En himla massa paket vart det!

Det första Sebastian sa när han såg mig idag var - varför är du inte gammal?

Vadå!? 44 är väll ingen ålder på en trähäst?

Syrran var först med att gratta. Hennes SMS väckte mig.

Från kvällstrött till kvällspigg - resan fortsätter

Det var länge sedan jag var så här pigg på kvällarna kan jag säga. Igår vart det ytterligare en flashback. Minns när jag var hälften så gammal att jag ofta låg helt klarvaken och väntade på att sömnen skulle infinna sig.

De senaste 10 åren i alla fall har jag ju alltid gått och lagt mig ganska sömndrucken, oavsett tid. Att somna har inte varit problemet, utan djupsömnen.

Jag började faktiskt tvivla på hur det egentligen var då, förr i tiden?

Jag hade en sjukt produktiv dag (faktiskt, hela veckan var kanon) men 01.00 igår satt jag fortfarande klarvaken. Gick och lade mig ändå men att räkna får var fruktlöst. Då hände det igen, hjärnan började leka på egen hand. Den här gången var det inte en amorteringsplan utan lösningar på några kodrelaterade problem jag har med några webbsidor just nu. (det har varit både skönt och inte att slippa detta)

Jag gick upp och tog en kopp te och en melatonin (för att hålla en eventuell sömn)klockan 02.20, surfade lite, och provade sömnen igen. Gick sådär.

Det hjälpte ju förstås inte till att Sebastian drömde krig eller något liknande. I MIN SÄNG. Snurrade som en propeller, grät, skrek, och pratade vart om vartannat.

Inga barn i sängen, så får det bli, IGEN....

I övrigt är jag ju helnöjd hur jag lyckats rubba min sopiga sömn. Det här kan bara bli bättre. Brukar säga, - Man skulle vart 15 år yngre med alla dessa ideer. Tills nu kommer man hem från jobbet och bara dör. Dock. Just nu känns det som man är 15 år yngre. Hinner med jättemycket släpande saker.

Inget att skylla på längre alltså :)

Idag var ytterligare en projektledares mardröm

Även om vi gick upp med tuppen = före 8 - Var vid polen innan 9 och på väg ut från Johns hem klockan 11 vart det en sjukt tight dag. Man glömmer av att man inte hinner så mycket olika saker i Bangkok (eller Thailand). Många faktorer som orsakar detta men främst köer i olika former.

Jag hann dock till Platinium där jag handlade massor av kläder för billig penning, en fika med Leo på BIG C vid Pratunam. Jag han dessutom hem till före 17. Vi skulle ju vara på bröllop på Army Club på Vipavadhi Rd klockan 18...

Plair han nästan...

Rörigt på passmyndigheten. Tydligen är mitt namn "fel"stavat ?? på något av våra dokument - helt plötsligt är allt omöjligt (fortsättning följer). Hon han klippa sig kort och han också till Prathunam. Tyvärr han hon inte hem förrän till 18.45.

Tur att det bara tog 20 minuter till bröllopet!

Nu sitter barnen proppmätta framför tv:n, med nyborstade tänder, och förhoppningsvis lite sömniga.

Plair drog precis ut med kompisar.

Jag kolhydratladdar inför matchen med Vikings i morgon. Innan skall jag dock hinna till tandläkaren. Plair kommer dra till Chantaburi för klassfest och förhoppningsvis dyker en barnvakt upp och täcker upp för luckan när jag inte hinner hem i tid från tandläkaren.

Barnen får hänga med till matchen för att se pappa svettas och dricka öl. Sedan hem och lämna dem, ge dem något att sova på, och sedan ut i Bangkoknatten.

Ingen rast, ingen ro - och jag ser tyvärr inget slut på dessa dagar.

I dessa tider är man gladare över mindre

Vi går ju in i en oviss framtid. Ingen vet hur lång tid det tar innan det vänder. Jag satt härom dagen och listade mina olika scenario, allt från bästa till sämsta.

Så här långt har ju allt gått som på räls. Förstahandskontrakt, dagis och förskoleplats på gångavstånd, fast anställning med hyfsat betalt, har varit medlem i A kassa i över 1 år, och som grädden på moset är Plair är studiemedelsberättigad och pratar redan svenska obehindrat.

På detta kan sägas att jag ÄNTLIGEN kommit igenom mina 180 föräldradagar till lägstanivå (60 kr om dagen typ). Jag kan alltså vara pappaledig på riktigt om jag vill.

I värsta fall får jag sparken i nästa runda (50/50 skulle jag tro) och då får jag väl 3 månaders uppsägningslön som kan följas upp med föräldraledigt i kanske 1.5 år. Nu kan jag inte vara i Thailand så länge och lyfta föräldrapenning men 9 månader skall vara ok. På detta skall läggas barnbidrag och eventuellt skolpeng. Sedan kickar den urlåga a kasseersättningen in...

Inget sopigt sämsta scenario va!?

Chefen och chefens chef har godkänt att jag tar ut en dag i veckan med föräldrapenning. (jag har ju stora barn så om de hade ställt sig på tvären hade jag nog inte åberopat mina rättigheter) Jag var orolig att de skulle ogilla detta eftersom min resurs inte ersätts i dessa tider. Lite tveksamma i början men när de funderat ett tag var det inga problem, rentutav bra. Vi hjälper företaget att spara pengar. Det var också så jag hade hoppats att de skulle tänka.

Det skall bli riktigt skönt att gå ner till 4 dagars veckor. Och jösses!? - det skulle kunna gälla för 2-3 år! Det skall bli roligt och skönt att tillbringa mer tid med Emily på tu man hand. Dessutom hoppas jag att kroppen skall få mer ro när jag kommer hinna med privatlivet på ett annat sätt.

Jag tänker en hel del på barnen och tonåren Även om jag inte tror någon av dem har gener att bli lika jobbig som jag var så skadar det inte att vara på sin vakt. Tonåren kan komma att bli en utmaning och om det blir så är jag rädd att det redan är kört. Det är en stor utmaning att aldrig tappa greppet utan att istället bygga förtroendekapital.

Mina x jobb och andra hobbies skall jag förpassa till kvällstid, efter barnen somnat. Och i ärlighetens namn - om det inte var som så att jag funderade på att någon gång starta eget skulle jag droppa alla x-jobb. Någon lyxkonsumption är det inte tal om, det intresserar mig inte en sekund - speciellt inte om valet står mellan det och barnen.

Det blir mer och mer tydligt att för mina barn är min tid och tålamod viktigare än mina pengar - när detta inte är längre är sant då är loppet kört.

Nu har gubben börjat tjattra igen

Tänk att så lite kan göra så mycket. 3-4 ljudlösa nätter räcker. Man kommer ikapp med sömnen, börjar tro att hälsoliver gett resultat bara för att kvällen efter höra gubbdjävens röst eka i betongen igen. Nu vet man att han kommer köra några nätter.

Måste snabbt bestämma mig för att byta säng när det händer. Igår bytte jag inte förrän vid 03, alldeles för sent.

Ytterligar en Zombiedag att lägga till raden.

Dags att leta eget boende

Jag hyr min lägenhet i andrahand av min mor, en rymlig 4:a. Morsan bor i en andrahands 2:a (mamma skilde sig strax efter vi flyttat hem) som hon i slutändan (visade det sig) bara fick besittning av för ett år. Detta är Sollentunahems policy noterar jag nu, och inget konstigt.

Ungefär som om jag inte hade tillräckligt med prylar på min To Do lista redan!?

När mamma tvingas flytta ut i November måste vi antingen ha en lägenhet till henne eller till oss klar. Tur att vi skaffade rymligt tält för en tid sedan.

Det är ljus i tunneln.

Noterade att jag stått i Sollentunahems bostadskö i ganska exakt 3 år och med det lyckats samla på mig hela 1064 poäng. Man har delat ut lägenheter till medlemmar med betydligt färre poäng. Visade mitt intresse för 2 lägenheter i Edsberg precis.

Tyvärr kom detta lite plötsligt - så att leta enbart i Rotsunda Gård går ju fett bort. Eftersom de flesta lägenheter görs tillgängliga på andra platser än där vi bor får vi räkna med att byta dagis och skola för barnen. Har nu anmält intresse för allt mellan en 3:a och en 5:a i hela kommunen.

Oavsett var skulle det vara skönt att ha en egen lägenhet. Vem vet, kanske den kan bli en bostadsrätt som jag kan bli rik på :) Att köpa i dagens klimat känns inte optimalt, inte för mig som kanske vill sälja redan om några år. På en 10 årsplan är det nog en ganska riskfri investering. Priserna kommer gå ner mer de närmsta åren, folk kommer snart tvingas sälja till priser de idag ratar.

Just nu ångrar jag bittert att jag inte ställde mig i fler köer den där mörka kvällen i Bangkok för 3 år sedan. Inte för att jag hade planer på att flytta hem men vad hade man att förlora? Flera köplatser än denna var gratis, andra kostade så lite som ett par hundringar om året. Gör inte om mitt misstag. Det visar sig nu att man kan få en lägenhet bara efter några år.

Du måste ju faktiskt inte flytta till Sverige bara för att du kommer först i kön.

Tack Susanne (plastmor) för att du mer eller mindre tvingade in mig i Sollentunahems kö.

Gubben på våningen under håller på ta kål på mig

Lösningen är inte att byta sovrum.

Jag vet inte vad det är med honom men han är gammal och sjuk och låter som faan på nätterna. Han diskuterar högljutt med sig själv nätterna igenom.

- Men hallå! är den vanligaste frasen.

Detta sker inte varje natt men det går i perioder - veckovis liksom. Han ligger i rummet under vårt sovrum oturligt nog. Hans röst är dov och driver genom väggarna. Barnen verkar inte störas. Inte frugan heller för den delen. Bara jag.

Jag vaknar flera gånger per natt och ligger ibland vaken timmar. Dels är det irriterande, dels blir jag skitförbannad. Än har jag inte hoppat på golvet men det ligger inte långt borta.

Just nu är jag så trött.

Ironiskt nog är detta samma människor som klagade på oss dagen efter vi flyttat in. Tror visserligen de hade störts mer av själva in flytten som skedde innan vi kom än av oss.

Jag får känslan av att tanten låter gubben vara vaken på nätterna för att det passar henne - kanske hon jobbar på dagarna och föredrar att han sover då, eller tvärtom - att hon vill att han skall vara vaken på nätterna och sova när hon är vaken. Kanske det var just den rytmen som vi störde när vi kom hem - det vart helt plötsligt svårare att behålla hans sömn dagtid efter det.

Hon lär definitivt inte sova i hans rum för hennes röst hör jag aldrig.

Trött!

Thailand i höst

Vi planerar ju att åka på semester i höst och självklart är Thailand resemålet. Självklart för att det blir vår första semester sedan hemflytten.

Målet är att försöka vara borta över November och i ca 6 veckor. Det skulle vara synd att behöva åka redan i början av Oktober - som ju kan vara en fantastisk fin höstmånad. Allt handlar om priset på biljetten.

Fick en offert idag på 37,000 kr för hela familjen. Avresa 1/11 hem 12/12 med China Air och med stop i Beijing!!!

37,000 kr!!!

Jösses!

Vi lär samtidigt spendera minst 20,000 sek i fickpengar.

Ca 60,000 kr - eller 327,000 Baht!!!

327,000 baht - helt plötsligt får pengarna ett värde!

=

Insatsen på ett stort hus eller lägenhet (i Thailand).

3-4 Rai land. Land man kan odla och tjäna pengar på.

3 årslöner för en utbildad Thailändare.

Utbetalning av 32,000 baht om året om man köper fonder som ger en passiv inkomst på 10%. Pengar man kan välja att återinvestera och låta växa till 512,000 baht på 5 år. Eller 1 miljon på 10 år, eller 2 miljoner på 15 år.

Jag hoppas innerligen att vi får tag på billigare biljetter annars kommer detta göra ont. Vi kommer ju precis från en 10 årsvistelse i landet. Herregud - det finns många andra hål att stoppa pengarna i.

Tjejerna och Plair längtar något otroligt så iväg skall vi.

Vi får förbli fattiga som kyrkråttor.

En sak är säker, det dröjer tills nästa gång. Längtas det efter mamma får hon flygas hit. Så får det bli.

Ps. Hur sjukt det är med människor som knappt får det att gå ihop och ändå tvingar iväg sig på utlandssemestrar. Dags att vakna - Sverige är fantastiskt.

Mälarvägen i Jakobsberg - en nostalgitripp

I eftermiddag spelar vi match mot FC Järfälla. På kartan noterade jag att planen vi skall spela på bara ligger ett stenkast från där jag bodde mina första 2 år. Jag har massor av unika minnen från den tiden, både tankar och bilder.

Jag har bara besökt bostadsområdet en gång sedan dess och det var när jag lämnade mamma hos en ny bekant för några år sedan. Snubben borde i grannporten. Faan vad häftigt det var att komma tillbaks. Alla husen var så små, området var så litet.

Jag skall ta med mig familjen till matchen så vi skall försöka hinna förbi och besöka mitt första boende igen. Det finns förstås andra platser det vore kul att besöka i detta avseende, Hässelby Villstad och Backlura tex.

1 år i Sverige

Igår firade vi faktiskt årsdagen av hemflytten från Thailand. Ehhm. Firade kanske var fel ord för vi glömde bort det. Inte det att man inte tänkt på det för det har man verkligen gjort.

1 år - fasen vad fort det gick.

Just nu sitter jag, a jobbets vägnar, på ett hotell i Linköping. Hade någon siat om detta för 16 månader sedan hade fler än jag idiotförklarat människan.

Känns knappt som om jag varit borta.

Thailand känns avlägset, nästan overkligt.

Sjukt.

Ps. Det behövdes en påminnelse - tack Rickie!

Sollentuna FF - Björnligan 4-1

Det var säsongspremiär på Helenelunds konstgräs. Sollentuna och Helenelund har ju gått ihop och bildat Sollentuna FF så nu har vi en konstgräsplan. Härligt.

Undertecknad la spiken i kistan, 3-0 satt där den skulle.

För att vara årets första tillfäll med boll var det helt ok. Löpningen gick ok trots sjukdomar. Det kan bara bli bättre från här. Tills kroppen säger stopp trampar jag på. Jag är orolig för fot och knäleder. Jag läker så himla segt nu för tiden.

TG 960 Ankommande Bangkok

Alltid lite nostalgi när man hämtar från den flighten (det blir inte ofta men det händer). Den här gången var det John som passerade Sverige på väg till Tyskland. Frukost hos oss.

Ny parkering för ankommande. Det tog ett tag innan jag fattade men måste erkänna att det var en förbättring. Det vart några varv i onödan.

Danne och Simon på besök

Simon har hunnit bli 17 månader. Han kröp knappt sist jag såg dem. Underligt att det känns som igår när de var här sist.

Danne var för övrigt en bekant från min första tid Thailand, 92-94 i Pattaya. Han jobbade som fabrikschef i Chonburi på den tiden. Knappt 25 år gammal var han då - inte illa. De kom kontinuerligt för att handla snus han och Krille, på den vägen var det.

Danne flyttade hem till Sverige redan 94 och drabbades aldrig riktigt av Thailandsfebern. Nu har han en lite, sin första. Kul.

Eftermiddag och 15 grader. Nice Nice Fågelbajs

Och en dålig ursäkt för en kall öl i solen tillsammans med grannen, men så vart det. Sverige är fantastiskt så snart temperaturen går över 15 grader så är det bara. Det har legat över 7 grader ett par dagar nu. Jag tror inte jag pratat lika mycket med grannarna på hela vintern som de sista 2 dagarna.

Fy skäms på oss!

Som sagt var, nyckeln till lycka i Sverige är att acceptera vintern och gilla den. Att gå runt och hata den blir inget bättre av.

Jag lär jobba hela sommaren och dra till Thailand sent i höst. Det var kanon att jobba på sommaren, lugnare, trevligare, samt att man ändå hade massor av timmar för fritid varje kväll efter jobbet. Konstigt - men man kan undra vart de timmarna tar vägen på vintern. Låt oss hitta dem.

Ps. Fick en nice skatteåterbäring. Inte oväntat men likväl.. nice.

Ps2. Min jävla tand som jag tänkte fixa i Thailand i höst börjar bråka. Hoppas att det är tillfälligt. Annars = Typiskt.

Sova är man ju ganska bra på ZZZzzZZzzzz

Hur många mer än mig är både morgon- och kvällströtta?

Även om jag ofta inte kan sova längre än till 8.00 är jag ändå väldigt trött när denna tidpunkt infaller. Att det är just 8.00 beror mycket på barnen och de vaknarutinerna vi haft under en längre tid nu.

Tror mig för detta... 5 sekunder innan min väckarklocka ringer vaknar jag... nästan alltid. Det sjuka är att det spelar ingen roll om jag flyttar tiden för väckning tidigare jag vaknar ändå 5 sekunder innan det ringer??

Nu snoozar jag gärna - något jag måste sluta med. Det gör mig till en Zombie lagom tills det är dags att stiga upp på riktigt.

Och kvällarna ja. 20.00 är jag tillräckligt trött för att somna. Detta gäller även om jag sov 10-11 timmar dygnen innan. Kvällstrött har jag alltid varit men detta är till extremen. Visst kan saker pigga upp, en bra film, ett par öl, en bra bok, bygga något på datorn, jobba lite mm. Men trams tv (såpa, idol, robinson) - när jag går inte igång på sånt.

Förhoppningsvis skall min hälsokur göra lite jobb i denna avdelning. Än så länge tror jag inte jag känner något, men å andra sidan är jag inte helt frisk ännu.

Hemma och sjuk idag

Känns lite konstigt när man inte har hög feber att vara hemma. Företaget får ju betala de första 2 veckorna så lite ångerfull blir jag allt.

Tur att man har en bärbar jobb dator så man kan vara dum i huvudet och göra rätt för sig, och inte bara tillfriskna. Bortsätt från att ha loggat in på jobbservern och jobbat av mailboxen, samt skickat iväg några måste-rapporter har jag tillbringat mycket tid i soffan framför tv:n. Himla många intressanta kanaler faktiskt. Idag vart det kanal 24 Direkt för hela slanten. Dels handlade det om västvärldens lyxproblem dels om Bush administrationen.

Sant är att om jag inte jobbat hade jag ändå stressat upp mig över debattprogrammen jag legat och kikat på. Varför har jag så jäkla svårt att låta bli att engagera mig i allt som händer runt omkring mig? Kan inte ens gå på promenad utan att få hundra uppslag på nya grepp. Kan inte förstå det!

Nästan tur att jag är lite glömsk - annars skulle det nog bli totalt haveri där i hjärnkontoret.

Jag brukar skoja, med allvar i tonen, att jag nog skulle föredragit att bli en eremit som satt och mediterade långt bort från allt, i en liten grotta.

- Jag tyar icke mer Karl Oskar!

Så har det känts det ungefär.

Det har varit MYCKET på sistone och även om det varit mestadels bra saker har det ändå varit så många saker att styra upp så det stundtals känts oöverkomligt. Bland annat krashade servern forumet låg på i samband med uppgraderingen.

Så, inte nog med att alla gamla modifieringar skulle styras upp... Själva plattformen krashade. I slutändan styrdes det värsta upp med nya konfigureringar av servern. Skönt. Men... ungefär som om det var det enda jag hade att göra..

På jobbet är det full rulle förstås. Som att springa 800 meter ungefär - när ett varv är avklarat får man springa om det. Även om det är mycket är det oftast roligt. Förhoppningsvis kommer jag kunna påverka lite mer själv framöver och då kommer det bli ännu bättre.

Vad som än händer på servern och jobbet har jag ju fortfarande lite sidoåtaganden. Även där har jag sett en klar aktivitetsökning. Dags att styra upp saker och ting. Om jag kan hala det mesta till i höst då vi är i Thailand kan jag jobba i lugn och ro medan jag har semester eller föräldraledighet från jobbet. Synd att man inte kan klona sig. Det hade varit enklast.

Det dröjer nog ett tag innan det kommer annat än spontana bilder tagna med min mobiltelefon här på bloggen.

Ikväll skall jag på Edsbacka Bistro med några gamla goda vänner. Samtidigt har Plair vänner från skolan på middag hemma hos oss.

Trevlig helg på er!

Min nya bil - en SAAB?

Var ute hos Johan på Motor Centrum i Åkersberga och kollade på hans bilar i förmiddags. Dags att skaffa en - igen. Valde mellan en inte allt för dyr nästan ny Opel 06 och en äldre men billigare Saab 9-5 01 SE 2.0T Kombi. Identifierade mig mer med SAABen måste jag erkänna.

Johan är en nära vän till min svåger men jag har en historia med honom från tonåren. Han är 5 år yngre än mig så på den tiden var han ju "bara" en hang around. Tänker inte dra den men noterar hur livet går i cykler. Nu är han VD på en ganska så stor återförsäljarkedja av bilar.

Seriös kille om någon av er letar bil.

Hur är det med urinblåsan?

Egentligen är jag ju en förvirrad grabb i yngre tonåren, instängd i en 42 årings kropp. Och tyvärr blir det svårare och svårare att förneka detta, att kroppen går mot 43 alltså.

Ett par förändringar beträffande mig själv som jag noterat de senaste 4-5 åren är bland annat att jag måste upp och pissa strax innan klockan ringer på morgonen. OAVSETT om jag drack något innan jag gick och la mig eller inte. Urinblåsan verkar vara helt utan stuns. Stukar mig när jag kliver ur sängen, och inte som förr, enbart efter en brutal engelsmans glidtackling. Ett lätt utdraget ledband tar + 4 månader att läka istället för 3 veckor (om det ens läker). Dricker jag kaffe på sena eftermiddagen blir det stört omöjligt att sova den natten, även om jag samtidigt är jättetrött. Dåligt med sömn ett par nätter tar flera dygn att hämta tillbaks. Ett par öl för mycket, och kanske några glas vin på det 2 dagar i rad och ångesten sitter i till onsdag. Som tur var är känslan bekant och man biter ihop, härdar ut, och väntar in sig själv.

Bara en tidsfråga innan jag får köpa mitt första viagrapack… Nä, så långt skall det väl inte behöva gå!

Sedan har vi det här med sömnen. Helt plötsligt börjar det bli helt hopplöst att sova längre än till 07.00 - från att ha varit en sjusovare utan dess like!? Tro nu inte att jag vaknar pigg - nej du, så jäkla trött är jag, men kan inte somna om. Inget bra alls med det som jag kan se det.

Vad jag vill komma till är att det nu börjar spela stor roll hur man lever. Det betalar sig verkligen att tänka vad man stoppar i sig – för den största sanningen är nog att man blir vad man stoppar i sig. Jag har skrivit en hel del om kost kontra vävnadsanalyser (håranalys) och även om jag inte tjatar på om det tror jag benhårt på det. Detta är framtiden. Och det är fortfarande i sin linda.

Och du – urinblåsan kan man fixa till. Låt mig bli försökskanin.

Att blogga eller inte blogga

Jag börjar avsky orden bloggare och blogg...

Var precis inne och skulle skriva ett inlägg om Facebook. Facebook och andra sociala nätverk fascinerar mig mer och mer. Och det borde de ju. Jag är ju i branschen så att säga. Men jag tänker inte skiva om Facebook nu utan om bloggsfären.

Blogssfären alltså, den som nästan dödade min fritid. Skadad som man är så var det ju tävling men framför allt handlade det om att lätta på trycket. Det handlade om placering och inte om vad det borde, att dra in annonspengar.

Annonspengar, HA. Dem har jag inte räknat sedan dacke gick och dog. Tanken på att tjäna pengar på bloggen gav jag upp för hundra år sedan. Vad jag däremot började förstå var att det var ett utmärkt sätt att nätverka på. Ganska lätta att hitta likasinnade. De bloggare som jag gillade att läsa gillade att läsa mig, och så vart vi bloggkompisar. Flera av dessa människor har jag dessutom träffat. Härliga människor. Hittills har ingen gjort mig besviken.

Så föddes iden om Thailandsforumet som jag envisas med att stava med S (kan ingen förklara varför det är helfel, jag fattar inte?). Ett nätverk för oss andra. Kanaler som alla kommer åt. Alternativen var ju annars barerna, Scandinavian Society in Siam, eller andra nätverksgrupperingar. Få av dem passade mig som handsken. Nätverksträffarna i Bangkok var lite väl mycket nätverka för att passa min smak.

För några månader sedan slutade jag skriva på bloggen, eller drog ned till minimum. Torka. Inget att skriva om liksom. Samtidigt kändes det inte alls lika spännande att bjuda på sig själv. Såg hur jag störtdök på listorna. Sket i det och kastade in blogghandduken. För någon månad sedan drog jag bort min länk från min signatur på Thailandsforumet. Reträtten var ett faktum.

När jag nu planerade att skriva om Facebook dök jag på några gamla länkar jag hade gömda i marginalen. Bla,. Bloggportalens. Döm min förvåning när jag nu gick in och studerade Bloggportalens topplistor (förlåt mig för att jag fortfarande ligger kvar inom sektionerna ”resa” och ”utlandssvenskar”). Lika många besökare som i glansdagarna. Bessynerligt!? Jag förstår att kompisarna i Thailand tycker jag är lite småintressant att läsa (och de är anledningen till att jag fortfarande blottar mig) men majoriteten av läsarna finns ju i Sverige. Och därför vart det bloggen och inte Facebook som detta handlade om.

Jättekul men, vad är det som lockar?

Eller har du bara fastnat i en dålig Såpa?