lördag, mars 31, 2007

Kulturkrock!?

Frugan och jag diskuterade framtiden i förrgår. Plair undrade hur det skall bli med barnens respekt för människor och andra saker efter att vi flyttat mot Sverige. Hon undrade om skolan lär barnen detta?

Jag tror inte det svarade jag, jag tror att det är något man som förälder får ansvara över själv. Att lära sitt barn att respektera andra, och att visa vett och etikett. Med tanke på att så många föräldrar jobbar så mycket i Sverige, och inte hinner tillbringa så mycket tid med sina barn (av vad jag förstått) kanske det vore en ide för den svenska skolan, att uppfostra våra barn, eller kanske inte.

Ett exempel min fru tog upp var att man inte skall kliva på böcker, att det är mycket fult, och att man får lära sig det i den Thailändska skolan. Mitt svar var att det nog inte var något man brydde sig om i Sverige, om man klev på böcker eller andra saker. Snarare att man skall vårda all sina tillbehör.

Jag menade på att de flesta svenskar antagligen skulle hålla med mig om att det är mycket värre att rita på väggarna (som våra barn gör) än att kliva på böcker. Här var vi väldigt oense. Jag vill ju kunna sälja prylarna när vi är klara med dem, slippa måla om när man flyttar mm. Thailogik är något jag aldrig förstått mig på, och antagligen aldrig kommer göra.

För tillfället håller vi på att sudda på väggarna, rengör möbler, och annat som nog barnen främst gått åt på för hårt. Jag tror knappas man kan skylla bara på barnen, utan vi skall snarare titta på oss själva.

Hur var det nu? Barn gör som man gör, inte som man säger…

Andra bloggar om: , , , ,

fredag, mars 30, 2007

Jag hade nästan glömt bort hur god en kall Singha var!

Nä, nu ljuger jag allt men fasen vad goda de är när man inte dricker dem så ofta. Om det är värt att vänta på, det är en annan femma.

Sebastian ligger och sover framför tv: n medan Josefine och Emily spelar spel över Internet. De använder mammas gamla Compaq som vi byggde om. Jag tänkte att tjejerna kunde få den, och det tror jag också mamma tycker är en bra ide. Nu har vi alltså 3 datorer över TOT: s taskiga ADSL.

Emilys favoritspel är de där man antingen klär på eller sminkar en flicka. Emily är himla duktig på detta och lär sig fortare än blixten. Musen hanterar hon numer med enkelhet. Knapparna likaväl. Det får absolut inte vara någon form av tävling, en klocka som tickar, eller poäng som räknas, då kasar hon in handduken direkt.

Josefine har inte riktigt greppat hur man skall hantera musen, till Emilys stora förtjusning. Det är ingen pedagogisk storasyster hon ligger hemma med, det kan jag lova.

- Du kan inte. – Skynda dig. - Vad dålig du är. – Förstår du inte? Låter det mest hela tiden.

Josefine vågar knappt försöka om någon sitter bredvid. Fördelen med nygamla Compaqen är ju att den är bärbar, och snart trådlös. Vi får se till så hon kan spela för sig själv.

Jag tror vi får ta oss upp till Fortune Town och leta efter lite nätverksspel vi kan installera. Sedan skall jag visa dem vart skåpet skall stå :)

Andra bloggar om: , , , ,

Vem flyttar rätt?

Hittade av en slump på Bloggen Jobisen som skrivs av en kille som just sålt allt han har och flyttat till Bangkok. En kontrast till min egen situation kan man säga. Ganska kul att läsa om hans eld och lågor för sitt nya land.

Det var ju så man en gång kände själv. Jag tror visserligen Thailand har ändrats mycket sedan jag kom hit, men det är nog mer jag som är mätt.

Andra bloggar om: , ,

Tio år för kungaförolämpning

Klippt från SVD:
En schweizisk man har dömts till tio års fängelse för att berusad ha förolämpat Thailands kung genom att vandalisera hans porträtt.

Även om detta var fruktansvärt korkat gjort så står detta straff förstås inte i proportion till brott begånget. Utvisning på livstid hade troligtvis varit fullt tillräckligt, men även det kanske för hårt. Kanske man skulle stenat och våldtagit hans fru, så som man gör i andra utvecklingsländer?

Hur denna handling kan bestraffas i likhet med en människohandel, narkotikasmuggling, mord, mm, det övergår mitt förstånd. Men och andra sidan, det här är TIT (This Is Thailand). Här ler man, glömmer man, och går vidare.

Är Thailand en demokrati? Nej, Thailand är en militärdiktatur styrd av en militärjunta. Man påtvingar vördnad för kungen, sätter honom på en piedestal, och får folk att avguda honom. Man använder honom sedan som ett verktyg för egna medel. Inte ens Thailändarna får ogilla sin kung offentligt.

Den Thailändska kungen är en fantastisk människa och skulle aldrig utmäta detta straff på egen hand. Vad som än sägs om honom råder det i mina ögon inget tvivel om att han är en godhjärtad, men kanske sorgsen människa. Jag tror jag vet varför han är sorgsen.

Kungen säger ofta ”- jag är också en vanlig människa, jag gör också fel”.

Detta är förstås ingen kommentar det kungliga rådet, med General Prem i spetsen, uppskattar speciellt mycket. Eftersom de får jobba hårdare för att lyfta honom mot skyarna.

Detta diskuteras också på Thailandsforumet


Andra bloggar om: , , , ,

torsdag, mars 29, 2007

Soi Cowboy, eller Soi Kopojken som det också kallas

Området är namngett av T.G. ”Cowboy” Edwards, en pensionerad Amerikan som jobbade vid deras flygvapen. Han öppnade den första baren där redan 1973. En storvuxen Afro-Amerikan, Edwards, fick sitt smeknamn eftersom han alltid bar sin cowboy hat.

Området är ett av Bangkoks mest ökända Red-Light distrikt. Kanske det var fler som undrade vart namnet kom från?

Andra bloggar om: , , , ,

onsdag, mars 28, 2007

Bilverkstaden

Mycket bloggande nu. Det brukar bli det när det spinner på för mycket. Samtidigt känner jag att jag börjar komma ifatt eller åtminstone få kontroll över situationen. Jag var nere och badade med barnen nyss, men tydligen räckte det inte för att komma ner i varv. Så jag kör lite mer här..

Jag lämnade in bilen för att fixa försäkringsskadorna i förmiddags. Det verkar som om de kommer måla om bilen igen. Helt sjukt. Det var ju bara 1 ½ år sedan sist!

Jag blir väll inte mer tillskrapad av motorcyklister än någon annan? Med en premie på 15,000 baht om året kan man undra vad försäkringsbolagen skall tjäna pengar på?

Borde det inte vara i allas intresse med en lägre premie och självrisk?

Verkstaden ser inte mycket ut för världen (som förra gången ungefär) så det gäller att vara noggrann när jag hämtar ut kärran. Sist fick de ju måla om. Den nya lacken sprack. Det var mitt fel förstås, eftersom det var så mycket gammal färg under. Förstås låg underarbetet på verkstadens sida, vilket de fick förklarat för sig av försäkringsbolaget. När jag sedan inte ville mötas halvvägs och åtminstone betala lite för deras misstag vart de lite putt tror jag.

Klimatanläggning, fönsterhissar, och spolare var alla trasiga när jag hämtade ut bilen. Verkstaden vägrade fixa och jag åkte på det själv. Lite långsökt att tro att de skulle plocka delar från bilen, gammal som den var redan då. Deras sätt att straffa mig eller en tillfällighet?

Andra bloggar om: , , ,

Min CV och en eventuell Googling

En god vän påminde om att detta redskap ofta används i kombination med jobb interjuver, eller strax innan, då man bestämmer vem som skall få komma upp. Jag undrar om jag överhuvudtaget behöver skriva någon CV, hela mitt liv ligger ju på nätet. Synd att man inte kan sudda lite…

Notera att jag skriver ”mitt namn”, och inte mitt namn. Jag skall inte lägga till något mer till sökmotorerna nu.

En Googling på “Mitt namn” ger dig 495 träffar, slå det om du kan!


Andra bloggar om: , , , ,

Det slår tillbaks, förr eller senare…

Allt sedan Emily föddes har vi (läs: min fru) varit flitiga besökare på snabbmats kedjorna. Speciellt i samband med att de släpper något nytt set med leksaker för sina familjemåltider har vi hängt på låset. De flesta av dessa leksaker är ju faktiskt bara rent skit, även om de är snygga. Det roligaste man har med dem är väll uppackningen följt av att slänga dem i uppsamlingshögen.

Leka och äta kan man ju göra utan att handla skräpet. Jag har konstant och aggressivt försökt motarbeta detta, men fruktlöst.

Barnen skulle (ska) bara ha många leksaker. Detta var förstås extra viktigt i början när vi knappt hade några. Jag tyckte vi skulle vänta tills födelsedagen (arna) eftersom ryggmärgen sa att det blir nog så det räcker till slut. Men nej då, hos oss är det födelsedag året runt.

Nu slår det tillbaks. Jag har aldrig någonsin sett min fru så APATISK i samband med att hennes blick landar på barnkammaren. Det är ju hon som har ansvar där inne. Hon försöker packa prylarna rätt, barnen leker fram dem igen. det är några stycken…

Det skall bli så JÄKLA skönt att bli av med allt det värsta av skräpet, speciellt alla dessa små idiotiska snabbmatsleksaker.

Andra bloggar om: , , , ,

tisdag, mars 27, 2007

Men stackars oss då!?

Även om mycket är billigare här i Thailand, och vår privatekonomi lär få sig en känga efter hemflytten finns det ändå ett par punkter som är positiva. Det kommer bli lättare att snåla i Sverige, det är jag säker på. Vi spenderar trots allt en del, men massor på i mina ögon helt onödiga saker och alldeles för ofta. Vi borde ha en viss marginal på vår sida här.

Många av våra bekanta har en helt annan ekonomi än oss. Fruarna har ofta underhåll på en bit över 10,000 kr i månaden (ibland det dubbla) och då är de stora inköpen borträknade. De har inneboende hembiträden plus barnflicka och ändå håller flera av mammorna sig fullt sysselsatta över 12 timmar om dagen, och hinner knappt hämta barnen i skolan, utan skickar chauffören.

Hushållsarbetet är ju så påfrestande. Desto fler betjänter desto fler att hålla reda på, samt sätta i sysselsättning, eller ersätta.

Som jämförelse: en BRA Thailändsk lön ligger på runt 4,000 kr. Med BRA menar jag då så mycket man knappt kan hoppas på att tjäna efter avslutad universitetsutbildning, och efter massor av yrkesverksamma år. Det finns som vi märker flera olika vägar att gå.

Vad gör de?

Fikar på Starbucks, glider på Paragon, shoppar i märkesbutiker. Jargongen är densamma, internationell. Faktum är att dessa Thailändska hemmafruar påminner ganska mycket om övriga internationella husfruar (ja, det är nästan uteslutande fruar), må de vara Japaner, Kineser, Amerikaner eller Svenskar.

Jag upplever många som oerhört fokuserade på deras barns vara och inte vara, även om de inte tillbringar all ledig tid med dem. Ungefär som om man ser det som en heltidssyssla att barnen måste ha ”smarta” leksaker, gå på bästa skolan, ha det mest pedagogiska utbildningsmaterialet, märkeskläder, och på annat sätt diskutera barnens utveckling med de andra mammorna (antagligen pratar de om papporna också, och de mammorna som inte finns i rummet, precis som på vilken syjunta i världen som helst, men jag hoppar över detta kapitel nu). Detta betyder nu inte att man leker mer med sina barn, är en bättre mamma, utan bara att mer av ens liv cirkulerar kring dem.

Och… av någon underlig anledning är det nästan att betrakta som fult att vara fattig i Thailand även om 80% av befolkningen skulle kunna räknas in här.

Ingen vill förstås pekas ut som en fattig stackare… och det säkerställs genom överspendering.

Med det vet du nu varför man hellre springer med pengarna runt halsen, spenderar dem på vänner på krogen, än sätter in dem på banken.

Det är viktigt att få vara Phi (storasystern, den framgångsrike) lite då och då.

Jag förstår inte varför det är så viktigt att vara viktig här i Thailand. Respekt är i mina ögon något man förtjänar, och inte köper sig till. Man blir inte en bättre människa bara för att man har mer pengar på banken, det är inte heller säkert man blir lyckligare.

De flesta av mina vänner inser att den dagen man flyttar hem kommer saker att te sig annorlunda, och skillnader jämna ut sig. Alla inser inte detta, eller vill inte se det, tyvärr.

Tro nu inte att jag ser oss som bättre människor, eller att vi inte vill ha mera pengar vi också, men se mitt dilemma!?

Min fru behöver verkligen lära sig att hålla i slantarna, och Sverige kommer göra henne gott på denna punkt, eftersom hon blir tvungen. I Sverige behöver hon inte köpa nya kläder, glass och godis till barnen var dag för att betraktas som en bra mamma, snarare tvärt om.

Varför är det synd om oss?

Kanske det blir synd om oss, men det är inte vad jag skriver om nu…

Andra bloggar om: , , , ,

söndag, mars 25, 2007

300 inlägg and still counting…

Noterade just på Guavas blogg att han nått det nästan ofattbara 1,000 kommentarer!? Detta påminde mig om min egen bedrift, att jag nyligen passerat 300 inlägg. Inte illa det heller. Den enda haken med alla dessa inlägg är att de är hemsk knepiga att kategorisera i efterhand. Det skulle ju annars vara kul att ha en lista, en ”Nilles digest”, med bara det absolut bästa. Om du kommer till denna sida och minns något du gillade får du gärna påminna mig. Det är dags att börja bygga på detta.

En vacker dag får jag nog gå tillbaks och skriva om, några av de inlägg där jag varit alldeles för snabb på avtryckaren. Ganska många har jag en känsla av. Detta lägger jag definitivt på framtiden.

Andra bloggar om: , , , ,

Vilket flyttlass det skulle kunna bli

Milstolpe 3 avklarad även om det är ett pågående projekt.

Det är ju helt sjukt vad mycket saker man samlar på sig över åren. Det är inte första gången jag flyttar men blir ändå förvånad när jag tittar på allt bråte. Mer och mer känns det som vi bygger nytt i Sverige och gör oss av med det mesta vi samlat på oss här i Thailand.

Plair har väll varit den mest aktive i vårt flytt projekt men jag har mer än väl noterat allt skräp. Barnkammaren såg i morse ut som ett slagfält. Plairs taktik var troligtvis att leka upp allt på golvet och sedan börja sorteringen. Att leka inte-nudda-mark var nu inte längre någon utmaning.

Vad vi försöker göra nu är att sortera prylarna i olika högar. En hörn för högen som skall med hem. Denna hög låter vi vara uppackad förstås men vi möblerar om något för att inte blanda ihop dessa med de andra prylarna. En annan hög kommer bli prylar vi tror och hoppas på att kunna sälja. Det vi inta kan sälja får vi antingen ta med hem eller skänka bort. Dessa prylar skall vi också putsa lite på, snygga till liksom. Den tredje högen är prylar som gjort sitt, saker som skall slängas eller skänkas bort.

Plairs mamma har förstås första tjing på vad som skall skänkas bort. Soffan har hon redan nypt samt meddelat att hon inte accepterar att hon inte får allt det andra som skall slängas med. Även om jag får stå för transporten och gör minusaffär på detta känns det ju ändå skönt att sakerna kommer till användning. Logiskt vet jag inte om det är. Om det inte vore för soffan tror jag transporten är dyrare än skrotvärdet. Skulle de inte ha bättre nytta av 3,000 baht, jag bara undrar?

En liten kuriosa är alla dessa fotbollsuniformer som jag skänkt dem. Kompletta set med upp mot 15 tröjor och byxor per omgång. Under ett par år sprang halva Soidao runt med gamla avlagda Bangkok Vikings kläder.

Fördelen med Thailand är att även om alla slänger allt i alla soptunnor så sker det trotts allt en sophantering. Detta sker dock inte förrän sakletarna dyker upp och går igenom soptunnorna. De plockar åt sig allt som har skrotvärde (kan återanvändas, fixas, eller på annat sätt kan delvis återvinnas) och lämnar bara det riktiga skräpet kvar (matrester, plastpåsar, och annat skit). Eftersom vi har en hel del gammal elektronik som nästan fungerar så skall vi försöka få någon att ta på sig allt på en gång, och hämta redan i lägenheten. Vi har en massa tunga saker i form av papper och böcker jag hoppas slippa släpa på.

Bilen är såld till min mor. Jag har bett om offert på flygbiljetter från 3 resebyråer. Lägenheten uppsagd och logistiken inför flytten igångsatt. Nu kan jag flytta mig mot milstolpe 4, att slipa på, samt distribuera mitt CV. Logiskt sätt borde detta vart det första jag gjorde, men så vart det inte.

" - Hello, my name Thai-Nille, me very clever man too much"

Andra bloggar om: , , , ,

lördag, mars 24, 2007

Herrmiddag i Bangkok

Mikael bjöd på herrmiddag på Fredagskvällen. Middagen var till hans gamle anställde, Johans, ära. Han jobbade med dem, och spelade fotboll för Bangkok Vikings, mellan åren 1999-2001 om jag inte minns fel. Nu var han på en 2 dagars konferens i Bangkok. Faktiskt första gången han var tillbaks sedan han jobbade här.

Det var första gången jag såg Mikaels lägenhet. Jag skulle vilja summera den som en ungkarlsdröm. Faktiskt fick jag lite America Phsyco vibbar av den, det vara bara för perfekt. Eftersom han älskar att laga mat, och är duktig på det, hade han tillrätt en flerrätters middag med efterrätt. Vi var 4 som kom efteranmälda, detta löstes genom att dela på portionerna. Det var fantastiskt gott och trevligt!

Vi kom inte iväg ut i natten förrän fram mot 23 tiden. Det vart då Bed and Super Club på Suckumvit soi 11. Som vanligt var det mycket bra och jag kom hem senare än planerat.

Andra bloggar om: , , ,

Bangkok Vikings piskade Britterna

Vid 14:00 ringde högerbacken Muhlman och undrade om mina fotbollskor. Sent igår natt hade jag lovat Johan Lagercrantz, som är på tillfälligt besök i stan, att få låna dem för att kunna göra en tillfällig comeback med Bangkok Vikings. Jag var precis på väg ner till poolen med barnen men det var bara att packa skorna och ta sig ut mot Pattanas underbara fotbollsanläggning.

Planerna vi spelar på här i Bangkok håller allsvensk klass minst, och det året runt. Inte längre behöver man hålla blicken på fötter och bollen utan kan fokusera på vad som händer runt omkring. Hade bara domarna haft en aning om reglerna skulle detta varit perfekt.

Johan spelade med oss under våra mest framgångsrika år. På den tiden då vi var bästa internationella laget i Bangkok, hade mer svenskar än danskar i laget, då vi vann turnering över hela regionen, och på den tiden då det var jag som coachade laget. Johan var en vindsnabb ytter som sprang ifrån vem som helst. Hans boll-touch var det heller inget fel på, men snabbheten var hans styrka. Martin, mittbacken med hästsparken, skickade projektil efter projektil ut på Johans kant och dessa 2 herrar var mycket delaktiga i våra framgångar.

Frågan var nu i vilken form han var i? En 2 dagars konferens i Bangkok med sena nätter, jetlag och en oerhörd värme skulle inte ta fram det bästa ur honom det var säkert. I vilket fall gör han det första målet (se video) i vår 5-1 seger över Pickled Liver (ett brittiskt publag). Han gör ytterligare ett mål samt en assist och blir utvald till matchens lirare. Ingen dålig comeback!

Jag filmade bara 10 sekunder över hela matchen och måste säga att jag är ganska imponerad över fingertoppskänslan att välja tidpunkt för filmen. Synd bara att den håller så låg kvalitet.



Andra bloggar om: , , ,

torsdag, mars 22, 2007

Faan vad du tunn du blivit!?

Att jag har det omvända problemet mot överviktiga har nog inte undgått många av mina vänner. På sistone har jag fått ovanligt många kommentarer om detta, att jag ser tunn ut. Kollade på vågen och den pendlar som vanligt mellan 70-72 kg?

Men visst, jag håller med, jag ser lite tärd ut för tillfället. Kanske att jag tränat bort det sista fettet jag hade kvar, för tränar det gör jag, även om jag inte äter. Jag brukar bli hungrig av att träna men inte nu.

Kan tro att det kan ha med flytten att göra. Dåligt med sömn bättrar antagligen inte på situationen.

Magen känns som om ett trimmat 6-pack fastän jag sällan tränar den.

Det är hur den KÄNNS, inte hur den ser ut...

onsdag, mars 21, 2007

Första spekulanten på bilen

Alldeles nyss ringde en farbror i 50 årsåldern från Suphanburi och berättade att han var intresserad av bilen. Han hittade inte så bra i Bangkok så han ville mötas och titta på bilen i utkanten. Ministry of Transportation vid Jatujak kunde vara lämpligt tyckte jag, det är ju ändå där man ordnar ägarbytet om affären blir av.

Det var tipset från Stefan om www.taladrod.com (thailändsk bilmarknad) som gav oss det första samtalet. Eftersom detta var redan första dagen bådar detta gott. Det blir nog att vi får översätta annonsen till Thai också, gubben hade inte mer än sätt att den såg fin ut på bild. Här är annonsen som den ser ut idag.

Tröttare än tröttast

Det är hög mysfaktor på att ha alla barnen i sängen men ack så dålig sömnen blir. Tror vi har kört nästan 2 veckor denna gång och nu kastar jag nog snart in handduken. Man avvaktar i en hörna uttryckt av de 3. Med lite tur blir det bara några klacksparkar i ansiktet, och om de alla missar näsan, ja då är det en bra kväll.

Vid 23:00 lyfter vi ner Emily till madrassen på golvet, och Sebastian upp till spjälsängen. Med en rullkudde emellan mig och Josefine får jag sova tills Sebastian börjar yla runt 05:00 (förhoppningsvis bara en gång).

Sebastian blir jätteglad när man hämtat ner honom och lagt honom på säkert avstånd från Josefine. Han kramas och pratar lite innan han somnar igen. Man är mest zombie själv men visst är det mysigt.

I kväll blir åtminstone han portad. Jag måste bli människa igen. 2-3 dagar tar det att komma ikapp om man heter Nille och har passerat 40, och ledigt sover 10 timmar på egen hand. Men visst kommer jag sakna honom i morgon bitti.

ZZZzzzzZZZzzZzZZzzZzZzzz

tisdag, mars 20, 2007

Bilsäljardag i Bangkok

Tankarna cirkulerar främst runt flytten just nu. Nu på förmiddagen skall jag ut för att tvätta bilen och ta lite bilder. Jag behöver ju bilder för att kunna annonsera ut den. När jag är klar med detta skall lämna in den på ett garage i närheten för att fixa lite försäkringsskador, främst repor från förbipasserande moppar.

Har du åkt bil i Bangkok så vet du att de bara ska fram till varje pris, mopedisterna, även om det innebär att de måste trycka sig igenom. Inte stannar de efter de kört in i dig heller, de bara nickar vänligt och kör vidare.

Otroligt egentligen att man inte har självrisk i Thailand. Folk springer till verkstaden med den minsta repa och är inte ett dugg försiktiga med sina fordon. Har de inte försäkring är de istället överförsiktiga och tar sig knappt framåt. Jag tror en självrisk skulle sänka premierna ordentligt och var till godo för alla.

Frugans uppdrag blir att i eftermiddag inhandla gula tidningen. Vi behöver dels veta vad bilen står i, exakt, och dels lägga ut annonser där. Det kommer väll bli att jag skickar runt detta i alla medier/nyhetsbrev jag kommer åt här i Thailand också. Jag vill ju inte lämna bilen bakom mig.

Helt klart kommer jag acceptera högsta bud om jag inte får vad jag vill. Jag tror bilen ligger runt 140-150,000 baht och kommer väll täcka våra flybiljetter ungefär. Det är en bra och snygg bil för att vara så gammal, 1995: a.

Du kan läsa mer om bilen, samt titta på bilder av den på denna länk


Andra bloggar om: , , ,

söndag, mars 18, 2007

Lekgruppen Söndagen den 18 Mars

Vi var 12 barn mellan 2 och 6 år som lärde och lekte tillsammans denna varma Söndag vid Håkans pool på Sukhumvit Soi 19. De flesta kände varandra sedan tidigare. Håkan och Björn var nya till gruppen och med dem kom 3 nya barn vilket var jättekul. Jag hoppas att vi kan lägga till åtminstone en ny familj för varje träff.

Det vart mycket bad och fri lek. Sista timmen leddes av Elisabeth, Erikas mor, och det vart då organiserad sång och lek. Håkan och hans fru hade ordnat med mat och dryck i överflöd och det var ingen som gick hungrig från denna tillställning.

Vi ser alla fram mot nästa träff som går av stapeln hemma hos Anna Söndagen den 22:a April (helgen EFTER Songkrahn). Anna har utlovat en pysseldag med tema Påsken. Hon uppmanar till oömma kläder eftersom det bland annat kommer bli måla av.

För mig som flyttar hem snart är det med blandade känslor jag medverkar. Det hade känts bättre om jag kunde varit med lite längre än dessa 3, möjligtvis 4 tillfällena (om jag är kvar den 3:e Söndagen i Maj). I vilket fall känns det bra att ha varit med om att starta upp detta, och förhoppningsvis blir det något bestående. Detta är något som det pratats om länge, men aldrig gått av stapeln. Vi har ett bra momentum nu.

Visst, vi har ju den Skandinaviska lekgruppen på kyrkan på Tisdagseftermiddagarna, men för oss som bor här permanent passar den inte så bra (de flesta av oss jobbar ju då). Vi försökte få kyrkan att hjälpa oss med lokal i starten men de var inte speciellt tillmötesgående, antingen gick det inte att ha en ren svensk grupp (det finns en dansk och en finsk är på gång), eller så ville de ha för mycket pengar. Jag antar att det beror på vem som frågar. Överlag tycker jag den Skandinaviska kyrkan här i Bangkok fokuserar lite väl mycket på korttidskandinaverna, och pengarna. Prästparen sätter sin egen prägel på verksamheten, med all rätt. Denna senaste är inte den jag är som mest imponerad av, även om de verkar vänliga. Jag hoppas att jag får anledning att äta upp dessa ord.

Har du barn och bor i Bangkok tycker jag du skall ta dig en titt på Thailandsforumets avdelning om Svenskar som bor i Thailand.

Andra bloggar om: , , , ,

lördag, mars 17, 2007

Avrundning av en kväll på stan

Frugan har dragit med tjejerna för att hälsa på en kompis. Jag har precis eftermiddagssomnat Sebastian, och beställt PIZZA.

1112 tar dig till Pizza Companys hemkörningstjänst. Tydligen levererar de från Burger King och Swansen också, mums. De hade ytterligare en produkt som jag inte uppfattade namnet på. Beställde i vilket fall en Whooper med bacon och extra majonäs, men bara för att få höra att Ramkamhaeng där jag bor är ”out of area”.

Suck!

Burger King lät för bra för att vara sant. Ja, ja, jag ringde för en pizza och pizza blev det. Specialerbjudande denna vecka, köp en få en gratis!

Mums!

Beställde 1 pan meatlovers och fick 1 pan hawaii/bacon på köpet. För säkerhetsskull tog jag en liter Pepsi också. 410 baht slutade kalaset på.

Det vart ju en sväng på stan igår. Jag försökte hålla mig till öldieten men turisterna drog på sig flip flopsen och började beställa in shots.

Jag trodde ställena fortfarande stängde 01:00 men icke sa Nicke, helt plötsligt var klockan 03:00 och visade inga tecken på att stänga. Att börja stänga tidigt har jag annars sätt som guds gåva till mänskligheten.

Sent vart det, mycket sent, 03:30 var jag hemma.

Eftersom jag levt hälsosamt hela veckan hoppas jag att detta skall gå ur systemet lättare än vad förrförra veckans fest hos John gjorde.

Ytterligare ett gäng egenföretagande gubbgolfare. Det måste vara något speciellt med dem. Hur faan orkar de?

Snabba ämnesomsättare är överrepresenterade i denna kategori. Är man snabb och lever hett då riskerar man att lämna in i förtid, sedan när pumpen slutligen säger ifrån. Dessa människor hanterar stress urdåligt, varvar aldrig ner liksom. Några Stureplansställen vart det ju inte förstås. Men vem är förvånad?

13:15 är klockan nu och jag är trött som en gnu. 10 timmar fick jag sova och nu skall jag fylla på med näring :)

I eftermiddag tar jag med familjen för att kolla på Scandinavian Vikings Bangkok när de möter Sunbelt (de som driver sajten Thaivisa). Dryga människor som trodde att de var för bra för denna liga. De ursäktade sig för om de skulle köra över de andra lagen i serien… och slutade sist förra året!

Andra bloggar om: , , ,

fredag, mars 16, 2007

Coooooola kvällar i Bangkok

Ikväll blir det en tur på stan. Kompisen Kjelle är på väg hemåt, och avslutar som vanligt sin resa i Bangkok. 3 ggr om året har man sett honom swisha förbi de senaste 8 åren. Egentligen har de varit en grupp med gamla kompisar men numer är det mest Kjelle som åker. I början bodde de på hotelldelen till condominiumet där vi bodde, Jensa och jag. Och på den tiden var vi de perfekta guiderna till Bangkoks nattliv. Nu klarar de sig bättre själva. Jensa är i Sverige sedan länge och jag bara glad att inte behöva springa ute dygnet runt.

Nu är det dags igen. Kamma luggen, stryka skjortan, och kasta sig ut i vimlet.

Jag tänkte om jag för en gångs skull skulle lyckas lura ut dem på lite Stureplanskrogar här i Bangkok. Jag vet att åtminstone Kjelle gillar det stuket. Stureplanskrogarna i Bangkok är hästvägar coolare, häftigare och bättre. Problemet är väll bara att de tycker de har tillräckligt på Stureplan. Bangkoks egen Stureplanskille Mulhman postade en lista (rankad!!) på de för tillfället coolaste ställena i Bangkok, i Thailandsforumet. Länk dit hittar du här.

Nackdelen är väll bara att man måste släpa med sig passet!

Skål!

Andra bloggar om: , , ,

Järnspikar, lägeheten ja

Man kan knappast vänta tills dagen innan man flyttar innan man säger upp lägenheten. Det vore varken bussigt eller smart. Otroligt egentligen hur länge jag har haft denna lya. Om jag inte minns fel tog jag den något år innan jag var färdig med studierna. Kan det ha varit 99 kanske? Lyxigt på den tiden men knappast nu.

75 kvadrat över 2 sovrum, vardagsrum kombinerat med kokvrå, och 2 toaletter. 2 toaletter var ju helt meningslöst (typiskt Thailand), en stor hade varit bättre. I vilket fall, den har varit ganska billig. De första 5 åren betalade jag bara 8,000 i månaden. I samband med en lättare renovering höjde vi upp till 9,000. För 4 månader sedan frågade Wichai om han kunde få 11, och det fick han.

Wichai har varit mycket lätt att ha att göra med. Wichai han kan svenskar han. Under tiden jag flyttade in, och för ett par år framöver var han platschef för thai airways i Sverige. Till råga på allt bodde han nästan granne med min gamla lägenhet i Bergshamra, den min mor tog över när jag flyttade permanent. han tyckte detta var lika kul som jag tyckte så relationen fick en bra start.

Han tyckte förstås att det var tråkigt att vi flyttar så snart.

Vi har lovat att hjälpa till att försöka hitta någon ny hyresgäst. En thaidam i huset är tydligen redan intresserad. Kanske du kära läsare känner någon som behöver en rymlig lägenhet i Ramkamhaeng, nära Assumption University?

Samtidigt verkar de där hemma göra det yttersta för att vi inte skall behöva ta med så mycket saker hem, och göra transfern smidig, och landning mjuk så att säga. Sälj sälj sälj säger de.

Solen har lyst upp det mörklagda rummet!

Vi kallar detta för Milstolpe 2.5

torsdag, mars 15, 2007

Milstolpe 2 avklarad

Även om jag befarat det värsta gick det som vanligt snabbt och smidigt uppe på ambassaden. Trevliga och hjälpsamma människor måste jag säja. Jag har full förståelse för att det kan vara påfrestande med blixtförälskelser från kvällen före, som kommer in strax innan stängning, och vill ansöka om turistvisa. Jag förstår att detta kan vara ett påfrestande yrke. Trots allt är man betald för att göra ett jobb.

Gillar de inte heller situationen, och du saknar papper, ja då får du nog inte mycket service, utan blir hemskickad. Inget lätt yrke.

De bad mig om att för säkerhetsskull komplettera med ett färskt personbevis. Jag hoppas hitta det snabbt på nätet.

Väl på ambassaden stötte jag på bloggaren Guava med familj, inklusive fader på besök från Sverige. Jättetrevligt att slutligen få träffa också hans fru, och att se Felicia i verkligheten. Johan som han heter på riktigt, var upp för att ansöka om turistvisum för sin fru, och pass för sin dotter om jag inte noterade fel. De åker ju till Sverige på semester i sommar.

Milstolpe 3 får bli att kolla upp fraktpriser till Sverige samt att besluta om vad som skall säljas av och vad som skall tas med hem.

Andra bloggar om: , ,

onsdag, mars 14, 2007

En sak jag kommer sakna mycket från Thailand är..

Och troligtvis kommer jag bli påmind nästan varje dag…

Tankarna börjar samlas, den värsta ångesten efter spritfesten i Lördags har lagt sig. Dumma trevliga tonårsfylla.

Bitarna börjar falla på plats likaså humöret.

Jag skulle verkligen vilja ha ett datum att jobba mot, och om allt går väl vid vår ansökan imorgon skall jag rikta in mig på mitten av maj. Kan jag få flygbiljetter bokade så tror jag livet blir lättare efter det. Enligt Ambassaden kan jag stressa ner: ”- det löser sig”, får jag höra från dem. Jag håller tummarna.

Jag har tänkt en del på vad jag kommer sakna som mest från Thailand och efter lite överslag så råder det inget tvivel. Att 345 dagar om året kliva in och ur duschen utan att få köldskador är oslagbart för en frussen stackare som mig.

Jag har skrivit om det förr men tyckte det kunde vara värt att nämna igen.

Tro nu inte att jag börjar få kalla fötter...

Andra bloggar om: , , , , ,

tisdag, mars 13, 2007

Kaoset nere vid Rama 9 korset

Och andra korsningar i Bangkok skall tilläggas.

För att göra en snabb summering av tidigare inlägg vill jag berätta vad problemet är. Kön ner mot korset är ofta 2-3 km lång och står ganska stilla. Den vänstra filen svänger vänster längre fram och är inte alls trafikerad. Massor av egoistiska bilförare, främst yrkeschaufförer dock, använder denna som en gräddfil förbi oss andra, vanliga människor. Det är inte det att vi inte upptäckt gräddfilen, utan snarare att vi hyser aningen mer respekt för våra medmänniskor än somliga andra.



Notera att inga använder hornen för att visa sitt ogillande, det ända de försöker göra är att stänga ute fuskaren. Kollar rakt fram och låtsas som det regnar med förhoppningen om att lyckas. Detta är nästan omöjligt eftersom fuskaren lurar fram tills det blir grönt, och sedan sätter av framåt. Det blir alltid luckor där framme när det blir grönt.

Andra bloggar om: , , , ,

Nedräkning i Bangkok

Det har blivit en vana för oss att ta sovmorgon sedan barnen gick på lov. 09.00 vaknade vi till liv i morse och inte ens Sebastian hade vaknat och skrikit efter mjölk. Han kan annars vara ganska pålitlig på denna punkt.

Men inte tusen är jag utvilad för det. Jag tänker ta det lugnt fram till lunch, jobba så gott jag kan, och gör sedan ett sent pass på kontoret. Förhoppningsvis får jag under dagen svar från ambassaden om mina frågor. Alla dessa dokument som jag samlar in för sjuttielfte gången. Det skulle förvåna mig mycket om inte Sverige spar allt sådant här.

Jag ringde svenska skattemyndigheten i förra veckan, och bad om kopia på vårt thailändska äktenskapsbevis och inom 3 dagar kom det vidimerat och klart hit till Bangkok. Nu är frågan om Ambassaden tar detta som en auktoriserad översättning eller inte.

Har du gjort allt detta nyligen kan du gärna få kliva in på Thailandsforumets Sverige del, och svara på lite frågor i ämnet.

Varmt är det också, varmt och fuktigt. Inga konstigheter med det men det är lite mer än vanligt. Och ska jag gnälla på något mer så får det bli på att poolen igen är obrukbar. Sist de strödde klor i den så tror jag någon hade blandat ut kloret med sand, för det låg något vitt utspritt över poolbotten, alltså inte upptaget av vattnet. De hade väll prutat för hårt på priset, eller sålt hälften vidare..

Andra bloggar om: , , ,

måndag, mars 12, 2007

Oj vilka orosmoln som hänger över mig

Detta med hemflytten börjar verkligen sätta sig i magtrakterna. Inte för att jag ångrar mig det minsta men det är bråttom med dokument som skall översättas om jag skall hinna hem innan sommaren. Ansökan för Plairs uppehållstillstånd skulle ju helst ha varit inne igår.

Samtidigt skall man planera för hemflytten: sälja av sakerna och skeppa hem det man väljer att behålla, införskaffa biljetter (enkla eller t/r), slipa på CV samt distribuera den, söka åtminstone ett halvtidsjobb, handla på sig kläder och andra prylar som är extra billigt här, mm. Flera av dessa punkter är ganska stora, åtminstone i mina ögon.

Hade det inte varit för att jag hade ett jobb att sköta hade detta kanske varit en bagatell. Eftersom jag ligger efter även på mina professionella åtaganden spär det istället bara på oroskänslan.

Förra veckan levde jag inte heller speciellt hälsosamt. I och med att den avslutades med ett dunder kalas i Lördags känner jag mig inte ett dugg upplagd på att ta tag i detta just nu. Hade jag varit miljonär hade jag hyrt en assistent och istället lagt in mig själv på hälsohem.

Jag gillar stress men absolut inte denna typ av stress.

Kanske dumt men nu tänker jag smälta lunchen och sedan bege mig till gymmet för ett träningspass, troligtvis ett extra långt löp pass i ett inte alltför hårt tempo, eventuellt med en bastu som pricken över i: et. Efter det bär det av hemåt för att färdigställa dokumenten. Denna börda måste bort så snart som möjligt så jag kan ta tag i allt annat som ligger och släpar.

Andra bloggar om: , , , ,

söndag, mars 11, 2007

Jag är lite udda - som alla andra...

Har blivit utmanad av Annie – UFO, att skriva sex underliga/egendomliga saker om mig själv samt välja sex andra bloggare som jag utmanar att göra samma sak. Jag vet inte om jag kan skaka fram 6 stycken men jag skall göra ett försök. Dessa instruktioner ska ingå i mitt utmanings-inlägg, och jag ska även notifiera utvalda bloggare om att de blivit utmanade av mig på deras egna bloggar...

1) Jag oroar mig för saker som antagligen inte kommer hända. I fall att något trist händer så är jag redan förbered, men eftersom det sällan gör det oroar jag mig ofta i onödan. Detta är på gränsen till att man skulle kunna kalla mig paranoid.
2) Jag blir lätt blöt i ögat när jag tittar på drama på tv, det kan tom vara en såpa eller tecknat.
3) Jag vill mycket mer än jag hinner med, men kastar mig ändå in i nya projekt stup i kvart. Min ryggsäck med löften kan stundtals vara oerhört betungande.
4) Jag har svårt att finna ro för att luta mig över en god bok även om jag inget hellre vill.
5) Jag är en bättre pappa i mina tankar än vad jag är i verkligheten.
6) Jag har oerhört lätt för att börja dagdrömma. Det räcker att jag ser något som påminner om något så börjar det. Jag skrattar åt filmen ”A beautiful mind” eftersom jag känner igen mig i hans drömmande. Jag skulle aldrig komma på tanken att läsa en bok medan jag vaktar barnen vid polen.

Det var viktigt att få upp detta snabbt eftersom jag såg att kollegan Guava redan var utmanad och antagligen skulle nypt flera av mina ”offer”… Jag hoppas att du förlåter mig :)

Jag utmanar följande bloggare: Svenne Farang, Michael Härensjö, Ett fotavtryck i Asien, GreenCurry, Malee, och kusinen Jessica

Andra bloggar om: , , ,

40-års kalasen duggar tätt numer

Igår var det dags för John att passera det magiska sträcket. Från skolpojke till mogen man (med tungar rätt i mun) över en natt. För ca 3 månader sedan lät han meddela att han skulle vara i sitt livs form lagom till sin födelsedag. John vill ganska mycket, ganska ofta, och ganska intensivt. Eftersom jag hört den historian förut tog jag den med en nypa salt. Det visade sig att jag gjorde rätt. John och leva hälsosamt rockar inte. Inte ännu.

Kalaset var helt fantastiskt. Catering från den grekiska krogen Athena på soi Ekkamai. Otroligt gott även om jag har ett horn i sidan på den restaurangen. För ett par år sedan när jag jobbade med Scandinavian Society in Siam, struntade de i att betala fakturor för annonsering i vår medlemstidning. De var helt klart bättre på att laga mat än att betala dessa fakturor.

Det var det vanliga svenskgänget med undantag från Johns gamle dyk-business kompis från Phuket tiden, Anders. Anders har ofattbara 19 år i Thailand. Jag räknade till 10 ungar mellan 0 och Emily. Det var verkligen en fest för alla.


Phungs syster och hennes pojkvän stod för baren. Han är bartender på det 5 stjärniga hotellet Lebua i State Tower och har tidigare visat att han är kung på att blanda. Jag säjer inget annat än att det vart alldeles för lite öldrickande och alldeles för många cocktails.

Nu skall jag bara skaka rätt på hjärncellerna innan jag hasar mig över till John för att hämta sakerna vi glömde: videokameran, bilen, …

Andra bloggar om: , , ,

lördag, mars 10, 2007

Sebastian, vad gör du?

Vår lilla Sebastian har helt klar en hel del lustigheter för sig. En sak som han inte kan sluta med hur mycket vi än försöker är att kasta saker från balkongen. Det är leksaker, kläder som hänger på tork, pengar, mat och vad helst annat han kan komma över. Bilden visar en helt vanlig dag under vår balkong.

Vi har försökt med allt utom att slå honom.

Det händer att han slänger saker i toaletten (som tur var spolar han inte) och även på andra inomhusställen. En av de mest besynnerliga platserna där han droppar saker inomhus är i en av våra högtalare. Det är en modell större och duken är trasig i toppen. När jag kopplade in förstärkaren för inte så länge sedan, när jag trodde att ena högtalaren var trasig, noterade jag en hel drös med leksaker i botten av den. Ljudet var perfekt efter jag plockat ut dem. Nu vet jag vad som hänt när det börjar låta konstigt.

Som tur var är han inte ett dugg sugen på att slänga sig själv ner från balkongen. Överlag måste jag säja att han inte är speciellt våghalsig alls. Det är en försiktig herre som testar sig fram, ett steg i taget.

Någon som varit med om något liknande?

Andra bloggar om: , , , ,

Här får du ditt uppdrag!

Jag tänkte vi skulle elda fart på forumet över helgen, vad tycker du om det?

För att gå rakt på sak: Först behöver vi fler trådar, näst behöver vi fler kommentarer. Jag har radat upp 3 saker som gör saken lättare.

1. Den här länken tar dig till alla obesvarade frågor/påståenden: Låt se vem som har flest svar.
2. Den här länken tar dig till forumdelen jag kallar Thaisnack (öppet forum): Här behöver du inte vara medlem för att posta. Tanken är att det skall göra det lättare för medlemmar på andra forum att posta sina inlägg även med oss.
3. Har du en egen webbsida så välkomnar vi förstås att du länkar, eller skriver om oss. Detta är ju oslagbar marknadsföring. Så här långt in i månaden (min blogg ej inkluderad) är det sajten Barnsemester som toppar inkommande trafik, tätt följt av GreenCurry.

Givetvis behöver vi fler medlemmar också! Gör oss en stor tjänst, skicka detta till dina andra Thailandsvänner:

Hej,

Jag är medlem på www.thailandsforum.se. Jag hoppas du vill ta dig en titt och kanske bli medlem du också. Här diskuterar vi inte bara resor, utan även livet med Thailand i allmänhet.

Vi ses!

Nå, vad blir ditt bidrag? :)

Andra bloggar om: , , , ,

torsdag, mars 08, 2007

Om varför jag väljer att flytta hem till Sverige

Efter det att jag offentliggjort mitt beslut om att flytta tillbaks till Sverige fick jag förstås en hel del frågor om varför, både från vänner och bekanta, men även här över bloggen.

Hans frågade:

Vad är det egentligen som får dig att flytta hem igen?

Är du "feed up" med thailändare och Bangkok?
(kanske dumma frågor! :o))


Jag förstår att man kan undra, speciellt om man går i tankarna om att själv flytta till Thailand.

Efter mer eller mindre 15 år i landet känner jag inte längre den där kicken av att det springer massa leende människor runt omkring mig hela tiden. Jag tycker inte heller värmen är speciellt behaglig, 5-10 grader svalare hade varit skönare. Att ha en pool runt hörnet är trevligt, men efter ett par år känner man sig inte tvungen att bada i den längre. Solen kan man bli brun av, det är sant, men du kommer till en gräns då det absolut inte spelar någon roll. De flesta som jobbar här för en längre tid, undviker hellre solen, än utsätter sig för den. Du lär dig förstå varför.

Visst är det skönt att ha ett paradis som Koh Samed runt hörnet, att kunna gå ner på hörnet och hämta middagen var dag, köpa ett par öl i 7-11 på Lördagseftermiddagen, eller att gå ut på krogen hela familjen utan att det kostar så man spricker. Visst kommer jag att sakna allt detta. Dock, vad jag främst kommer att sakna är utan tvekan mina vänner här i Bangkok. Över åren har det blivit mer och mer svenskar av någon konstig anledning (eller det är nog inte så konstigt när jag tänker efter). Som tur var är det bara 12 timmar emellan länderna och de flesta besöker Sverige varje år.

Samtidigt blir det vardagsliv här också. Man spenderar mer och mer tid hemma. Min fru glor på dumburken och jag leker med datorn. Barnen tjatar om att få gå ner i garaget och sparka boll. Man reser mer sällan över helgen.

Som nyhetens behag kan Thailand nog vara bra för en barnfamilj. Man kan resa, bada, sola, äta glass, och göra allt det där man inte gör för ofta i Sverige. 1 eller 2 år kan nog vara ljuvligt, eller rentutav nyttigt för familjen. Efter ett tag tror jag dock att man upptäcker att Thailand inte är speciellt barnvänligt. Man kan inte rulla barnvagnen för att antingen är trottoaren för smal, har en stolpe mitt i, eller är full med hål. Man får ta bilen till lekplatsen. Bilister stannar inte för barnfamiljer som vill passera över vägen, inte på övergångsställe, och inte ens om en ensam mamma hamnat med sina småbarn mitt mellan filerna (läs: min fru på väg att lämna barnen i skolan). Det är jag, jag och jag, för hela slanten. Visst finns det undantag, men än så länge är de för få.

Thailändarna behandlar inte varandra som de behandlar turister, det skall man inte glömma. Undantag görs förstås när man vet att någon har pengar och/eller makt. Man slickar upp och sparkar ner. Jag har trotts allt förståelse för detta eftersom de flesta Thailändare är fattiga och först måste söka omedelbar försörjning och vara vän med makten. Men jag ser inte längre glädje i deras leenden, bara en önskan bort.

Thailand är trots allt ett u-land, och ett u-land jag inte ser mycket hopp för eftersom de som styr är så oerhört korrumperade och självgoda. Över 80% av landets befolkning är fattiga bönder, och kommer så att förbli av den anledningen att det är så man vill ha det. Det kommer alltid att finnas möjligheter för affärsmän med lite kontakter, men inte för gemene man som ni stöter på ute på gatan. Som besökaren Green Curry skrev häromdagen: I Sverige ges nästan alla möjligheten, och det är upp till var och en vad de gör av den.

Jag ser fram mot att ha grönområden med temperaturer som gör en promenad behaglig. Bäckar man kan dricka ur. Lekparker runt hörnet. Dagis, skola, fri sjukvård, anställningstrygghet, och a-kassa. Jag ser till och med fram mot att betala svenska skatter.

Jag ser fram mot årstiderna, även om jag nog alltid kommer tycka att vi har för lite sommar. Jag ser fram mot att åter sätta min fot i den svenska vildmarken, den som för många andra än svenskar är lika exotisk som den i Nepal eller Butan. Jag ser fram mot en vintervecka i fjällen, och mot en sommarvecka i svenska skärgården.

Jag tror jag äntligen är redo för att uppskatta Sverige och svenskarna. Det är något visst med oss svenskar, och även om vi kan vara knepiga skall vi vara stolta över oss och vad vi har åstadkommit.

Sverige har ungefär lika många invånare som Bangkok betänk det. Det är ingen tillfällighet att vi har massor av framgångsrika storföretag, industriledare, affärsmän, föreläsare, idrottsmän, klubblag mm, och Thailand har nästan inget. Det är våra skattepengar och en hårt arbetande skicklig arbetsklass som gett utrymme för detta (det är ju de som betalar skatt). Visst, folk är uttråkade, vill ha det som grannen har, folk är olyckliga. Folk vet tyvärr inte hur bra det har det. Jag vet. Och jag tror jag kan uppskatta det mer än många andra, och framför allt mer än vad jag brukade göra.

Jag skall ärligt erkänna att hade det inte varit för att jag hade familj skulle det vara svårare att hitta starka anledningar till att flytta hem. Thailand för en singel (kanske för barnlöst par) är en skön och kompromisslös egotripp. Man behöver inte tjäna en förmögenhet för att ligga på topp 24/7. I Thailand, gör som Thailändarna: imorgon är en annan dag.

Första Thailandskapitlet är nu avslutat. Jag var 27 när jag drog, och jag kommer hem nästan 42 år gammal. Jag kommer hem med fru och 3 barn. Förhoppningsvis kommer jag hem med en stor erfarenhet rikare.

Hemma är där man hänger hatten, och jag ser fram mot att hänga den nära resten av min familj igen.

Edit: Det är nu 2010-10-29 och vi befinner oss i Hua Hin där vi tänkt stanna 1 år. Om hur det känns kan ni läs om här.

Svenskar och Thailändare

Det var en bekant som nämnde det för några veckor sedan, och det var definitivt inte något han fick från det blå precis just då. Han hade tänkt på saken tidigare det rådde det inget tvivel om.

I vilket fall, vi diskuterade Svenskar och Thailändare, likheter och olikheter.

Han menade att det var större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan svenskar och thailändare. Hmm.

... Jag köper nog det argumentet!

Här i Thailand lever jag ett liv som i en twilight zone. Träffar sällan på turister utan umgås främst med andra som bor och jobbar i Bangkok sedan länge. Tydligt är att vi glömt bort hur ni tycker och tänker där hemma och gärna soppar undan konstiga beteenden här i Thailand, som just lokal konstigheter. Detta är ju inte alltid sant.

Speciellt kvinnor har svårt att köpa mina argument. Samtidigt är deras motargument många gånger så förvirrande att man mot slutet knappt vet vad som är fram eller bak. Att diskussionen vid det laget också handlar om något helt annat, är en annan femma.

Som sagt var, tillsvidare köper jag nog ovan argument.

Kanske mitt liv i Sverige kan bli intressant att läs om om ändå :)

Vad tycker du?

Andra bloggar om: , , , ,

onsdag, mars 07, 2007

Mycket trafik och mördande varmt

Jag var och besökt en fabrik nu på morgonen. Detta tar normalt tar ca 2 timmar inklusive möte, idag tog det nästan 4. Mötet var avklarat på en halvtimme som vanligt, men trafiken, suck, trafiken! Jösses vad det stod stilla i alla riktningar, och på alla gator.

På eftermiddagen promenerade jag en sväng, och det slog mig att JÖSSES vad det var varmt. Varmare än vad jag kan minnas på mycket lång tid. Tankarna drogs nästan tillbaks till 96-98 då jag var ny i Bangkok. På den tiden brukade det vara klarblå himmel från Januari, i Mars avtog sedan brisen, och mot Juni började det bli RIKTIGT varmt. Man gick och väntade på regnet.

Bangkok ser sin chans att bli av med mig för nu visar hon verkligen sin fula sida!

Andra bloggar om: , , ,

tisdag, mars 06, 2007

Besök på Svenska ambassaden i Bangkok

Det är helt klart en annorlunda känsla som infunnit sig i magtrakten, nu efter helgens stora beslut.

Inte så mycket att vänta på utan bara att ordna dokumenten för Plair och lämna in hennes ansökan om uppehållstillstånd. Eftersom vi varit gifta i 5 år och har 3 barn som är inskrivna i Sverige som svenskar, borde detta vara en formalitet 8får vi hoppas). Enda haken är väll hur länge vi får vänta innan Plair får komma upp på intervjun. Efter det tar det ca 3-4 veckor innan immigrationsmyndigheten beslutat i ärendet. Det är nog lika bra att jag åker upp och lämnar in ansökan själv, med lite tur finns det något bekant ansikte på plats, och som kan skicka oss framåt i kön, eller kanske ge oss en strötid vid någon inställd intervju (det borde ju kunna vara ganska vanligt förekommande har jag en känsla av).

Det är en hel del dokument att skaka fram. Vissa skall översättas och de allra flesta presenteras i duplikat. Bland annat verkar det som om vi måste skapa fram en version av den beryktade husboken, eller husregistret som den också kallas. Jag ber till min lyckliga stjärna att vi har en kopia här i Bangkok.

Jag skall också se över möjligheten att göra denna ansökan på plats i Sverige. Jag har hört att om man är gift och har barn tillsammans är detta möjligt, eller kan vara.

I så fall kan det gå ganska fort…

Andra bloggar om: , , , ,

måndag, mars 05, 2007

Thailändska tonåringar i Sverige

Blogg kollegan Svenne Farang släppte via sin blogg in oss i sin familjs innersta. Hans Thailändska styvdotter har stora problem med att smälta in i Sverige. Hon skolkade tills att hon fick praktikplats och när hon nu inte längre ens går till praktikplatsen, sträcker Svenne ut en hand efter hjälp.

Jag har hört liknade historier från andra oberoende källor och tror att detta är något Thailändsk mer än ett invandrarproblem. De verkar längta hem till Thailand ganska snart. Pressen i Sverige är nog inte vad de hade räknat med är min gissning. När du gör fel får du det ganska snart intryckt i ansiktet. Så fungerar det ju inte i Thailand direkt, där det daltas in i oändlighet snarare. Kulturkrocken är ett faktum.

Detta är ett bra tillfälle att göra något av en tanke jag haft en tid, att öppna upp ThailandsForumet mot alla er som lever med, eller själva är, Thailändare. Denna nya forum del kallar vi tills vidare ”I Sverige med Thailändare” och här diskuterar vi allt som rör den Thai/Svenska situationen i Sverige. Detta kan vara arbete, byråkrati, uppehållstillstånd, familjär angelägenheter, eller vad som kan kännas relaterat.

Svenne ställde frågan på thailandsforum och förslagen börjar dugga in, läs: Thailändska tonåringar i Sverige. Alla kommentarer är varmt välkomna!

Klicka här för att komma till Svenne Farangs mycket välskrivna blogg om livet i Sverige, och längtan till Thailand.

De skall tilläggas att numer är dotterns bekantskapskrets enbart andra Thailändska ungdomar.

Andra bloggar om: , , , ,

söndag, mars 04, 2007

Emily tyckte vi skulle packa och dra

Det är helgdag imorgon Måndag så stämningen är fortfarande ganska soft. Vi har börjat prata lite Sverige här i storstan. Jag frågade Emily vad hon tyckte och hon ville ju åka förstås. Jag förklarade att vi nog stannar där om vi åker dit, men hon var fortfarande med på det. Vi kunde väll ändå åka att hälsa på Yai (mormor) och kusinerna Phi och Ohm Im ändå tyckte hon, vi reser ju så mycket i vilket fall. Jag sa att det blir nog inte så, utan det blir nog att vi börjar åka till farfar, kusinerna: Linn, Amanda och Wendela, samt gammelmormor, istället.

Farmor då undrade hon?

Farmor är minsta problemet, hon är lika ofta på båda platserna.

Plair vart lite oroad av Emilys kommentar och försökte förklara samma sak på Thai för att se hur mycket hon förstått. Emily hade förstått rätt.

Emilys slutliga kommentar var: det är mycket roligare i Sverige, man kan gå ut och leka där man bor. Här där vi bor i Bangkok finns det inget att göra.

Sant, här i stan måste man ta bilen om man vill åka och leka. Bangkok är ingen plats för ett barn att växa upp på (även om det finns möjligheter), och det är vad jag får försöka hänga upp mig på.

Emily kom precis och frågade om vi inte kunde åka nu, det är kul att flyga när det är mörkt tyckte hon…

Vi kommer nog snart…

Andra bloggar om: , , , , ,

Det finns en lägenhet till mig i Sverige…

Den är inte gratis, men den finns, och värre öden kunde man stå inför, eller hur?

Jag måste alltså bestämma mig i denna vecka, om jag vill ha lägenheten eller inte. 6-12 månader blir det och kanske redan från sommaren. Perfekt för barnen att rycka upp sitt svenska språk, perfekt för ossatt känna oss för.

Får vi smak stannar vi nog, men jag håller verkligen en öppning på en återkomst.

Mitt liv kännetecknas av situationer som denna, nu eller aldrig. Det var också så jag hamnade i Thailand första gången:
”– vi flyttar på Torsdag, skall du med?”.

Jag hade alltså aldrig varit i Asien innan jag flyttade till Thailand. Det här var 1992 och jag var då 27 år gammal.

Vad har hänt sedan dess, annat än att jag snart skall fylla 42!?

Vakum, vakum och vakum känns det som, även om jag hunnit med studier, rest mycket, träffat massor av människor, och jobbat. Tiden har gått fort. Det är det värsta med att vara i Thailand (landet utan årstider), all tid går lika fort som en semester.

Tur ändå att jag drog den där gråmuliga Augustidagen för hundra år sedan. Nu har vi ju Emily, Josefine, Sebastian och min fru Plair förstås. Ödet.

Vad tycker ni, skall jag packa, sälja och dra (åt andra hållet eller)?

Andra bloggar om: , , ,

Ny förstärkare införskaffad

Det tog lite tid och en massa beslutsvånda, men nu står den där i alla fall - den nya förstärkaren. 3 ggr så stor, 3 ggr så tung, och 200 fler uttag på baksidan.

20 försäljare trängdes runt mig. De kunde inget alls, men det är ju så thailändarna vill ha det, mycket rövslickeri och lite action. Jag provlyssnade ett par stycken i min prisklass, sedan nöp jag den som jag tyckte gav mest valuta för pengarna. Det tog 3 killar 10 minuter att få upp den ur kartongen samt testa den. Killen som sålde den hittade inte ens till hissen. Jag tror det var hans första dag.

En tysk Sherman med 5.1 kanaler (duger väl för hemmabio) vart det.

När jag sedan kom hem var så mycket valmöjligheter på baksidan att jag kraftigt övervägde att kontakta en stereo installatör,.. någon annan dag. I vilket fall provade jag, även om jag kände att hornen i pannan började växa ut.

Jag vet inte om det var tur eller skicklighet men jag lyckades koppla ihop den med dvd: n och tv: n på första försöket. Troligtvis var det en kombination av ovan, för jag vart mäkta förvånad när det kom ljud ur högtalarna, men det var alldeles för många knappar och uttag för att vara enbart tur.

Den nya högtalarsladden jag samtidigt införskaffade lyckades jag inte montera, jag fick inte på kontakterna. Ena ändan skulle ju också in i högtalarna. Jobbigt!

Kabeltv:n har vi fortfarande inte fått in i systemet, ljudet kommer ur tv:n fortfarande.

Men inte fasen var det 3 ggr så bättre ljud än den 20 år (!?!) gamla som just dog, inte ännu i alla fall. Från vissa DVD är det som om den inte fångar alla ljudspår.

Det får vara så här nu ett tag…

Andra bloggar om: , , , , ,

lördag, mars 03, 2007

Får man bete sig hur som helst i trafiken?

De breddar motorvägen mellan Pattaya och Chonburi med ytterligare 2 filer åt vart håll. Fram tills nu varit detta varit en riktig flaskhals. Förra gången när jag åkte till Pattaya var det oerhört mycket trafik och det stod stilla många gånger.

Flertalet idiotbilister gav sig ut i nybygget för att passera trafiken. För eller senare var de tvungna att komma in i rätt fil, och det gjorde inte trafiken snabbare för oss stackare som valde att inte fuska.

Hur gör man för att lösa problemet tror ni? Tänk efter, det enda som fungerar i ett land där Anarki gäller...

Tycker ni det här är kul kan det bli mer!



Andra bloggar om: , , , ,

Motorvägen till Pattaya, i ösregn!?

Men oj vilket konstigt väder vi har nu för tiden. När vi åkte ut från Bangkok var det lite gråmulet och bara det är underligt. I början av Mars skalla det vara bergsäkert med sol, inklusive blå himmel. Vädergudarna jobbar hårt över hela världen det står tydligt.

Först var det strålande solsken. Klimatanläggningen förmådde inte kyla ner oss så jag var tvungen att stanna bilen och ordna solskydd för Josefine som satt i motljus. Hon sov gott men hjärnan började koka var jag rädd för. En halvtimme efter det, när vi börjat närma oss Chonburi avfarten, kör vi in i ett riktigt regnsäsongsregn.

Kors i taket!

Snacka om väderomslag!

I vilket fall kom vi helskinnade fram till Pattaya, även om vi tvingades av motorvägen i höjd med Laemchabang. En massa koner i mitten av vägen var allt jag såg innan den fil jag valde tog mig ner mot gamla Bangkokvägen. Förhoppningsvis missade jag skylten, för inte kunde Thailändarna struntat i att sätta upp den? Hade jag valt den vänstra filen hade jag hamnat i helt fel.



Andra bloggar om: , , , ,

torsdag, mars 01, 2007

Härligt med ett dopp, mitt i vintern

Varje dag jag kommer hem är det tjat om bad. Det blir inte att jag badar själv ofta, men visst blir det en tur till poolen. Barnen äääälskar det!



Andra bloggar om: , , , ,

Spanish Mortgages, för att snabbt flytta ditt drömhus

Problemet är av någon outgrundlig anledning ofta hur man skall finansiera sitt Thailändska drömhus. För alla som flyttar från Spanien mot Thailand borde saken vara biff. Och de är inte några. Pengarna strömmar verkligen den vägen. Det finns massor av företag som sysslar med belåning av spanska egendomar. Jag råkade springa på en svenskägd firma när jag googlade nätet i samband med det jag skrev i Januari (klicka här för inlägget) om hur de nya lagarna påverkar ägandet.

Har du ett hus i Spanien är det alltså inget att deppa över, du kan alltid följa denna länk: , som är svenskägt och som borde sätta dig på en motorväg mot ditt Thailändska drömhus.

Andra bloggar om: , , , ,

Koh Samed inställt

Tyvärr höll inte vår bokning på Koh Samed. Det var nästan för bra för att vara sant och det är trist att säja att den inte kom oväntat, inställningen. Att de skall vara så himla svårt att säja nej öga mot öga, jag förstår inte det. Nu blir det Pattaya för hela slanten istället. Mamma skall laga köttsoppa och vi har bjudit in Roger och Fon som är på genomresa med sina 5 barn. Japp, du läste rätt, 5 stycken!

På Lördag kommer Niklas och Dee ner och då skall vi ta oss ut mot Naklua (norr om Pattaya) och gå på lokal skaldjursrestaurant. De skall för övrigt bo på Cabbage & Condoms, en preventivmedels promotares skapelse (googla för intressant läsning).

Alla är inte Rogers men de 2 minsta är. Hans stora lämnade för övrigt ett ordentligt bitmärke på Josefine senast vi träffades. Jag antar att han vill bli ihågkommen…

Det känns som om vi börjar sjukna till igen. Jag och några har varit lite små rossliga i veckan. Idag var Emily ordentligt varm.

Andra bloggar om: , , ,