Gubben på våningen under håller på ta kål på mig

Lösningen är inte att byta sovrum.

Jag vet inte vad det är med honom men han är gammal och sjuk och låter som faan på nätterna. Han diskuterar högljutt med sig själv nätterna igenom.

- Men hallå! är den vanligaste frasen.

Detta sker inte varje natt men det går i perioder - veckovis liksom. Han ligger i rummet under vårt sovrum oturligt nog. Hans röst är dov och driver genom väggarna. Barnen verkar inte störas. Inte frugan heller för den delen. Bara jag.

Jag vaknar flera gånger per natt och ligger ibland vaken timmar. Dels är det irriterande, dels blir jag skitförbannad. Än har jag inte hoppat på golvet men det ligger inte långt borta.

Just nu är jag så trött.

Ironiskt nog är detta samma människor som klagade på oss dagen efter vi flyttat in. Tror visserligen de hade störts mer av själva in flytten som skedde innan vi kom än av oss.

Jag får känslan av att tanten låter gubben vara vaken på nätterna för att det passar henne - kanske hon jobbar på dagarna och föredrar att han sover då, eller tvärtom - att hon vill att han skall vara vaken på nätterna och sova när hon är vaken. Kanske det var just den rytmen som vi störde när vi kom hem - det vart helt plötsligt svårare att behålla hans sömn dagtid efter det.

Hon lär definitivt inte sova i hans rum för hennes röst hör jag aldrig.

Trött!