Frugan och jag diskuterade framtiden i förrgår. Plair undrade hur det skall bli med barnens respekt för människor och andra saker efter att vi flyttat mot Sverige. Hon undrade om skolan lär barnen detta?
Jag tror inte det svarade jag, jag tror att det är något man som förälder får ansvara över själv. Att lära sitt barn att respektera andra, och att visa vett och etikett. Med tanke på att så många föräldrar jobbar så mycket i Sverige, och inte hinner tillbringa så mycket tid med sina barn (av vad jag förstått) kanske det vore en ide för den svenska skolan, att uppfostra våra barn, eller kanske inte.
Ett exempel min fru tog upp var att man inte skall kliva på böcker, att det är mycket fult, och att man får lära sig det i den Thailändska skolan. Mitt svar var att det nog inte var något man brydde sig om i Sverige, om man klev på böcker eller andra saker. Snarare att man skall vårda all sina tillbehör.
Jag menade på att de flesta svenskar antagligen skulle hålla med mig om att det är mycket värre att rita på väggarna (som våra barn gör) än att kliva på böcker. Här var vi väldigt oense. Jag vill ju kunna sälja prylarna när vi är klara med dem, slippa måla om när man flyttar mm. Thailogik är något jag aldrig förstått mig på, och antagligen aldrig kommer göra.
För tillfället håller vi på att sudda på väggarna, rengör möbler, och annat som nog barnen främst gått åt på för hårt. Jag tror knappas man kan skylla bara på barnen, utan vi skall snarare titta på oss själva.
Hur var det nu? Barn gör som man gör, inte som man säger…
Andra bloggar om: barnuppfostran, respekt, logik, kulturkrock, barn
lördag, mars 31, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Var är mamman? Pappan är det ju ingen ide´att fråga efter.
Skicka en kommentar