixtsnabbt i vanlig ordning.

Första morgonen var vi ute och letade smågrodor i fruktträdgården. Vi hittade massor. Det var också spännande att träffa mormors hundar. En ny och en som bara var valp när vi sågs sist.



Om Soidao:
Soidao ligger ca 30 mil öster om Bangkok, nära gränsen mot Kambodja. Det är en liten stad, ungefär i storlek med Rotebro. De flesta som bor där är bönder och de odlar allt från olika frukter till energiträd. Mest frukt är det dock. När det är skördetid kommer det lastbilar med folk som plockar av träden, väger, och betalar. Ofta är det folk från Kambodja som gör detta jobb, de är billigare arbetskraft. I Soidao kan man göra utflykter till vattenfallen, det är jättekul, speciellt under regnsäsongen.