söndag, december 31, 2006

Konspirationstankar från Bangkok

Jag kan inte låta bli att tro att muslimerna är oskyldiga till dessa bombningar. Visserligen smäller de av dem titt som tätt nere i södra men jag ser inte att de helt plötsligt skulle komma upp till Bangkok, även som hämd för Saddam (långsökt, ja, jag vet).

Army Commander-in-Chief Gen Sonthi Boonyaratglin, fick jag nyligen reda på, är muslim. Jag har svårt att tro att muslimerna skulle äventyra hans fortsatta karriär. Hur han kunde landa den positionen är en annan femma. Kanske Kungen har ett finger med i spelet ändå?

Vad återstår? Motståndsrörelsen och militärjuntan. Sonthi har precis blixtinkallat sina specialstyrkor, de som regeringen fick så mycket kritik för att ha skaffat sig. Antingen är detta en ursäkt för detta, eller så har vi et stundande inbördeskrig på intågande. Nej du gubben, det luktar konspiration här. Jag sover på detta och gissar vidare imorgon.

Vi håller oss hemma i kväll av flera anledningar; trötta barn, jag sjuk, och bomberna. Ytterligare ett gott nytt år från oss alla.

Fram tills imorgon diskuterar vi detta på Thailandsforum

Andra bloggar om: , , , , ,

Bombattentat i Bangkok!!

För er som semestrar i Thailand, eller känner någon som gör det. Skicka dem ett SMS. Gör dem vaksamma på att vi haft 4 bombattentat i Bangkok över kvällen och ett dussin hot över det. Ett par av explosionerna har vi sett i Bangkoks tåg system (sky train). Ett köpcentra utryms medan jag skriver detta (sicom square). Allt detta har skett under förkvällen till nyåret. I går brann Thailands största textilmarknad (Bo Bae) nästan ner till grunden. TV stationerna går varma.

Det är nog ingen vidare ide att befinna sig i stora folksamlingar ikväll, tyvärr. Detta gäller turistorter och populära nattklubbar, likväl förannonserade platser för gemensam nedräkning. Detta är absolut INTE riktat enbart mot turismen utan snare mot den sittande regeringen. I vilket fall så är det politiskt, det är det ju alltid.

Man kan ju inte utesluta att det har med avrättningen av Saddam Hussein att göra. Motståndsrörelsen i södra Thailand är som bekant stark och skyr få medel. De är muslimer precis som Saddam (inget ont om muslimer nu utan detta är bara en spontan slutsats). Att resterande Thailand kan ses som allierade till USA är inget långskott!

Det kan också vara ett försök av den sittande regering att få lite arbetsfrid och fri sikt. Sedan har vi ju Thaksin supporterna också. Fast ikväll. Nä, men visst är politiker är baksluga rackare.

Jag får nog orsak att återkomma!

Andra bloggar om: , , , , ,

Gott Nytt År!

Vi får se vad vi hittar på här i Bangkok men något skall det väll bli. Jag är fortfarande inte kurerad från min släng av vinterinfluensa men skall ändå försöka ta oss ut till något stjärnberg för att titta på fyrverkerierna. Har de något på Ramkamhaengs idrottsplats så blir det nog där.

I vilket fall, Ett riktigt Gott Nytt år önskar vi er!

Andra bloggar om: , , ,

fredag, december 29, 2006

Nyårsfirande i barnens skola

Idag var det nyårsfirande i barnens skola. Detta köper jag men julen kändes onödig. Å andra sidan, man firar ju allt här i Thailand så... jag skall inte tjata om detta. Charmigt antagligen.

Barnen bytte presenter med sina kompisar, lekte, men framför allt var de civilklädda. Det är lite lättare att INTE generalisera dem när de inte ser likadana ut. Jag gillar detta. Annars är det ju ALLTID uniformer på skolorna här. Kommer du tillräckligt långt ut i landet är det tvångsklippta frisyrer också, även om det numer är förbjudet.

En född ordningsvakt gör sig en bra lärare i Thailand.

Klockan är 14:00 här och Sebastian somnade precis framför en tecknad film, och Josefine i huset vi nyss byggt i vår säng. Emily ser inte trött ut så hon får vara, men det brukar hon klara. Hon verkar ha mindre sömnbehov än mig, den lilla damen.

Andra bloggar om: , , , ,

Lilla söta Emily

Hon är ingen stor tjej vår lilla Emmy och har aldrig varit. Sedan födseln har hon legat på botten av normalkurvan. Kompisarna i skolan är nästan huvudet större. Hon börjar bli vaksam på detta och har ett väldigt stort behov av att vara stor åtminstone hemma. Nu skiljer det inte mer än ett par centimetrar ner till Josefine. Josefine är ingen långstånk hon heller, det ska gudarna veta. 16 månader skiljer det mellan dem och snart är de lika långa (korta).

Ibland undrar jag om det är något fel på maten hon äter? Det enda jag vet är att hon inte bara äter potatismos och ris, utan allt annat man säjer att man måste äta för att växa. Sebastian är väll den som äter sämst, men växer mest. Konstigt.

Emily är en glad tjej som tycker det är kul att gå till skolan, även om den är ganska strikt. Detta med disseplin verkar inte bekomma henne speciellt mycket, snare välkomnas. Hon gillar att veta vad som är rätt så hon kan göra på det viset. Hon tycker inte heller om att man tillrättavisar henne. Hon kan lära sig av andras misstag och ta ett gott råd när det kommer, samma gäller hennes bror, men knappast hennes lillesyster.

I Juni fyller hon 5 och det finns risk för att Josefine har växt förbi henne tills dess. Jag tror inte hon kommer ta det speciellt bra.

Andra bloggar om: , , , ,

Sebastian skiljer sig en del från sina systrar...

Det är helt urbota omöjligt för honom att göra något på egen hand. Plair har klagat lite på det men jag har bara tyckt att det varit charmigt. Hon jobbar ju från hemmet över Internet, kanske 3-4 timmar om dagen, så hon har ju ”lidigt” lite mer av det.

Det är sällan jag sitter hemma och jobbar men nu när jag är sjuk så blir det ju så. Egentligen är det ju himla gulligt som han håller på, men vi måste ju ha mat på bordet också, så jag smiter ifrån och knappar lite på datorn när jag får tillfälle.

Jag lämnar honom framför hans favorittecknade och sätter mig tillrätta framför datorn. Det tar max 5 minuter innan man har en glad gosse som tycker att vi skall titta på filmen tillsammans i stället. Är det inte tv:n kommer han med en bok, eller så är det någon leksak han skall visa hur man leker med. Han är van att få som han vill och ger sig inte innan det har hänt. Jag är lite svårare än min fru, och det börjar han märka. Han spelar oss något olika.

Han är ruggigt envis. Lägger sig ner och sparkar och skriker om han inte blir förstådd eller inte får som han vill. Det kan gå så långt så att han börja slå oss.

Sista utvägen med mig många gånger är att han sätter sig i mitt knä och kollar tv:n medan jag försöker få något gjort. Och det blir det ju inte förstås. 2 lyckliga förlorare mao.

I vilket fall. Konstigt att han aldrig leker på egen hand? Kan han verkligen ha blivit så påverkad av att växa upp som minstingen i en flerbarnsfamilj, att han inte kan ta sig för något på egen hand?

Andra bloggar om: , , , ,

torsdag, december 28, 2006

Snacka om kontraster

Det är 2 program här på den lokala thai tv kanalen det har blivit att jag småföljt lite extra. Det ena är en i raden av massproducerade såpor, en intrig mellan fattiga och rika, och den andra ett reportageprogram om grava missbildningar.

Konstraster helt klart.

Reportageprogrammet leds av 2 kändisar, förstås. Jag har sett dem lite för mycket på tv och i tidningar för att kunna ta dem på fullt allvar. De uppträder dock respektfullt. De bjuder in personer med olika missbildningar, samt ofta specialistläkare som skall berätta om tillståndet och om vad man kan göra. Det finns väldigt duktiga yrkesmän här också.

De diskuterar öppet missbildningarna, pekar, klämmer, och fnittrar. Magstarkt kanske man tycker som svensk men Thailändare är ju som bekant lite mer rakt fram om saker som detta. I vilket fall, det ingår i programmet att man också gör något åt själva missbildningen, ett kirurgiskt ingrepp.

I LIKE.

Tyvärr är jag ju lite skeptisk av naturen mot stora välgörenhetsprojekt, även till de egentliga avsikterna med detta program, men jag är inte dummare än att jag önskar fler program av detta slag. Oavsett avsikter. Tror jag.

Såpan jag har börjat följa är ju en ren slump. Plair och Emily följer den slaviskt och det är det sista de tittar på innan det är dags att sova. Jag sitter vid datorn och surfar och kan inte låta bli att följa intrigen, och nu börjar det bli spännande. Men, som alla såpor, de trampar ju vatten mest hela tiden. Likaså idag. Jag blir galen.

Såpan ja, eller såpor över hela världen skall man kanske säja, har ju en sak gemensamt, vare sig det är en komedi, tragedi, eller annan, och det är ju att de överdriver invånarnas karaktärer samt förhöjer intrigen så att även en dum kan förstå. Så, vill du lära dig om Thailand, spana in lite såpor nästa gång du får chansen. Även om det är urdåligt.

What you see is what you get :)

Ps. Detta var mitt 200:e inlägg på bloggen. Vid 1,000 bjuder jag på en runda, promise. Ds.

Andra bloggar om: , , , ,

130 gravida kvinnor i Thailands fängelser

Jag läste en artikel på The Nation denna morgon. Staten erbjuder fångarna att föda på ett riktigt sjukhus och att sedan överlämna barnet till en släkting. Finner de ingen släkting kommer de lämna barnen till barnhem. Undrar på vilket kriteria de väljer en släkting?

Tydligen har kabinetten godkänt en ansökan från National Human Rights Commission (NHRC) där man vill låta mödrarna klara av barnets första år innan de avtjänar sitt straff. Humant.

Personligen tror jag det är bättre att de ges möjlighet att ta hand om sitt barn på anstalten.

En representant tillkännagav att några av kvinnorna hade blivit gravida under tiden i fängelset. Förvånad? Grymmare saker än våldtäkter skulle jag tro händer på Thailändska fängelser var dag. Samtidigt har vi ju ett väl utvecklat system av tjänster och gentjänster. Korruption i mina ögon, charmigt i andras.

Hela artikeln här!

Andra bloggar om: , , , ,

onsdag, december 27, 2006

Polisen som mitt i gatan står

Tydligen tog trafikpolisen jul ledigt för helt plötsligt var de som bortblåsta från gatorna. I slutet av varenda månad brukar det ju annars vara ganska tjockt med poliskontroller, i alla fall i Bangkok. I trakterna kring jag bor kan man nästan ställa kalendern efter dem. De står på samma plats, gör samma sak, på samma dagar.

Men, imorse var de på plats igen. Antagligen tog det ett tag att smälta julgrisen.

Jag tycker annars jag kan skönja en ökning av kontrollplatser, samt antal dagar, sedan vi fick en ny regering. Konspirationstankar frodas.

Vart fasen kommer alla dessa poliser ifrån, alla de vi bara ser i slutet av månaden? Vad gör de egentligen när de inte är ute och desperatsamlar pengar? En del av dem jobbar i trafiken hela tiden det är helt klart, men de flesta andra, njae, jag tror inte det. Spelar golf? Kanske. Sitter på restaurant och är viktig? Kanske. Löser brott? Njae.

Många sitter nog på stationen och jobbar administrativt. Jag har varit tvungen att besöka några stationer för att betala böter, och det är ju en intressant sabai sabai erfarenhet. Vänliga ankopplade människor måste jag säja. Eftersom de inte får betalt för mer än vad de presterar tvingas de ju ut på gatorna i slutet av månaden, är min gissning. Provision på insamlade böter ger mer klirr i kassan.

Men varför i hela världen stoppar de inte ALLA bilar, och tittar efter ALLA saker kan man undra? Då skulle de ju få in mer pengar, och framför allt snabbare. Nu är det mest skattekvittot, hjälmen, osv,. som de spanar efter. I morse var det en kille framför mig som körde mot ljusrött mitt framför kontrollen, utan att någon rynkade på näsan ens.

Skulle polisen jobba när de jobbade skulle Thailand vara en bättre och säkrare plats för både Thailändare och oss andra.

Andra bloggar om: , , , ,

När en riktig karl är sjuk, DÅ är det synd om han...

Det var väll bara en tidsfråga innan även jag skulle insjukna i årets vinterinfluensa. I ärlighetens namn trodde jag att den var över, och i min enfald trodde jag att jag var Stålmannen. Nu sitter man istället här som en liten stackars sjuk skolpojke, vek och ynklig.

Halsen har tjocknat till ordentlig. Kroppen är rostig. Inte speciellt mycket feber, tyvärr kanske man ska säja, för med den brukar det vara bakterier, och det biter antibiotika på som bekant. Apoteket runt hörnet säljer allt jag kan tänkas behöva och lite till. En färgglad påse med ”gott och blandat” brukar man komma ut med var gång man är lite krasslig.

Går man för en andra diagnos någon annanstans brukar man få ytterligare en påse. Ja, här i Thailand går man inte alltid till doktorn för att få reda på vad som är fel. Det finns värre rådgivare än apotekare. Medicinmannen i byn som skickar dig att gräva ner en hårtuss söder om mangoträdet till exempel.

Det är tryck i medicinen här också, inga 12 dagarskurer direkt, nej då, samma kväll börjar de kicka in. Dagen efter är du mer eller mindre frisk, OM, det inte är virus, för den finns det som bekant inte mycket bot mot.

Tack Buddha för Thailandscocktails!

Någon som haft samma symtom som mig nyligen, och botat det med antibiotika? Jag håller tummarna. Annars kanske jag chansar, igen.

Andra bloggar om: , , , ,

måndag, december 25, 2006

Ännu en Juldagsmorgon i Bangkok!

Tyvärr var jag tvungen att ge mig ut på stan idag. Jag tog det nyktra beslutet att ställa bilen hemma hos John efter julfirandet igår. Biloen var tvungen att hämtas. Det blir annars ofta alldeles för mycket bilkörning med promille i kroppen. Jag vågar säja att de allra flesta som har ett fordon här i Thailand, oftare än inte, kör berusade. Det verkar som om detta är en del av kulturen vi alla väldigt lätt tar åt oss.

Julafton var annars väldigt lyckad. John hade spenderat dagar med att förbereda julbordet. Tyvärr vart vi blåsta på julskinkan som beställdes via en cateringfirma. Meningen var att vi skulle hämta upp den vid en samlad leverans till Svenska Kyrkan på Sukhumvit 33. Inte nog med att de kom 2 timmar sent, de hade helt glömt bort vår beställning. Tydligen en Holländare som tagit över denna syssla sedan den Svenska firman gick upp i rök. Det är mycket folk som kommer och går här.

Cateringfirmans försvar var att ordern kom för sent. Tack för kaffet tyckte vi, vad fasen tog de emot den för?

John lyckades sedan med mästerverkat att få en rökt skinka (det närmsta vi kunde komma ) att både smaka och likna en julskinka, och med det satte han pricken över julbordet.

Det vart massor av dans runt granen. Massor av sång. Skall jag vara ärlig verkade de flesta av barnen tycka att det var roligare att titta på oss än att delta. Vi var i högform.

Peters tomtedräkt gjorde succé. Han köpte den i USA inför förra julen och den var det bästa jag sett. 500 kronor hade den tydligen kostat och inkluderade heltäckande hår och skägg, brett skärp, samt stövlar. En sån vill jag ha!

Barnen fick massor av jättefina julklappar och de är så glada så. De har fullt upp inne i barnkammaren kan jag lova. De hälsar och tackar!

Andra bloggar om: , , , ,

söndag, december 24, 2006

Ho, ho, ho, God Jul på er

Då var det äntligen julafton. Barnen har gått och sneglat på paketen under granen länge nu och jag var ganska säker på att Josefine eller Sebastian skulle falla för frestelsen, men icke sa nicke. Kors i taket. I vår smygstartsjulafton fick man öppna ett par paket var. Och det är avklarat nu. Ganska praktiskt också eftersom vi inte ville ta med alltför mycket över till John senare i eftermiddag.

Jag skulle tro att mamma kommer upp från Pattaya om en sisådär en 45 minuter. Efter det är det bara att börja packa ihop och lätta över. Det finns säkert saker de behöver hjälp med. Om inte annat kan jag rigga livekameran. OM de nu har skaffat bredband vill säja.

I vilket fall, i fall att de inte har något bredband så spelade jag in en snutt vid granen alldeles nyss. Håll till godo.

En riktig God Jul önskar vi er alla härifrån Bangkok

Andra bloggar om: , , , ,


lördag, december 23, 2006

Tyck synd om mig med

Jag blev just påmind om att OM jag flyttar till Sverige MÅSTE jag har råd med 27 grader i duschrummet året runt, dygnet runt. Duschrummet måste också vara tillräckligt stort för att jag skall kunna klä mig samt ibland äta frukosten där.

Ps. Jag lägger ut utlovade bilder från julfirandet i skolan under dagen. Ds.

Andra bloggar om: , , , ,

fredag, december 22, 2006

Kusinen Ohm Im studsar som en jojo

Jag skrev nog inte att kusinen Ohm Ims mormor kom och hämtade tillbaks henne till Isaan? Vet du inte vad jag pratar om, sök på Ohm Im i sökboxen så bör du hitta de inläggen.

Mamman var inte med denna gång heller men en skön sak hände. Mormodern öppnade sig och pratade med farmodern (frugans mamma). Hon berättade att Ohm Ims mamma antagligen bara hade för avsikt att visa upp barnet för sin far, som tydligen har en del pengar, utan att för den delen vara våldsamt förmögen. Em, som mamman heter, har noterat att hennes far är generös mot sina barnbarn. Jag utgår från att Ems föräldrar är skilda eller att Ems mor aldrig var mer än en mia noi (andra hands fru).

Tänk vad lite jag vet om min frus brors exflickvän. Jag vet att hon lovade honom massor av dyra saker dock, som aldrig dök upp. Köpte mobiltelefoner, motorcyklar och annat på kredit, saker de bara behöll en tid.

Paus här ett tag. En forummedlem hade läst ett Stickman inlägg och undrar om det ligger något i artikeln. Han ville ha våra råd, från oss som bor här sedan länge, är gifta med Thai och allt, så han länkade till den och bad oss läsa. Jag hade kommit halvvägs innan frugans mor ringde för att berätta att mormodern nu hade kommit tillbaks med Ohm Im.

2 veckor tog det alltså innan hon var tillbaks, och det handlade bara om pengar som hon skulle tjäna pengar åt mamma. Jag undrar vart hon blir skickad om en sådär 14 år? Vilket gud KOMMER förbjuda.

Mannen som skrivit och skickat den artikel jag nu läser, till Stickman, är så bra, han har en ruggig insikt i den Thailändska kulturen i mina ögon. Jag skall nu läsa klart den. Kolla in tråden ”varför jag aldrig gifte mig med en thai” på thailandsforumet.

Andra bloggar om: , , ,

Julfirande på barnens skola

I en Thai skola tar man normalt vart tillfälle att visa vad det är som gäller, så också under julfirandet. Förhoppningsvis finns det undantag. Jag förstår egentligen inte varför de firar julen, det är ju en thaiskola, inte en internationell. Men i Thailand firar man som bekant allt. Man ger eloge till korrekta lärare och lydiga elever. Man delar ut diplom och man beundrar sig själva.

Framför allt hoppas man att alla skall förstå vad som ”egentligen” är viktigt.

Disciplin.

Engelsklärarna behandlade de som boskap. På full volym över högtalarsystemet uppmanades alla internationella lärare att ställa sig på en rak linje framme vid podiet. Mantrat repeterades åtskilliga gånger. Tro mig att det påpekades att linjen inte var tillräckligt rak, många gånger.

Detta är antagligen ett fullt logiskt beteende i Thailand, och i så fall skrämmande. För mig är det nästan så jag vill rusa fram och sno micken och slå den i huvudet på fru Pippinett.

I vilket fall verkade barnen gilla detta. Alla hade något rött på sig, de flesta i tomtemössa. Showen var denna gången bara en enkel en, där de bara stod och gungade lite. Personligen tycker jag det är ganska lagom.

Andra bloggar om: , , , ,

Ni kan stryka den sista önskningen på min lista

Då har barnen träffat den första tomten, det var under julfirandet i deras skola. Och ja nu är det bekräftat, i Thailand ringer han kontorsjouren. En av engelsklärarna hade fått äran detta år. En kille som bor på vår gata. En riktig late-night-röjare. Tydligen var det en sen kväll igår för han verkade ordentligt bakfylle full. Hans tomtesång, och dans för den delen, var snarare skoj med de andra lärarna, än att visa upp en tomte för barnen.

På vår skola har vi kanske inte de mest seriösa engelsklärarna men man får väll vad man betalar för, eller vad skolan betalar för är kanske en bättre gissning. Denna morgon såg de flesta lärarna mer slitna ut än normalt. Skolan måste haft en ordentlig tomtefest igår.

Som tur var finns det undantag även här. En av de lärarna som betedde sig som jag tycker en lärare skall var Josefines, en gullig tjej i 30 årsåldern.

Många fastnar ju för Thailand och gör allt för att få hänga kvar. Engelsklärare är ett alternativ eftersom det finns stor efterfrågan på dem. Plugga är ett annat, dykinstruktör, reseledare, kock, är andra. En gemensam nämnare är att de flesta som stannar är ganska partyglada de första åren. Tro nu inte att expatsen på de stora företagen är ett dugg bättre, speciellt inte de som kommer ut singel.

Om jag en vacker dag anställer någon, då blir det antingen folk som lekt rommen av sig, eller under KONTROLLERADE former. Och detta är inget jag kom på precis nu.

Detta var en av få av mina önskeklappar som jag hade förhoppning om att faktiskt casha in, att tomten skulle komma nykter. Jag hade räknat vår tomte Peter som nykter så länge han inte dansat in småpackad. Som ett brev på posteb fick jag istället detta. Surt.

Det skall bli intressant att höra vad Emily har att säja om tomten när jag kommer hem ikväll!

Ps. Jag har bilder på tomten men de får ni vänta ett par timmar på. Plair är kvar på skolan och kameran är med henne. Tills dess får ni hålla till godo med denna filmsnutt. Ds.



Andra bloggar om: , , , ,

torsdag, december 21, 2006

Jösses vilken trafik!

Jag har sagt det förr och säjer det igen. Trafiken i Bangkok blir bara värre och värre. En referens jag hade var från de värsta åren 96-97 och norra delen av Sukhumvit, sträckan soi 2 till soi 40 ungefär. Jag åkte den sträckan idag, eller åkte? Ha! Parkerade är ett bättre ord.

Jag plockade upp en plattskärm jag handlat via ThailandsForum. Några unga killar som lever ljuva livet som pokerspelare stod som säljare. GreenCurry tipsade mig via forumet. Detta var klockan 16:00, och ungefär i höjd med soi 30. Vid 17:00 hade jag ett möte med Perre från Chiang Mai, som skriver bloggen ”ett fotavtryck i asien”. Denna sträcka på ca 5 km tog, hör och häpna, 1 TIMME OCH TRETTIO MINUTER!!

Jag var bra mycket för sen. Tack gud för mobiltelefoner.

Det enda pluset med en mestadels parkerad bil var att jag lyckades banta min ”att göra något åt” lista från 246 punkter till 52. Jag hann även titta på nästan hela tecknade Bilar filmen som Stefan tankade över i miniformat igår kväll.

Andra bloggar om: , , , ,

Finns Tomten, i så fall…

Här är min önskelista, bara i fall att liksom (i denna ordning):

1. Att hela min familj fortsätter att vara hela och friska.
2. Ett stort hus strax utan för Bangkok.
3. En stor rymlig modern lägenhet.
4. En 7 sitsig nyare bil.
5. Flygbiljetter för hela familjen för att fira nyår med släkt och vänner i Sverige
6. 48” plasma tv
7. Handdator, typ modern O2 med alla funktioner.
8. Att Tomten är nykter när han kommer

God Jul till er alla, från oss alla!

Andra bloggar om: , , , ,

Nu skall sonen deporteras!

Hela familjen har sovit i samma rum nu i någon månad. Sebastian brukar vakna och gny lite runt 05.00 för mjölk, men nu har det eskalerat. Han vaknar tidigare och skriker som en stucken gris. Det påminner lite om Emily när hon var liten, hon led ju som bekant av nattskräck.

Sebastian lider definitivt inte av nattskräck utan vaknar, och skriker, ungefär som om han var kung i huset. Han vill ha service, och det NU! Möjligtvis regerar han över sin mor men sedan är det stopp, även om vi kanske är lite väl mjäkiga med honom vi andra med.

Jag går runt som en zombie så nu får han flytta in i barnkammaren igen. Troligtvis flyttar frugan, och med henne Emily, ut med honom så det lär bli lugn och skönt i sovrummet framöver. Elräkningen lär ju skjuta i höjden igen men det får det vara värt.

Andra bloggar om: , , ,

onsdag, december 20, 2006

Kallt och skönt också i Bangkok

Jag tror jag skrev redan i början av November att vintern var på intågande. Vad fel jag hade. Nu har vi i alla fall haft det svalt och skönt hela 3 dagar (läs mornar, kanske kvällar) i rad. Kanske vintern kom till slut. Jag hade nästan skrivit av den eftersom vi snart går in i kalendersäsongen varmt.

De andra årstiderna, i alla fall kring Bangkok är, varmare, ännu varmare, och varmast, sedan blir det vinter igen, och med lite tur lite svalare. Ibland regnar det men de är som oftast varmt.

Numer är det kallt när man kliver ut ur duschen så det gäller att ha handduken redo efter det att man stängt av varmvattnet. Ja, nu använder hela familjen varmvattnet. Men detta med kyla när man kliver ur duschen i Thailand är knappast något jag lär får några sympatier för från Sverige.

Tjejerna ser roliga ut när de drar på sig sina stickade tröjor från H&M ovanpå skoluniformerna. Den Josefine använder är den vi köpte åt Emily när hon var två. Den sitter lite tajtare på Josefine dock, men hon är ju en bit över 3 så det är nog som det skall. De gillar sina stickade tröjor, och drar gärna på de inbyggda luvorna. Snygga, och MYCKET bra kvalitet på dessa tröjor måste jag säja.

Men vi småfryser lite sådär på morgonkvistarna nu. Kanske vi kan hålla tummarna för snö på julafton... Vad skönt det är ändå!

Andra bloggar om: , , , ,

måndag, december 18, 2006

Idrottsdag på Udomsuksa School

Det var idrottsdag på tjejernas skola i Fredags. Numer tillhör de båda den blå gruppen. Mest för att Josefine skall vilja vara med överhuvudtaget. Hon brukar vilja göra vad Emmi gör, tillsammans med henne. Men så vart det inte den här gången. Hon är inte alls intresserad av rampljuset.

Emily gick i det blå lagets parad, inte Josefine, hon hängde med oss. De hade klippt jättefina dräkter i papperskartonger, plastflaskor och annat de hade. Paraden består av alla olika lag. Lagen tävlar i olika moment, paraden är en, ballongleken en annan, och cheerleader tävlingen den ultimata. Det känns som att alla föräldrar vill ha med sina barn i färgens cheerleaderlag. Små 5-åriga flickor sminkade som glädjeflickor, synkroniserat dansande i sexiga uniformer.

Jag vet inte om jag gillar detta.

Uppenbarligen vill föräldrarna ha en sexig snygg dotter. Frågan är vart i kulturen det kommer från, men nog märks det när man ger sig ut på stan. Men låt gå, nästa år kommer nog Emily vilja vara med, jag väntar tills dess med att ta ställning. På VIP läktaren satt överheten och det var paradens höjdpunkt när var grupp stannade till där. NOT. De såg lite gubbsjuka ut, så småtjejerna var säkert sexiga för dem.



Andra bloggar om: , , , ,

Loong Nuats Pub i Pattaya

På vägen hem till Bangkok åkte vi upp till morsans stamställe, Loong Nuats Pub. Ägaren, Loong Nuat, är en gammal vän till familjen, och en bästis till min mor. Han är en störtskön kille som bland annat var med i studentupproret 1972. Han lever enkelt och ber om lite, även om det inte hade behövt vara på det viset. På hans bar är det väldigt enkelt, och det mesta av inredningen har han gjort själv. Baren har flyttat runt ett par gånger och ofta hamnar den då på rivningstomter. Med jämna mellanrum kommer hans trubadurvänner på besök för lite gratisuppträdanden. En tvättäkta Carabao thaiare är vad han och hans vänner är.

När vi kom på besök så låg han och vilade. Det var fortfarande fullt med gäster även om klockan var 11 på förmiddagen. Unga gäster. De spelade biljard, söp, sov, och kivades i vanlig ordning. Gästerna var mycket yngre än vad de brukar vara, men det kan ju ha att göra med att de verkade känna hans servitris.

Han har gått igenom en del starka medicineringar på sistone och såg äldre ut än någonsin. Vi får hålla tummarna för att han kryar på sig. Jag skall försöka fylla på detta inlägg eftersom mitt minne vaknar till liv. Tills dess, håll till godo med nedan filmsnutt.

På efterfrågan: Du hittar Loong Nuats bar på Soi Bongkok, på vänser sida om du kommer från Jomtien hållet. I höjd med Bongkot Place om man tittar på kartan jag länkar till på denna länk, ruta 6C.




Andra bloggar om: , , , ,

söndag, december 17, 2006

Är bestickning ett brott i Thailand?

Jaha, då har man mutat en statstjänsteman igen. Jag tog en liten genväg på vägen till Lotus och självklart stod där en polisman med en röd lampa. Först fick jag hicka men kom strax till sans, vi är ju i Thailand. Här är inget olagligt, det bara kostar olika summor pengar, ju!

Han frågade efter körkort och om jag pratade Thai. I denna situation finns det INGEN farang som pratar Thai, om han vet att han begått ett fel. Han bad mig följa med till boxen. Nej tänkte jag, skall han ge mig en bot och tvinga mig att åka och betala den på stationen!? Nej!

De blev ju lite svårare att ha att göra med poliserna, under Thaksins tid.

Men, det är ju inte Thaksins tid längre, It's back to normal, ju!

Han pekade på bötesblocket och bad om 500 baht.

- Ok, ge mig en slip i så fall, sa jag. Då log han.

Då förstod jag.

- Ok, 200 får du sa jag. Ok sa han, utan att blinka.

Men tror du inte att jag bara hade en endaste liten fjuttig 100 bahts sedel!, och resten i större valörer. Att be om växel på en 500 hundring kändes lite väl magstarkt även för mig, så han fick som han ville till slut. För fasen vad onödigt.

Till slut kom jag hem med en gran ungefär 500 baht dyrare än planerat. Granen är nu utfäld och klädd. För att vara av plast måste jag säja att den är ganska tjusig. Barnen gillade den skarpt i alla fall.

Jag har precis lyckats koppla ihop datorerna via det trådlösa nätverket jag nyligen byggt hemma. Jag håller på att köra en mega backup av min bärbara dator. Räddad av gonggongen kanske för den har betett sig lite underligt på sistone. Med andra ord skall jag strax lägga upp både bilder och filmer från helgens aktiviteter.

Andra bloggar om: , , , ,

lördag, december 16, 2006

Nu är vi online igen!

Att denna sida inte har gått att nå på nästan 2 dygn har antagligen inte gått helt obemärkt förbi. Servern (VPS) som jag har hos GoDaddy i USA dog rejält. GoDaddys support har varit under all kritik. Servern jobbade helt enkelt över sin kapacitet en tid och kastade in handuken slutligen.

Tyvärr jag jag ca 20 hemsidor där, bla. thailandsforumet, så detta har verkligen frestat på mitt tålamod. Dags att söka ny leverantör.

onsdag, december 13, 2006

Nog kan de göra läskiga filmer i Thailand allt

Jag hade inte tänkt packa upp datorn ikväll egentligen, utan för första gången på länge tänkt låta den ligga i väskan ända tills jag kom tillbaks till jobbet imorgon bitti. Jag tänkte att jag skulle försöka varva ner lite med en film jag inte hade sett istället, jag har ju ett par stycken. Jag satt och bläddrade bland skivorna och blicken föll på en titel som kändes bekant. Shutter!

Men fasen, det var ju den filmen både Guava och Perre (bloggarkollegorna) pratat sig varma om, en riktigt bra thairysare sa de. Jag tvivlade inte på det och nu ville jag verkligen se en bra film, så det vart den. Undrar varför jag inte sett den tidigare egentligen? Visste ju inte ens att vi hade den? Konstigt. Eller hade jag bara slökollat när frugan tittat på den kanske? Jag kan lätt flyta i väg i tankarna om jag inte är fokuserad... och kunde ledigt missat att registrera den.

Som tur var hade den engelsk text. Jag var låst från första sekund. Denna hade jag aldrig sett, det stod klart från första sekund. Att filmen hade gått upp på vår 32 tummare tidigare, det var det inget tvivel om. Både barn och fru skapade direkt en spöklig atmosfär. Jag tänkte på det redan då, det här är ingen vanlig läskig film. Nu gled de inte upp i knät för att mysa och skylla på filmen, nu gled de upp för att sätta sig i säkerhet.

Jag är själv lite känslig för överraskningsmoment och att barnen ett par tre sekunder i förväg frös till, gömde sig under filtar, eller rent av gick ut ur rummet, gjorde faktiskt filmen bättre. Jag slapp hata att sätta hickan i halsen.

Jag skall inte berätta vad filmen handlade om utan jag rekommenderar dej att skaffa den och se den själv. Du kommer inte ångra dej. Helt klart top 5 på mitt livs spökislista.

Anledningen till att jag packade upp datorn var inte för att skriva om filmen, utan det var för att skriva om vad som hände efteråt.

Andra bloggar om: , , ,

Om att natta barn efter en spökfilm

Som sagt var, anledningen till att jag packade upp datorn denna kväll var inte för att skriva om filmen, utan det var för att skriva om vad som hände efteråt.

I slutet av filmen försökte jag sätta på barnen blöjor och pyjamas utan att missa något. Det var spännande. Barnen märkte nog inte ens att de helt plötsligt var klädda för natten. Jag plockade ur skivan ur spelaren och stoppade prydligt tillbaks den i pärmen. Josefine börjar säja något med skärrad röst, en gång, två gånger, och hon är sig inte riktigt lik. Tredje gången hör jag vad hon säjer, och det med skärrad stämma.

- Nang phi,,,,,, bua!

Detta betyder fritt översatt att hon inte tycker värst mycket om spökfilmer längre, det är tråkigt rent utav. Jag och Plair fick oss ett gott skratt, även om situationen var allvarlig.

Jag tog med mig Josefine och Sebastian in i barnkammaren, bäddade ner dem, men lät lampan vara på. Josefine tittar på mig och med försiktig stämma undrar hon om spöken. På hennes språk berättar jag att det inte finns spöken. Att de bara finns på tv, att de inte är på riktig. Detta kan ha varit första gången Josefine hör mig prata Thai mer än ett par sekunder. Hon blir väldigt glad och lyser upp som en sol. Vad rolig du är pappa säjer hon! Vad du pratar kul!

Som sagt var, jag slår mig inte för bröstet för mitt thaispråk. Det var en tråring jag pratade med. En treåring som passerar mina språkkunskaper vilken dag som helst. I vilket fall så fick jag mig en tankeställare. Skall jag verkligen hålla igen med språket. Kanske det är rätt att försköka hålla ut, kanske inte.

Att småbarn inte skall titta på bra spökfilmer är en annan historia.

Andra bloggar om: , , , ,

Konflikten i Södra Thailand, plötsligt besök

Det gled in en kille bakvägen på kontoret. Han började snacka oavbrutet ganska omedelbart, ungefär som om han kände mig. Jag hade aldrig sett människan, men förstod att han antagligen skulle träffa kollegan som också sitter inhyrd här. Engelskan var inte så värst Thaiengelsk så jag vart lite fundersam. Kan det vara den Indiska programmeraren som kollegan använder sig av ibland, tänkte jag?

Det visade sig vara en försäkringsförsäljare som skulle överlämna en policy till en annan vän som hör hit, men numer sitter på en annan våning. Vännen hade naturligtvis glömt bort detta.

Välkommen till Thailand sa han till mig när jag berättade att jag var ny på kontoret. Han lös upp som en sol förstås! Nyanlända Faranger kan nog betraktas som ett lätt byte. Nyanländ, ja just det!

Jag försökte skicka upp människan till rätt våning, men han lyssnade inte riktigt på det örat utan började leda in samtalet på Sverige, och sedan min försäkring, så klart. Jag berättade att jag hade en redan, och att jag bodde här sedan 10 år tillbaks, var gift med en thai och hade många barn.

Han landade.

Vi gled snabbt in på samhällsfrågor. Jag såg min chans eftersom han pratade bra engelska och verkade ganska smart. Givetvis var vi snart inne på Södra Thailand och dess konflikter. Han hade en hel del intressanta synpunkter. Som alla andra menade han att konflikten var alldeles för gammal för att lätt kunna lösas. Redan när man är liten, menade han, får man lära sig (vare sig det är sant eller inte) att staten inte tar hand om sydborna, och att man bäst klarar sig själv. Man lär sig lösa konflikter på egen hand, tand för tand, utan att blanda in polisen. Just när vi började glida in på utbildningssystemet (jag är ganska nyfiken på religiösa friskolor) ringde kompisen och bad mig skicka upp mannen. Tyvärr han vi inte avsluta konversationen.

Kollegan är intresserad av en försäkring han med, så nästa gång mannen kommer förbi skall jag ta vidare där vi slutade. Vi har en hel del diskussioner om södra på forumet just nu, är du intresserad skall du överväga att droppa förbi. Forumet låg visst nere i natt, ledsen för det. Servern hade tydligen kikhosta.

Andra bloggar om: , , , ,

tisdag, december 12, 2006

Vad tror du om Thaksin och Juntan?

Thailandsforumet börjar ta fart nu. En ny medlem och ca 20 nya inlägg, per dag, är inte illa för ett frågeforum endast 3 veckor gammalt. Totalt har vi ca 400 inlägg, och ökar för var dag.

En sak som diskuteras livligt nu är den politiska situation som råder i Thailand:

- Hur blir det med styret i Thailand, kliver juntan av och ordnar nyval tills nästa år som utlovat?

- Kommer Thaksin tillbaks inom en snar framtid?

Ja, åsikterna är kluvna. Det har dykt upp en del intressant trådar på Thailandsforum, bla,. skriver signaturen Pelle om sitt skräckscenario:

Vad om privy council (kungliga rådgivarna) är tillsatta bara för att lobba in i kungahuset? Hela privy council är ju speckat med gamla militärer med blodiga händer.

Du kan läsa hela tråden genom att klicka här!

Häng med!

Andra bloggar om: , , , ,

måndag, december 11, 2006

Organisationer för inbördes beundran

Hört under Luciafirandet.

Kanske var det för att SWEA var på plats under luciafirandet jag gavs nöjet att få mina fördomar bekräftade. Kanske inte. I vilket fall utspelade sig en intressant historia på kyrkan i Bangkok igår.

En mor till en jättesöt blond 2 ½ åring klädd i sidenliknande vit långklänning, står och pratar med en annan, till synes, överklasshemmafru. Hon vräkte ur sig följande kommentar när hon urskuldar sig över dotterns klännings, osvenska, utseende.

- Ja, den ser lite utländsk ut, säjer hon med rodnande kinder. Nästan föraktfullt nickandes åt en Thaikvinnas håll säjer hon sedan, - Det är vår väns fru som har köpt den.

Sedan fortsätter hon prata engelska med sina barn!?

Ja, jag är säker på att hon inte menade som det lät men det lät så överlägset. Expat familjer kan verkligen leva isolerat här ute, och det kan lätt så slint, eftersom de lever ett liv i lyx. Jag undrar om organisationer som SWEA är här för att anpassa sina medlemmar till miljön de lever i, eller bara för att hjälpa dem att få ut det bästa av de ca 2 åren de har på plats, innan de drar vidare.

Förstärker de kanske snarare, det för landets invånare, icke önskvärda?

Jag önskar denna säkert heltrevliga kvinna att åka tillbaks till Sverige, landa (återgå till deltidsjobbet i kassan på konsum), och sedan komma ut igen. Det skulle säkert vara självutvecklande. Jag skall inte berätta för henne att hennes man satt och hånglade med en glädjeflicka på soi 33 i Onsdags förra veckan. Skämt åsido, jag har aldrig sett människan, men det skulle mycket väl kunna vara sant.

Det är farligt att bo i en liten låda.

Inget ont om SWEA, jag känner inte till dem så bra. Detta är en slutsats jag drar av mina samlade intryck. De är säkert bra för somliga, speciellt för dem som står stadigt på jorden.

Ungen var för övrigt hur söt som helst, även om klänningen såg lite Thailändsk ut.

Andra bloggar om: , , , ,

söndag, december 10, 2006

Sancta Lucia, årets andra tjyvstart

Då gjorde man det igen. Först var det den svenska nationaldagen, och nu lucia firandet. Jättetrevlig men på fel dag. Allt för att dra folk. Jag vet inte om jag gillar det.

I vilket fall var det en jättetrevlig tillställningen i den inhyrda katolska kyrka nere i Sathorn. Den Skandinaviska kyrkan på Sukhumvit är ju alldeles för litet för något av denna kaliber. Mycket barn i alla åldrar och ett jättevackert Luciatåg. Några av deltagarna detta år var riktigt små. Kanske Emily kan vara med nästa år, om hon vill. Det var blandat med både expat och inhemska familjer. Jag vet inte varför jag skiljer på oss. Underligt, men det känns som det finns en barriär emellan oss. Vi kanske ter oss som UFO:n i varandras ögon, det känns nästan så.

Det var i vilket fall tur att vi satt nära på längst bak i saken för efter bara en kvart började det klia i barnens byxor. Nästan respektlöst körde de loss. Som tur var, var de inte ensamma om det. Samtidigt är Julen barnens högtid och vi var där för dem.



Andra bloggar om: , , , ,

lördag, december 09, 2006

Bloggeliblogg, bligg blogg, är du med?

Jag pratade med bloggarkollegan Perre härom dagen. Han passerar Bangkok den 21:a på väg mot Sverige (tror jag han sa). Vi skall FÖRSÖKA träffas. Hela familjerna om det inte blir för sent. Johan? Ni andra utsocknesbloggare, kom ni med vet jag.

Andra bloggar om: , ,

Bangkok Vikings - Winking Frogs 2-4

Inte bra poängmässigt sett. Men, de spelade i alla fall bra, och var värda minst ett oavgjort resultat. Säsongstarten har varit usel så nu får de fokusera på att "finish with style".

Scandinavian Vikings hemsida

Andra bloggar om: , , ,

Ta en titt in i mitt Bangkok

Jag kommer tillbaks till den här filmen om och om igen. Jag tycker den är så störtskön. Det är ungefär som om att spela upp en film från mina minnen. I mina ögon är det så jäkla mycket Bangkok över den.


Det är inte jag som gjort den.

Andra bloggar om: , , ,

fredag, december 08, 2006

Svenskt Julbord på Admiralen

Igår hade Svenska Handelskammaren julbord på den Danska restauranten Admiral på Sukhumvit soi 18. Kompisen samlade ihop hela gänget plus några till och vi hade helt plötsligt ett bord för 12. Det var riktigt trevligt och gick mycket städat till, inte alls som den julfesten Scandinavian Society arrangerar, årets fylleslag som jag brukar kalla den. Denna kommer jag återkomma till. Det var luciatåg, julsånger, barn, svenskt julbord, och nubbar förstås.

Efteråt gav vi oss ut i nattvimlet, de flesta av oss. Efter snabbesöket på Sukhumvit 23 splittrades vi upp, några stannade kvar, några tvingades åka hem och bota sina gamla synder, några åkte till studentpartygatan RCA, och jag och de andra till soi 4.

Efter en sen natt är det alltid skönt att sova ruset av sig. Jag sov till lunch.

God Jul

Andra bloggar om: , , ,

torsdag, december 07, 2006

Hello, hello, it’s Bangkok calling

Jag inser att jag inte skrivit speciellt mycket här den sista tiden. Ett och annat inlägg har det ju blivit, men inte som det brukar vara. Det går i vågor antar jag. Just nu har jag en massa saker på gång, bland annat har jag flyttat in i ett nytt kontor, och med det kastat mig in i MASSOR av aktiviteter. Men eftersom jag inte vet vilken ände jag skall börja, så lägger jag den storyn på is för nu.

Som du säkert märkt så är det lite problem med bloggers beta version för tillfället. Jag skulle lytt allas råd och inte uppgraderat. Men nej då, jag ville åt extrafunktionerna, så nu lär jag mig ytterligare en läxa på egen hand. Jag undrar när jag skall börja lära mig av andras?

Eller problem med Betan, det vet jag ju inte, utan gissar. Tydligt är att servicen ”kan” skilja beroende på om man ligger på egen server, eller deras. De är lite tvetydliga där. För mig fungerar det inte klockrent, även om jag tror att för er besökare så känns det som vanligt, förutom det här med kommentarerna då. Att jag ändrat design har väll knappast undgått någon.

Bloggandet tar annars oväntade vändningar vartefter. Det är fortfarande skönt att skriva av sig och fortfarande kul att andra läser vad man skriver. Eftersom bloggvärlden fördubblar sig på årsbasis kommer de flesta bloggar antagligen, liksom min, att gå mot att bli enbart privata nätdagböcker. Vanliga dödliga kommer aldrig kunna mäta sig med de som besitter skrivandets gåva.

Det jag gillar mest med bloggandet är att man får en chans att VERKLIGEN förklara vad man tycker om saker och ting, och varför. Tyvärr är det mest medhåll i kommentarerna så det blir nästan som en egotripp, och det är ju en baksida förstås, om det inte är det man är ute efter. Men för all del sluta inte kommentera, det är ju jättekul, men var inte rädda för att hugga.

Har du några frågor om livet i Thailand, i allmänhet, besök gärna Thailandsforumet, så lovar jag att ta mig tid att ventilera vad jag tycker. Och tycker det gör jag en hel del.

Andra bloggar om: , , ,

tisdag, december 05, 2006

Ett stort grattis på 79-årsdagen Kungen!

Tyvärr är det alldeles för mycket folk som firar den Thailändska Kungen idag, så att ta sig in till de centrala regionerna i stan, och eventuellt få gratulera honom på tu man hand, är uteslutet för oss. Vi hedrar honom i våra hjärtan och i våra handlingar, det vet vi att han uppskattar mest.

Återigen levererade han ett knivskarpt tal, där han bland annat delade ut några smockor (i vanlig ordning). Framför allt handlade det om att äldre människor antingen kan bidra med sin långa erfarenhet, eller luta sig tillbaks och åtnjuta oförtjänt respekt. Vidare menade Konungen att vi måste arbeta tillsammans för att göra Thailand till en bättre plats för alla att leva i. Läs hela talet på denna länk!

På Emily och Josefines skola firade man konungen på sitt eget vis, med sång, lek, och tal.

Andra bloggar om: , , , ,

måndag, december 04, 2006

En lugn härlig Måndagskväll!

Jag hade inte tänkt skriva något idag, även om jag hade samlat på mig lite material över helgen (filmer, bilder, etc,.). Orkar inte helt enkelt. Jag tror jag börjar bli lite allergisk mot datorn. Inte bra alls eftersom tanken är att jag skall börja jobba på egen hand nu, från just den. Jag skall försöka få ut detta i morgon.

I vilket fall, Josefine var så rolig alldeles nyss så jag var tvungen att skriva ner det. Hon har fått kläm på pumpen man blåser upp de uppblåsbara leksakerna med. Hon såg helt färdig ut efter hon hon kom ut med den sista hon blåst upp: - Nöai cha dai (nu är jag trött så jag går åt, ungefär), sa hon med ett trött leende och mycket stolt över sig själv. I skrivandes stund hör jag hur hon kör vidare med pumpen. Flås och mer flås.

Sebastian är alltid rolig. Han gillar att peka på bilderna i sagoböckerna vi har. Han börjar bli ganska duktig, även på svenska pekningar. Han pekar på vargen och säjer: Maa (hund). Jag säjer: - Varg. Sebastian säjer Maa igen, och jag varg. Så fortsätter det tills han SKRIKER Maa och jag ger efter och säjer vovve, då ger han efter och går vidare till nästa bild. Det är ganska kul det där med vargen, det är alltid samma historia.

För en gångs skulle somnade Emily först, helt utslagen. Hon var lite gnällig hela kvällen, lite varm också tror jag. Antagligen en förkylning på gång men det hör ju vintern till.

I morgon är det kungens födelsedag och vi har inte bestämt hur vi skall fira den ännu.

Andra bloggar om: , , , ,

fredag, december 01, 2006

Nu blir jag så jävla förbannad

Ofta har jag tvivlat på att jag bor i ett civiliserat land och ofta har jag haft en hyfsad god anledning till mitt tvivel. Just nu undrar jag om vi bor i en civilisation eller ett stort Zoo?

Jag beklagade mig över kusinen Ohm Im tidigare, och hennes eländiga situation, här i bloggen. Jag hoppas budskapet gick igenom att det inte var någon unik situation den lilla flickan, hennes föräldrar, och gammelföräldrar gick igenom, utan att det var en högst ordinär situation. I detta land lägger man lock på sådant som är obekvämt, det som inte hörs, det finns inte. Ingen vill ju se det, så det är lätt att ”missa” det.

Varför ser man sällan människor med utvecklingsskador, och andra grövre handikapp, ute på gatorna? Vart är de? Eller, finns de inte i Thailand kanske? Jag undrar snarare: vart gör man av dessa människor? Låser in dem i skrubben?

Ja, det skulle inte förvåna mig. 65% av befolkning har ju aldrig fått lära sig att veta bättre.

Visst finns det barnhem. Men för alla?

Och i så fall: varför finns barnhemmen? Drivs de av människor som lever på att få bidrag för att driva dem, eller av folk som har ett genuint intresse i sitt beundransvärda kall? Hur mycket av en donerad hundralapp kommer barnet tillgodo? 10 kronor? Jag skall inte kliva över tröskeln här men just nu är jag arg och jag hoppas det märks.

Varför?

Det är så ”enkelt” som att vårt nya hembiträde berättade en hemsk sak för oss idag. Inte världens hemskaste men tillräckligt hemskt för att ge mig kalla kårar. Varför?

- detta är ju inte unikt för henne, utan händer överallt, men syns inte.

Hon jobbar hos oss 3 eftermiddagar i veckan, och ytterligare 5 förmiddagar hos TOT gör hon ungefär samma sak, fast storskaligt. Jag kan tänka att hon kanske har 6,000 Bath i månaden. Det kan man klara sig på, och kanske försörja ytterligare någon på, men kan vara väldigt svårt att få tid att också ta hand sin sonson. Vad göra? Den lilla pojkstackaren låses alltså in i lägenheten hela dagarna. Jag hoppas innerligen att han inte bor i en skrubb.

Givetvis kommer han att få vara med när hon kommer och städar hos oss framöver. Självklart! Tänk om det kunde vara självklart för alla. Tänk vad mycket så lite skulle kunna göra. Istället för att skänka en hundring kanske man skulle gnälla på Thailand, det kanske skulle göra mer nytta. Men oj, man får ju inte gnälla, jag glömde det.

Tänk på detta ni där hemma i det avlånga landet där det är ”jobbigt” när det blåser kallt, när ni inte har råd att handla märkeskläder till era barn, när ni serverar 3 mål mat om dagen. Tänk på det. Att, vad bra ni har det ändå!

Andra bloggar om: , , , ,

Beboliga öar nära Bangkok?

Eftersom min favoritdestination Koh Samed är svårbokad under högsäsongen har jag börjat söka efter andra. Kraven är väll inte så jättestora men det skall vara en fin strand och rent vatten. Normala priser och inte för exploaterat. Patrick nämnde 4 Rayong öar jag aldrig hört talas om på mitt forum, Koh Man Klang, Koh Man Nok, Koh Saket Petch, Koh Mun Nork, är det någon som känner till något om dessa öar så är det flera på forumet som är väldigt intresserade att veta mer. Klicka här för att komma till det inlägget på ThailandsForum.se

Min bloggkollega Perre i Chiang Mai skrev att han hade vart på Koh Khaam nyligen men där kunde man tydligen inte övernatta.

Utanför Sriracha (Chonburi) har vi den närmsta ön (tror jag), Koh Si Chang, omgiven av 8 småöar.

Är det någon som har varit på någon av dessa platser, eller känner någon som varit där, besök ThailandsForum och dela med dej. Här diskuterar vi förstås allt som har med Thailand att göra, politik, resor, skola, jobb, mm.

Och för er som undrar. Forumet är inte anledningen till att mitt liv ändrar riktning (förstås). Forumet finns för jag tycker om at hjälpa till och att jag lite smidigare vill dela med mig av mina erfarenheter. Slippa upprepa mig alltså. Kan jag också uppmana andra att bidra, är hälften vunnet. Välkommen.

Andra bloggar om: , , , ,