fredag, januari 15, 2010

Otroligt vackert - ledsen om jag tjatar



onsdag, januari 06, 2010

Nu jävlar är det kallt, riktigt kallt!

Alldeles för vackert väder för att stanna inne, kylan till trots. Jag och Elvis trampade iväg på tu man hand. Barnen slapp eftersom det var ner mot minus 24 grader (faktisk kyla).

Gott om kläder i många lager men ändå vart det ordentligt kallt på de delar som var oskyddade, som kind, näsa, panna och ögon. Kan inte minnas sådan kyla?

En frisk promenad alltså! Vi vandrade på Norrvikssjön i riktning mot Bollstanäs. Med solen i ryggen och någon sekundmeter vind i ansiktet kändes det ungefär 10 grader kallare än när vi vände och gick i andra riktningen. Kan inte förstå varför det tagit tills nu innan man börjat rapportera den faktiska kylan? I USA har man ju gjort det i årtionden...

Tja, börjat rapportera... Nu pratar vi om nätet och Googles väder, och inte om svenska TVbolag. Bu för dem!

söndag, januari 03, 2010

Vad som göms i snö kommer fram i tö, och lycka kan inte köpas för pengar!

En sak som ständigt förbryllar mig är alla dessa människor som tjänar miljoner och miljoner och aldrig drar sig tillbaka. Jag tänker speciellt på VD: ar på större företag som samtidigt är styrelseproffs i andra. Oerhört kompetenta människor men har de verkligen allt smör på mackorna?

När ens arbete blir ens hobby, familj, och bästa vän - har inte något gått fel då? Jag förstår att det är en trevlig egotripp men är inte livet större en så?

Borde man inte förr eller senare komma till en punkt då man har så det räcker, att man bara kan dra sig tillbaks och njuta livets glada dagar med sina nära och kära? Det kan ju inte vara bara pengarna det handlar om, en idiot borde ju kunna räkna ut när man har så det räcker. Mycket vill ha mer. Det måste snarare vara ett oerhört behov av att synas, att vara någon. Att ha makt.

När man som anställd bygger ett liv där inte kärnan i detta liv är sin egen familj då är det dags att stanna upp och tänka till. Det är omgivningen som sätter värderingar och normer för dina barn. Är du en del av den omgivningen?

Allt för ofta har jag i Thailand sett småbarn behandla tjänstefolk som deras personliga slavar, och detta gäller inte bara överklassthai utan även arbetarklasssvenskars barn där. Är detta ok?

Min slutsummeringen av detta är att det finns grymt med människor i detta avlånga land som är avundsjuka på dessa människor som "lyckas", men som inte ser till priset de får betala, att det skulle vara för högt. Det skrämmer mig!

I Sverige är det mycket yta och utsida. Jag önskar att folk ville kliva ner från sina höga hästar då jag anser att man bara bygger murar genom att se ner på folk.

Ser man på sig själv ser många helst bara på skalet, och då den vackrare delen av skalet, den delen av skalet som man själv valt att styla. Inte konstigt kanske att desto mer man tjänar desto mer modeprylar köper man. Man tror att man blir en bättre människa av ett stiligt skall. Man försöker helt enkelt köpa sig en plats i solen.

Kanske därför dokusåpa är så stort, för att folk älskar att se andra ha misär. Det ger dem en oförtjänt stund av frist.

Vad som göms i snö kommer fram i tö och lycka köper man inte för pengar - tänk på det ni! Smält.

lördag, januari 02, 2010

fredag, januari 01, 2010

Hushållsarbetet - a piece of cake!

Det blir ju inte så mycket hushållsarbete för mig annars men nu när Plair är i Thailand får jag prova på det. Är det så jävla jobbigt egentligen, eller handlar det mest om dålig planering?

Än så länge inga problem. Hinner med extrajobben, hushållet, barnen, städning och matlagning ganska galant tycker jag. Visst, 2 dagar bara men ändå...

Visst det blir inte så mycket dötid att slå ihjäl men vem fan vill ha det? Istället för TV och planlöst surfande på nätet blir det nu alltså till att vara ensamstående far. Måste erkänna att allt det andra man slår ihjäl tiden med, att vara ensamstående, känns mer meningsfullt. Bra terapi det här måste jag säga!

Möblerat om har jag hunnit med också, vart mer eller mindre klar idag. Det gäller ju att ha prioriteringarna rätt så promenad och pulkaåkning står högt på listan.¨

Planen när nu Plair är borta är att styra upp alla våra förvaringstutrymmen - och de är inte få kan jag lova, dessutom överfulla och totalt oorganiserade. Varje plan yta blir till en uppsamlingsplats. Omöjligt att hitta saker, speciellt de som man inte visste man hade!?

Om 2 veckor blir det vardag igen! Tills dess - I will only enjoy!