fredag, juni 06, 2008

Sveriges Nationaldag - något att fira

Den 6 juni har kallats Gustav Vasas dag, Svenska flaggans dag och är nu Sveriges nationaldag. Någon gång under 1800-talet togs den 6 juni fram som en nationell minnesdag. Dagen firades till minne av den 6 juni 1523, då Gustav Vasa valdes till Sveriges kung och Kalmarunionen därför slutgiltigt upphörde och Sverige på nytt blev en självständig stat.

Det är egentligen inte innan den vart helgdag som den firats.

Själv tycker jag det är helt fantastiskt att dagen så snabbt blivit så stor. Det är egentligen jättekonstigt att vi aldrig riktigt har firat den. Det kommer blir rörande att se alla nya svenskar (invandrare) vifta med svenska flaggor - för det tror jag att jag kommer få se. Svenskarna behöver se det - och invandrarna behöver få visa det, att de är stolta svenskar de med. Visst är det som så att det måste byggas en bro mellan dessa grupper. Vi är inte så olika som vi tror.

Invandrarnas attityd i Sverige påminner mycket om Svenskarnas i Thailand. Man lever sitt eget liv i ett annat land och integrerar inte mer än nödvändigt. Är det någon annan som noterat att man inte tar vardagskritik från en utlänning lika allvarligt - lätt att sopa av banan liksom. Jag tror inte för en sekund att invandrarna i Sverige känner sig underlägsna svenskarna - snarare överlägsna. Precis som svenskarna känner sig när de är utomlands.

På något vis går Svenskarna som bor i Sverige runt i någon slags dimma - oroar sig mer för andra grupperingar (jobb, grannar, bekanta) än den mellan dem och invandrarna - ungefär som om att de inte ser problemet. Invandrarna ser i sin tur ofta ner på Svenskarna - ofta så pass att det räcker med en förolämpning i form av elak blick eller en syrlig kommentar för att det skall tända. Man tar inte skit från skit så att säga. Någon som mött ett invadrarlag i någon sport?

Jag hoppas innerligen att vi alla blir bättre på att leva tillsammans och jag tror Nationaldags firandet kan bidra till detta.

Länge leve Sverige!

Inga kommentarer: