Nu vet jag varför det inte är skolorna som håller i lokalidrotten i Sverige

Det är för att då skulle skolorna behöva mer pengar. Nu kan man istället låta många ledare arbeta mer eller mindre gratis och tvinga föräldrarna betala det som behövs med redan skattade pengar.

Inte nog med det. Föräldrarna skall hinna curla hem och skjutsa sina barn till de olika aktiviteterna också. Att barnen skall få prova alla möjliga aktiviteter är en förutsättning för att föräldrarna skall känna sig lyckade.

Skrämmande tanke att behöva tillbringa dödtid tillsammans bara helt apropå, man kanske måste umgås? Vilken tur att vi har tv:n (eller datorn) till dessa olustiga tillfällen.

Men allvarligt, är det inte bättre att låta ungarna hänga kvar i skolan ett par timmar för att deltaga i olika aktiviteter som de stimuleras av? Vore det inte bättre, roligare, billigare och framför allt RÄTTVISARE för alla?

Vilka underbara motivatorer man skulle man sedan inte ha i rivaliteter mellan skolorna? När föreningarna försvinner är det ju skolmatcherna det handlar om för hela slanten. Och vem vet, kanske man tom skulle flytta en del lokala gängslagsmål till idrottsarenan. (och då menar jag till en kamp mellan idrottsutövarna.)

Föreningsidrotten i Sverige är inne på ett dött spår om ni frågar mig. Så här blir det när man låter stelbenta byråkrater bestämma. De försöker få oss att tro att det bara är pengar som gör oss lyckliga.

Ps. Ja just det, barn skall inte tävla varken i betyg eller idrott. Det finns dem som lider av att alltid komma sist (antagligen för att de bryr sig om tävlingsmomentet). Det är inte rättvist mot dem. Bättre att vi mobbar dem... Eller?

Livet är hårt och inte alltid rättvist. Desto tidigare man lär sig hantera detta desto bättre. Det finns plats för alla i vårt samhälle, det gäller bara att hitta sin plats (läs: begåvning). All form av kvotering är ju befängt.