fredag, november 09, 2007

Svenskan börjar bli otroligt bra!

Det går fort nu. Jag tänker på språk och barnen.

De börjar bli sjukt duktiga på svenska nu, allihopa. Inte bara förstår de det mesta man säger, de kan även uttrycka sig. Dryga 3 månader på dagis har gjort sitt. Morsan kommer bli chockad när hon kommer hem från Thailand nästa månad. Hon drog ju redan i slutet av Augusti om jag inte minns fel.

Emily och Sebastian har lättast för sig. Josefine är lite som mig, lite språkligt seg.

Men som sagt var, det går att lära gamla hundar att sitta så hon fixar nog detta som en plätt.

Ganska vanligt som jag förstår det, att flerspråkiga barn inte pratar speciellt bra ända fram mot 4-årsåldern. Josefine kan nog inkluderas i den gruppen. Jag är ju en realistisk förälder. Mig såg man inte på balkongen för att hissa flagga när barnen tveksamt klämde första ordet vid 3 månaders ålder, eller tog första ”staaaaplande” steget (?) vid 7 månader.

Det finns både för och nackdelar med att vara realistisk men det är inte vad jag tänkte skriva om idag.

Emily och Sebastian hade redan från första bekantskapen med andra språket, inga som helst problem att skilja på vilka ord som hörde till svenskan och vilka som hörde till thailändskan. Även om ordförrådet länge var begränsat. Josefine blandar och är i jämförelse otydligast. Sebastian är väl för sin ålder längst fram. Har inte svenskan gått förbi ännu så gör den det vilken dag. Emily pratar förstås överlägset mest och bäst.

Det blir mer och mer viktigt att fokusera på thailändskan, och det gör vi. Snart kanske till och med jag kan vara med och prata utan att det gör skada.

Dags att få arslet ur vagnen med den thailändska lekgruppen här i Stockholm.

Det samma gäller Plair också faktiskt, hon gör oerhörda framsteg. 3 timmar i skolan var dag och massor av hempluggande ger resultat. Så mycket pluggande så vi snart måste överväga att anställa ett hembiträde. Jag har som sagt var 10 timmarsdagar redan som det är (ville bara bespara dig en syrlig kommentar:). Igår fyllde hon i den 30 sidiga ansökan på arbetsförmedlingens hemsida helt på egen hand. Ok, några frågor var det, men inte många. I vilket fall, studier i all sin ära, vi behöver en inkomst till. Tror det är dags för henne att komma ut i arbetslivet och lära sig vidare.

5 kommentarer:

Admin sa...

Så din thailändska kommer att bli bättre av att bo i Sverige - förvånar mig inte. Konstigt nog är det så ibland.

Barn är otroligt snabba på att snappa upp språk, kul att Plair också börjar känna sig varm i kläderna!

Nille sa...

Konstigt nog tror jag det är på det viset???? Plair trivs mer och mer och börjar bli mer bromskloss till en eventuell återflytt, än flyttbuss som hon vart fram tills nyligen.

Förhoppningsvis får hon jobb inom några månader. Då kan vi luta lite mer, eftersom vi kan planera/möta framtiden lite bättre.

Anonym sa...

Dra åt svångremmen lite till och låt Plair plugga i ytterligare 3-6 månader så kommer hon nog ha chansen att få mycket mer intressanta / roliga jobb i och med att hennes svenska är så mycket bättre.

Anonym sa...

Vad roligt att det går så fort för allihopa! Särskilt för Plair då det är extra svårt att lära sig ett nytt språk som vuxen. För barnen kommer det ju mer naturligt när de får leva med språket. Vad är det för slags jobb Plair söker så jag kan hålla öronen öppna? Tyvärr har jag inte så mycket förtroende för arbetsförmedlingen. Du måste ha tur och träffa en bra förmedlare som inte ledsnat på sitt jobb och ge upp.

Nille sa...

Utan att verka för kräsen. Ett jobb i Sollentuna eller Upplands Väsby vore det bästa, och kanske deltid. I dagsläget tar hon vad hon får och det inkluderar städjobb. Hon funderar själv på dagisjobb men där räcker ju inte svenskan till än på ett tag. Ålderdomshem är ett annat hon börjat fråga om. Där tror jag hon skulle passa bäst. Jag har inte haft tid att själv börja göra undersökningar om vilka jobba som är möjliga att söka, och vilka inte.