måndag, juli 30, 2007

Århundradets förslag: avskaffa slipsen!

Att bära kostym och slips till jobbet har länge varit en självklarhet i många branscher. It-branschen har dock haft en mer lättsam klädstil och nu vill Google avskaffa slipsen helt och hållet. Läs fortsättningen här!

Google menar vidare:
att slipsen bara är ett dekorativt kamouflage och att plagget framställer medelålders män på ett sätt som får dem att verka vara smartare och i bättre form än vad de egentligen är

Tillåt mig att små le :) Som om detta var någon nyhet?

Tack och lov för att jag redan arbetar på ett företag med en liberal klädpolicy.

söndag, juli 29, 2007

Hallå, finns det någon stenbords-expert där ute!?

Johan som driver mäklarsajten iThailand.se skrev ett träffande inlägg på thailandsforumet i en diskussion som handlade om första resan till Thailand. Jag är bara tvungen att återge den här också :)

Ett gott råd är att inte lyssna på s.k. stenbords-experter (Thailand måste ha bland världens högsta kvot på stenbordisar, du kommer märka detta...)

Definition stenbordsexpert: Benämnd efter sin favorit omgivning vilket innebär ett stenbord utanför en supermarket. Mår bäst i flock med andra stenbordisar men gärna med en outsider att indoktrinera i sin vishet. Lätet ökar i takt med gruppens storlek. favorit dryck är det som säljs billigast på just den supermarket som de häckar utanför, måste dock vara alkoholhaltig, ofta Chang eller Archa men kan variera med olika promotions. Klädsel består av shorts (ofta med urinfläckar) och linne -kopior köpt nära favvo-supermarkan, urblekt. Flip-flopps. Ses ofta med sönderkliade mygg bett på benen. Ålder, oftast medelålders och uppåt men förekommer ibland från åldrar från 25-30 år. Språk särpräglas av svenska med kvarhängande dialekt och dålig eller oförståbar Engelska, ljudvolymen ökar med alkohol intag och flockens storlek. Det finns även tyska och Engelska stammar. Den svenska stammen kan identifieras av att de ibland bär träskor istället för flipp-flopps då lätet kan vara oidentifierbart efter många timmar på stenbordet. Ofta hockey frilla eller flint med överkammat, flottigt hår. Utger sej för att vara expert på allt ifrån visum, kvinnor, husköp, shopping, investeringar, byggnation, driva företag o.d. expertisen är en blandning av egna misslyckanden, expertkollegers misslyckanden samt egendiktad information och efter stenbordssessioner utrönad vetenskap. Expertisen är alltså centrerad runt det som inte är möjligt (eller det som stenisen tror sej vara omöjligt eller inte förstår). Stenisen delger sej mycket gärna av sin kunskap. Förekommer med stor övervikt runt de av charter turister populära sensations destinationer som NaNa, Bangla och walking street. Kan vid sällsynta tillfällen ses i förvirrat tillstånd kring de mer attraktiva turistmålen som China town etc. men då helt utan läte och ensam.

Om du beter dej väl, ser bra ut etc. kommer thai tjejerna bli mycket intresserade, men ett gott råd är att ta det lite försiktigare här en hemma. Det hånglas mindre på dansgolven här... det är ju också mindre tänkbart att du hittar din dröm tjej på en 2 veckor tur. Chansen att du hittar en pang brud i Sverige under två veckors intensivt raggande är väl heller inte så stor, du hade nog blivit sedd mer som desperat i båda länderna...
Var dej själv, chill out och som någon sa tidigare i denna tråden +ge gärna komplimanger, utanför det av Mona Salin förstörda Sverige tas det gladeligen emot utan att man blir beskyllt för sex trakasserier eller dylikt, termen som oftast används brukar vara gentleman.


Ganska kul, eller hur?

onsdag, juli 25, 2007

Tjena på dig du!?

Jag tycker det är lite konstigt att man inte hälsar på alla på jobbet. Man sätter sig ner vid samma lunchbord och man nickar knappt till varandra. Visst, man morsar på de man känner, eller borde känna, men det verkar vara allt.

Företaget är alltså så stort att de inte orkar beblanda sig med varandra i onödan, är det så? Själv tycker jag man kan artighetshälsa eftersom man ändå jobbar under samma flagga. Visst, man kan inte alltid veta om det är en kund eller kollega man möter i hissen, men kan en hälsning göra skada?

Det är lite svenskt det här, även om grannarna i Bangkok inte var så hälsglada de heller. Minns när jag förr bodde i Sverige hur grannarna nästan undvek varandra. Trist.

I min nuvarande trapp är det 50/50 men då har vi också hälften svartskallar i huset :)

Svenskar har gärna få MYCKET goda vänner och några bekanta än massor av halvkompisar, eller? Inget fel på det men annorlunda mot tex. Thailand där jag skulle säga att man har massor halv halvkompisar men få riktiga. Med riktiga kompisar menar jag sådana som står upp för en i vått och torrt, inte bara så länge man har något värt att vara bekant med. Jag tycker vi hade en skön mix av detta i vår exil bekantskapskrets i Bangkok. Mig har det i alla fall gjort gott även om en del av mina gamla vänner kanske tycker att jag blivit lite dryg på gamla dagar…

måndag, juli 23, 2007

Storö, nära Runmarö, i Stockholms skärgård


40 km ut på Värmdös spets, vid Stavsnäs, blev vi upplockade av Svågern med hans senaste leksak. En flersitsig jetski. Det var 10 minuter över sundet och snart befann vi oss mitt i skärgårdsidyllen på Storön. Storön är en liten ö strax sydväst om den större Runmarön. Runmarö har ca 300 bofasta och är ett par kvadratkilometer till ytan. Där finns även skola upp till högstadiet.

På storön fanns förstås redan systerns med familj, men även brodern med sina 2 småttingar. Pappa hade lämnat dagen innan. Upplagt för myshelg - som det också vart - även om det inte var helt regnfritt. Det var ett underbart hus de hade hyrt. Detta inkluderade 2 friggebodar, några småbåtar och sjötomt mm.

Sådär ja, då fick man smak på skärgården med. Tänk vad häftigt att bo där ute över sommarhalvåret!

… Och i Thailand över vintern!

Bilderna får tala för sig själva tills vidare! Följ denna länk till fotoalbumet!

torsdag, juli 19, 2007

Handelsbanken, är de på riktigt?

Inte bara deras fel men det har varit mycket nu. Första bankomatkortet till frugan kom aldrig, det andra kom men inte pin koden. Via deras hemsida har jag aktiverat kortet men jag kan inte byta pin kod, den funktionen är inte möjlig på det kortet? Eller kanske på detta stadium? De ber mig istället beställa ett nytt kort!!

Har skött kommunikationen med dem på mitt favoritsätt, via e-post. Det är nästa sak jag tänkte ta upp, deras e-postsystem. Jag förstår att de föredrar att man skickar meddelande när man är inloggad men varför i hela friden skall man behöva signera brevet (med lösenord) efter man skickat det? För deras del, borde det inte räcka att man är inloggad? Men nu skall ni höra det värsta. Jag får ett e-post brev om att jag måste logga in på deras hemsida innan jag kan läsa deras svar. Jösses!!!

Vad vill de?

När kommunikationen rullar kan man väll köra den öppen? De skickar ju knappast sekretessbelagd över e-post i vilket fall.

Nä, Handelsbanken är nog på dekis. Massa Mensa människor som inte förstår hur den riktiga världen fungerar. Det är min slutsats. De kommer nog ta ordentligt stryk om, eller när, lågkonjunkturen kommer på besök nästa gång. Jag är rädd för att den är ett nödvändigt ont och frågan är om vi inte behöver den snart. Det är nog inte bara Handelsbanken som rider på höga hästar är jag rädd för.

Ps. Jo, jag vet. Inte mycket kött på benen. Se Handelsbanksexemplet som vad det var, ett exempel.

Inte fel med ett gym på bottenvåningen

Igår och idag har jag inventerat personalgymmet, och jag kan berätta att det ser bra ut. Inte så mycket folk eftersom det är semestertider men det är rymligt och räcker nog till framöver med. Alla maskiner man måste ha finns och är i bra skick, fria vikter, löpband och motionscyklar. Vi har bastu, steamer och badbassäng. Vardagen på jobbet har alltså infunnit sig, äta på 10 och träna på 40. Vi har så otroligt mycket möten så det skall inte göra skada att träna lite istället för att vara mer social. Jag kommer ju heller inte träna varje dag.

Nu längtar jag ut i skärgården. Vi åker på Fredag eftermiddag.

tisdag, juli 17, 2007

CSN ber om omöjliga dokument

Alldeles för seg för att skriva något riktigt. Dels var det systerns fest i Lördags, dels är det mycket med nya jobbet.

För tillfället trilskas jag lite med CSN. Fick mer eller mindre tillbaks dokumenten jag skickat dem. De ber om komplettering. Behöver alltså ha ett intyg från den Thailändska skattemyndigheten på hur mycket jag tjänat och vad jag betalt i skatt. Det jag skickat dem kom från min förra arbetsgivare.

Detta är lättare sagt än gjort kan jag lova. Jag fattar inte hur de tror man kan dribbla med myndigheter i ett u-land som man gör i ett i land? Få hålla tummarna för att detta ordnar upp sig. Har du inte haft någon inkomst tror jag det blir MYCKET svårt att bevisa. För min del kanske det kan lyckas.

Vädret har i alla fall kommit tillbaks. I helgen drar vi ut i skärgården. En lång helg blir det eftersom jag tagit ledigt på Måndag. Vad skönt det skall bli.

söndag, juli 15, 2007

Vodka on the rocks, absolut

Som tur var mår man inte så här så ofta. Eller tur? Egentligen är det väll otur att man tvingas hålla igen. Dels verkar kroppen filtrera sämre med åren, dels känns det inte som det är värt det på samma sätt längre. Nyhetens behag är borta sedan länge. Igår var i alla fall en sån där kväll som var undantaget. Syrran fyllde 40. Jag mår som en räv idag, och det var värt det.

Det kom ett par hundra droppar regn men jag tror vi klarade oss bra i vilket fall. Baren var välfylld. Bröderna badade i polen (med kläder) i slängda av varandra, uppmanade av svägerskan.

Det var alltså en sån där kväll då man undrar hur man kom hem. Eftersom vi bor nära VET jag varken körde (jag vet, i Sverige kör man inte på lyset) eller åkte taxi, men jag har svårt att minas vilken väg vi antagligen gick. Jag utgår från att vi gick tillsammans, jag och min fru.

Snart kommer kompisen John från Bangkok på besök. Plair och hans fru är goda vänner, och våra barn är gamla kompisar och i samma åldrar. En dag som idag är det väl tur i oturen att John kör antar jag.

fredag, juli 13, 2007

När Fredags kvällen kommer och….

Veckan avlöpte väl. Så här långt kanske jag skulle tillägga. Imorgon har vi ju systerns 40-års skiva, och de har rykte av sig att bli sjöslag, hennes fester alltså. Nakenbad i polen och sånt. Glöm alltså inte att synka Google Earth mot Rotsunda på Lördag.

Igår fick jag en ny NB och idag en ny Ericsson, en något slimmare än den jag har. De frågade om jag ville ha en Nokia eller Ericsson och smilade lite när jag undrande om det fanns en PDA :) Jag måste erkänna att jag inte riktigt älskar att ”tuna” dessa apparater, flytta över nummer och sånt. Jag måste komma på ett bra sätt att synka både hemdator och jobbdator med telefonen. Samtidigt skall man krångla för att ringa privat, lägga till prefixer och sånt.

2 dagar hann jag alltså jobba innan det vart helg. Nästan alla var på semester. De som inte var denna vecka, går nästa, och förbereder sig för fullt. Då blir det tyst.

För en kille som mig som lider av prestationsångest känns det något påfrestande att mer eller mindre rulla tummarna. Jag slår ihjäl tid genom att lära mig om företaget och departementet jag ingår i samt att friska upp minnet. Det råder inget tvivel om att detta kommer bli ett mycket intressant och lärorikt år. Den största skillnaden mot förra företaget jag tidigare jobbade för är ju marknadsföringsbudgeten. Jag får nästan ont i magen när de sprider 100,000 tals dollar på projekt jag känner man skulle kunna kört åtminstone delvis in-house, på en pisskvart.

Jag antar att du förstår att jag inte kommer skriva speciellt mycket om jobbet i detalj här. 2 skäl. Det ovan och det faktum att det känns olustigt att mina kollegor får chansen att läsa mig inifrån och ut och inte tvärtom här via bloggen är orsaken.

Ha en trevlig helg!

Drag under galoscher

Jag noterade att det varit drag under forumets galoscher de senaste dagarna.

Jag vet inte hur mycket nytta jag haft av Thailandsforum.se men det är mycket. Lekgruppen för look krung i Bangkok kom ur den, och nu verkar vi vara på gång mot något liknande i Sverige. Myndighetsdribblet i och med flytten till Sverige underlättades tack vare hjälpsamma själar från just forumet. Tony (medlemmen tony_h) kom över med en svensk språkkurs på cd för en månad sedan, och igår levererade han världens fetaste tv. En begagnad Toshiba 36ZP18 på 90 kg, 36 tums widescreen, 6 månaders garanti, med bänk (60 kg) för 3000:-, inklusive hemkörning. Tur att han hade en monsterpirra med sig.

Tony driver ett företag i Hägersten som sysslar med service på Data och Video-projektorer, Plasma-tv, Lcd-tv, Bakprojektions-tv, Audio, Video, Videokameror, A/V-utrustning, försäljning av tillbehör med mera. Besök hans hemsida om ni vill veta mer, länk här. Jag kan rekomendera honom.

onsdag, juli 11, 2007

Då börjar allvaret

Våningssängen var alltså inte 90 bred uppe och 120 nere, utan 80 där uppe.

Hur kom jag på det tror ni? Givetvis sökte jag med ljus och lykta efter madrasser och kom till slut hem med en som INTE passade där uppe. 80 var det där alltså. 80 uppe är visserligen tillräckligt, speciellt eftersom de inte använder ovandelen, men vart missförstod jag detta. Skrev jag 80 eller 90 när jag berättade om sängen här på bloggen tidigare? De sover nere, sidledes, alla tre. 120 brett räcker gott och väl. Vi får alltså ledigt plats med ytterligare ett par ungar om det skulle vilja sig :)

Dagens uppdrag får bli att åka och byta den på JYSK här i Rotebro (jag handlade den i Järfälla). 120 madrasser verkar mycket svåra att hitta enkla varianter av och jag letar fortfarande. Smärtgränsen går vid 300-400 kr och då bör man få en 9 cm fet madrass. Men som sagt var, storleken är antingen MYCKET populär, eller inte alls.

På Lördag har systern 40-års kalas och tanken är att små och mellanstora barn skall husera hemma hos oss (när de börjar bli sega). Vi behöver många sovplatser till dess, madrassköp och byte kan inte vänta.

Imorgon börjar jag jobba. Det skall bli jättespännande även om jag är lite spänd. Det kommer bli mycket nytt och jag undrar vad. Det är ett stort internationellt företag med 3,500 anställda spridda över hela världen (ja, Thailand också) så omställningen från min egen erfarenhet från ett litet företag med 50-talet anställda skall bli intressant. I ett litet företag får man ju rycka in där det behövs, när det behövs. I ett stort företag antar och hoppas jag att man kan syssla med, och utveckla en spetskompetens. Det börjar bli dags för det nu…

Helgen i Oskarshamn

Sådär ja, då fick jag äntligen arslet ur vagnen för att ladda upp bilderna från förra helgen. Det vart en himla mysig helg även om den var kort och att det regnade mest hela tiden. Ett mysigt torp som legat i familjens (Ingelas, bror mins flickvän) ägo sedan massor av år. Det fanns det lekstugor, lador, och friggebodar. Allt omgivet av småländsk urskog med allt vad det innebär. Vi plockade blåbär, det fanns massor. Vi grillade, under parasoll. Vi satt framför elden i öppna spisen och grillade mashmellows. Vi försökte fiska men kom inte längre än till en maskfylld burk eftersom himlen öppnade sig när vi skulle kasta ut betet.

Ett ställe som detta skulle man ha. Lite närmre kanske. Max 2 timmars resa och gärna nära vatten. Lägger detta till önskelistan.

Bilderna från helgen i Oskarshamnstrakterna får annars tala för sig själva, länk här!!

måndag, juli 09, 2007

Dagisplatserna kommer och går

Först hade vi alla 3 hos en dagmamma i november, sedan inte. Sedan hade vi Sebastian och Josefine på dagis redan från augusti, men Emily inte. Sedan fick Emily plats hos dagmamma i november. Sedan bytte vi dagmamman mot ren förskola och fritids med start redan i augusti för Emily. Då erbjöd dagmamman Emily plats från augusti och vi skrev kontrakt.

I morse ringer dagiset där Sebastian och Josefine redan är klara och erbjuder en plats för Emily i deras ”stora” grupp. Förra veckan ringde de och erbjöd oss plats i deras ”mellan” grupp, som en nödlösning, men den avböjde jag. Efter lite beslutsvånda avbryter vi det nyskapade kontraktet med dagmamman (tydligen kan man göra det innan det påbörjats) och bekräftar att vi tar den senaste platsen vi erbjudits. Dagmamman är på semester utomlands och låter via sms meddela att hon inte kan ta lyssna av svararen där jag pratat in ett luddigt meddelande. Jag funderar på att skicka henne ett sms. Men tvekar. I vilket fall behöver hon nog veta detta så snart som möjligt.

Jag vet att dagmamman med Emily tog sig ett barn mer än vad hon brukar, så förhoppningsvis så ställer vi inte till det alltför mycket för henne.

Dagmamma eller dagis, ja, jag tror det beror på omständigheterna. Vår dagmamma var helt klart ingen normal dagmamma, eller i alla fall inte en sådan jag hade på näthinnan innan man mötte henne. Förskola hemma var mitt intryck. Fördelen med dagmamma måste ändå vara att barnen får mer utrymme, och vissa barn behöver det onekligen mer än andra. I ärlighetens namn är jag inte säker på att jag hade nappat på Växhusets (dagisets) erbjudande om det hade gällt Josefine.

Jag tror att Emily passar för dagis och stora grupper extra mycket, och Josefine kanske mindre. Visst finns säkert möjligheten att flytta över Josefine till Bushuset (dagmamman) nu när Emilys plats ställs till förfogande, men nu kör vi dagiset för alla. Detta är ett rent bekvämlighetsbeslut. Blir det några problem i framtiden vet vi att det kanske finns en utväg.

Ps. Det var en regning men trevlig helg hos Linus och Ingela i Oskarshamn. Jag kommer klistra upp bilder så snart jag får tid.

fredag, juli 06, 2007

Regnet – Här kommer vi!

Brorsan är nere på deras landställe i Oskarshamnstrakterna (Kalmar typ) och det är dit vi beger oss om någon timme. Det regnar mycket i södra Sverige, och har gjort över en tid, medan sommarvädret ligger mer över rikets centrala delar. Då lämnar vi alltså solen för regnet. Ur sol i regn.

Klart det är tråkigt om det fortsätter regna men ett par dagar med bror och familj kommer ändå bli mysigt. Lite brasa i öppna spisen. Plocka bär (om regnet tillåter). Och det finns säkert en del annat.

Tråkigt bara för dem, de har ju slagit ihjäl tid i över en vecka nu…

Ps. Det visade sig att Guava befinner sig halvägs till Oskarshamn, utmed den väg vi kommer färdas på. Läge för fikapaus mao.

onsdag, juli 04, 2007

Om ni längtar till Thailand har jag ett förslag

Jag har tänkt skriva om det ett par gånger men eftersom mina tankar ofta är flyktiga - och många, kan de också vara lite svårfångade.

Vi har en liten slinga här där åtminstone jag tar ett varv lite då och då. Sällan man möter någon i spåret dock. Faktum är att jag kan inte minnas att jag mött någon alls där. Anders som bor på andra sidan springer visst där han också. Fast jag börjar undra.

Det är alltså ett skogområde med en liten slinga. Tydligt är att slingan måste byggts av djur från början. Av och till är det omöjligt att avgöra vilket spår man skall följa. För att göra ett långt varv har jag försökt hålla utkant. Skogsområdet är ganska litet så man är inte speciellt rädd för att springa tokgalet. Väldigt ofta har jag då hamnat utanför området.

Det är en myriad av stigar där några blivit mer upptrampade än andra. Folk kliver på och av lite här och där verkar det som. Jag hade nästan lyckats springa ett helt varv på en bredare stig och tänkte att det här måste jag ju skriva om. 6 rundor innan jag lyckas springa varvet utan att ta en genväg som leder bort. Rekord. Men icke sa Nicke, visst hamnade jag åter igen utanför.

Nästa gång.

Det är inte bara slingan som är en utmaning utan även själva underlaget. Det är väldigt mycket rötter och stenar att hålla reda på också. Regnar det så kryllar det dessutom av sniglar och iglar. Det är väll kombinationen som gör det så svårt att hålla sig på ”rätt” väg. För mycket brus liksom.

Och egentligen - vilken är den rätta vägen? Det här påminner mer och mer om skillnaden mellan Thailand och Sverige. Jag har alltså hittat en liten anarkidunge, en liten oas mitt i verkligheten.

- Array goday

Välkommen att stilla suget.

Ps. Nu börjar jag få upp flåset. Hälsena och knä känns bättre för vart pass.

Det är inte mycket engelska i Sverige

Det är rentutav ett helvete med allt jag måste hjälpa Plair med. Över allt där hon skall registreras måste jag hjälpa till. Skyltar, broschyrer och webbsidor är sällan på annat språk än svenska. Nu har jag anmält henne som arbetssökande på arbetsförmedlingen men för att vara aktiv där bör hon ju vara…. Aktiv….

Visst kommunicerar de på svenska med henne men över lag pratar svenskarna ovilligt engelska även om de flesta verkar bemästra språket. Tror de tycker det är lite pinsamt att prata det eftersom de tappar något av kontrollen. Det vill säga, tills de landar i Phuket med ett par öl i kroppen. Det är som med mig och thaispråket, och lao kaow i djungeln.

Samtidigt är ju detta ett sätt att tvinga invandrarna att lära sig språket, både det skriftliga och det muntliga. Nog har de en baktanke med allt detta. Utlänningar bör integreras.

I u-landet Thailand översätter de skyltar även ute i djupaste djungeln. De flesta webbsidor av intresse för en utlänning har en knapp för en engelsk version. De har nog en baktanke med allt detta. Utlänningar bör inte integreras.

Just nu får jag lite ångest över allt jag skall göra åt alla. Hoppas jag inte missar något.

Vardagen verkar hinna ikapp oss

Jaha, då närmar det sig 2 månader i Sverige. Det mest sjuka med detta är att det knappt känns att jag varit borta alls? Barnen pratar dålig svenska och frugan ser ut som en invandrare, och om det inte vore för dem skulle det nog kännas ännu sjukare. Den 12 juli börjar jag jobba och i mitten av augusti börjar barnen på dagis. Plair börjar på SFI på heltid ungefär i samma veva.

Jag kan bara gissa hur snurrigt det kommer kännas mot slutet av september?

Då har man haft en månad av typiskt svenska rutiner. Helt plötsligt får man börja göra punktinsatser när utrymme finnes. Samordna dagisleveranser, tvätt, matinköp och städning. Jag ser inga problem med detta men det tar nog lite längre tid för frugan att anpassa sig till den lite mer effektiva livsstilen. Den där man alltid försöker göra något nyttigt på vägen till något annat.

En annan kompis vart omflyttad till Sverige efter ungefär lika många år som mig i Thailand. Hem helt själv. Han upplevde det som ganska tomt även om det till en början kändes bra. Nu är han tillbaks i Thailand, är gift, och har barn. Att flytta hem med familjen är, och måste vara, en helt annan grej. Egotrippen gör man ju bäst i Thailand, egotripparnas paradis.

Nästa stora milstolpe för oss måste vara också ett jobb för Plair. Så snart det hänt får vi betrakta oss som ganska klara. Hon kommer gå på SFI på förmiddagarna så till en början är det eftermiddagar som gäller för jobb, och i viss mån kvällar och helger. Halvtid vore en bra start. Får hon ett heltidsjobb lär hon hoppa av skolan, eller nog lägga om den till ett par kvällar i veckan. Vi är inte för optimistiska på denna punk men tror nog vi hittat i alla fall något innan årets utgång. Frugan är inte kräsen alls som det ser ut idag. Skall hon kunna åka till thailand ofta, samt skicka pengar hem, kommer detta ju bli ett nödvändigt ont.

Pengar, pengar och pengar….

måndag, juli 02, 2007

Lekgruppen i Bangkok

Jag noterade just att Erika som tog över lekgruppen efter mig ordnat med en egen blogg för dem. Barngruppen i Thailand heter bloggen och ligger hos Blogger. Eller blogg, varför inte kalla den deras hemsida. Här kommer de skriva om var träff samt länka till fotoalbum. Detta skall bli jättekul eftersom det ger mina barn möjligheten att följa sina gamla kompisar i bilder. Vi kommer definitivt försöka hinna med en träff när vi kommer till Thailand nästa gång, när det nu blir. Till dess blir det via bloggen.

Jag hoppas innerligen att det dyker upp fler lekgrupper i Thailand över tiden, och att de försöker dra nytta av denna blogg. En sida det händer något på är ju något roligare att följa än det ombytta.

Själv har jag planer på att dra igång något liknande här i Stockholm. Vi är nog 7 barn redan tror jag. Personligen tror jag man skulle kunna gå ytterligare ett par steg här i Sverige eftersom jag har en känsla av initiativ av detta slag får gehör hos staten. Är du intresserad kan du ju lägga en kommentar här.

söndag, juli 01, 2007

En helg på Valdemarsö

Helgen spenderade vi med goa vänner på deras sommarställe på Valdemarsö som ligger i sjön Valdemaran i Södermanland. En åktur på nästan 2 timmar tog oss till Flens kommun där paradiset är beläget. Sedan var det bara en gångbro på ett par hundra meter innan vi var över. Detta är alltså kompisen från Bangkok, Niklas, barndoms marker. Niklas och Dee är på tillfälligt besök över sommaren. Ytterligare en kompis med barn i ungefär samma åldrar som mina (Meija är 2½ år och Oden 8 månader). Att även Plair och Dee är goda vänner sedan tidigare gjorde ju inte vistelsen sämre. Även Niklas föräldrar var på plats och förgyllde tillvaron, och det fanns gott om rum för oss alla. Hela 40 år har de haft stället. Tänk vad mysig. En liten familjegård. Det skulle man ha. Vilket härligt arv att lämna efter sig.

Det vart maskgrävning och fiske förstås. Napp efter bara några minuter. Barnen stormtrivdes även om fisket satt långt inne. Vi var tvungna att vänta ut regnet först.

På denna länk har ni lite fler bilder från helgen på Valdemarsö. Bilderna får tala för sig själva. Jag hoppas vi hinner ut en sväng till innan de åker tillbaks till Bangkok.