Lördagsutflykt med Waxholmsbolaget

Tokig ide kanske men varför inte? Vi har pratat om att ge oss ut i skärgården, äta lunch på någon ö, och mysa. Vi åker från Vaxholm tänkte jag, med Waxholmsbolaget. Båtarna serverar tydligen inte mat längre så den gick bort redan från början, att äta på båten alltså.

Grinda var lite nära, Möja känns som gränsfall på för långt ut, och så har vi ju Stockholm förstås. Skärgården in mot huvudstaden är ju inte helt fel.

Vore det inte ganska småmysigt att glida in på Strömkajen för en sen lunch. Strosa lite i en hösttyngd Kungsträdgård. Sedan ta en sen eftermiddagsbåt tillbaks till Vaxholm…

Och sedan snabbt hem till tipsextra och kalla öl förstås!

Vintertid eller sommartid, detta gör mig galen

Den 28 oktober blir det alltså vintertid. Då ställer man tillbaka klockan, tillbaka utemöblerna, tillbaka utegrillen mm.

Vintertid eller sommartid kan man väl hålla reda på men vad som är värre är ju tidsskillnaden mellan Sverige och andra länder. Mellan Thailand och Sverige skiljer det antingen 5 eller 6 timmar. Detta kan ju vara skillnad på att väcka eller inte väcka en människa. Samtidigt är det väl inte bara jag som jobbar på ett internationell företag och behöver ringa andra kontor. Jag blir helt förvirrad på om jag vinner eller förlorar tid beroende på när, och vilket håll jag ringer åt.

Kan man inte bara sluta med detta? Det skulle bli lättare och bättre för alla!

Varför i helvete vill man ha ljusare på morgonen på bekostnad av kolsvart kväll och mörk eftermiddag? Kan någon förklara det för mig. Det vore väl bättre om det var ljusare lite längre? För min del spelar det nästan ingen roll men för barn spelar det större roll. De skulle ju kunna leka utomhus längre.

I vilket fall, nu börjar dygnen påminna om Thailand, det de har året runt. Solen ner runt 19.00 och upp runt 06.00. Mörkt ganska så mycket faktiskt. Rätt så många månader har vi ganska så mycket ljusare här i Sverige än i Thailand. Det är knappast bristen på ljus folk blir deprimerade av här utan snarare av leda…

Vart är min framtid?

Jag tänker på det ofta. Som tur var blir jag snart påmind om att det blir minst 2-3 år till i Sverige. Oavsett vart vi vill bo framöver skall frugan bli svensk och barnen lära sig språket flytande, i både tal och skrift. Problemet är dock när det kommer till eventuella investeringar. Hur länge blir vi här? Det mesta man köper tappar ju 25% bara genom att packa upp det ur kartongen, och ytterligare 25% efter en månad. Det finns ett värde i produkten om man behåller den men knappast om man behöver sälja den.

Det hjälper liksom inte till att tänka på det viset. Vi skulle ju behöva piffa upp lägenheten för att trivas ännu bättre.

Du behöver inte hålla i hatten. Det är väl inte så konstigt att dessa tankar ockuperar mig av och till.

Tänk samtidigt om alla jag känner flyttar bort från Bangkok! Hur kul är det då att komma tillbaks?

Det skulle vara mycket roligare här om de flyttade hem, tror jag.

Det verkar som om svenskarna här i Sverige har svårt för spontana sammankomster. Allt verkar vara så jobbigt. Börjar känna det själv. Det är hemsysslor, extrajobb och andra orsaker. I Thailand var det mer eller mindre varje vecka att åtminstone några av oss slöt upp för middag. Saknar det. Mycket.

SEMPO – vad händer sedan då?

De säljer alltså INTE barnvälling!

A jobbets vägar har jag blivit medlem i en organisation som heter SEMPO. Påminner om sempers barnvälling så denna skall nog sätta sig. Jag har ursvårt för förkortningar och denna kan jag inte minnas att jag har hört om tidigare. SEMPO står för search engine marketing proffesional organization.

Jag är rädd för att avsikten med medlemskapet mitt är att jag skall driva på lite. Min kollega är ungefär som mig och hoppas nog på avlastning.

I dagsläget är de flesta medlemmarna företag som har en relaterad tjänst att sälja. Nu vill man också knyta åt sig företag som normalt är en köpare av dessa tjänster. Det handlar om att sanera branschen genom att ha en öppen dialog. I denna bransch simmar många fula fiskar det skall gudarna veta.

SEMPO är alltså en global non for profit organization som fokuserar främst på sökmotormarkandsföring och individer som sysslar med det. Deras mål är att utbilda, informera, upplysa och marknadsföra industrin. Det är ju inte svårt att gissa att massor av mellan till stora företag i industrin är medlemmar. Det ger ju en viss legitimitet att vara medlem i en organisation som har ett gott rykte. Min första fråga var ju förstås om man sparkar ut eventuella svarta får.

I vilket fall, nu skall man försöka få in köpare av dessa tjänster också. I Sverige är vi de första medlemmarna. Personligen hoppas jag att vi får ha en egen dialog utan inblandning av en leverantör. Vi behöver lära av varandra misstag, lära oss skriva användbara avtal och sluta kontrakt. Överlag behöver köpare av dessa tjänster bli mer upplysta. Inte bara valla in sig i tryggheten om att dyrast är bäst.

SEMPO erbjuder som sagt var utbildningar, och jag hoppas få många själv den närmsta tiden. Dels vill jag lära mer dels vill jag ha dem på min CV. Jag vart lite förvånad av prislappen bara. 1400 usd för 16 st 45 minuterslektioner över Internet!! Fördel förstås att man kan göra det när man själv önskar men 1400 usd. JÖSSES!!! Frågan är om jag får detta betalt åt mig. Lite magstarkt även för det generösa företag som jag jobbar för.

Det känns inte alls som en non-profit organisation, inte så här långt i alla fall.

Utmaningen är alltså att mingla, inte bråka med hajarna, och att inte doppa näsan för djupt...

Det är mycket nu…

Dels var jag sjuk, dels hade vi besök från andra kontor, men framför allt har jag ytterligare en gång tagit åt mig mer jobb än jag borde.

Att jag inte kan lära mig att inte doppa näsan i andras projekt!? Och i nya egna för den delen.

Som tur var vart jag frisk utan att egentligen varit sjuk på riktigt. Det var en riktigt konstig influensa. Fin och fräsch på morgonen, seg och trög på eftermiddagen. Jobba kunde jag eftersom jag har ett kontorsjobb. Hade jag varit hantverkare hade jag nog stannat hemma. Som sagt var, frisk igen. Börjar komma ikapp med jobbet, börjar komma ikapp med träning, men framför allt börjar jag få ordning och reda i livet. Tyvärr har jag fortfarande ingen aning om vilket land jag bor i om 8 år.

Jag vet dock att vi spelar seriefinal med IFK Sollentunas veteranlag nu på söndag. Första matchen på Norrvikens IP: s gräsplan på vad kan det vara, 10 år kanske? 5 matcher har jag hunnit med och alla utom en på grus, den sista på konstgräs. Vi har vunnit alla. Även de 2 jag missade pga. sjukdom vann vi så det är svårt att slå sig för bröstet. Det är alltså på Söndag allt avgörs.

Köpa hus i Thailand

MÅNGA funderar på att köpa hus i Thailand nu. Det är mässor i landet som försöker få dig att fatta ett snabbt beslut. Snälla. Köp INTE på plats. Utvärdera några mot varandra. Den som tjatar på dig minst är troligtvis mest seriös.

Har du ett bättre sätt att skilja dem åt, please, be my guest…

På Thailandforumet i tråden Allt om att köpa hus i Thailand har det sedan en tid pågått flertalet diskussioner i detta ämne. Skulle tro det inte finns mycket att tillägga innan Thailand bestämt hur de skall låta oss äga. Vad som däremot dykt upp är missnöjda husköpare, folk som borde flyttat in för länge sedan men fortfarande inte fått nycklarna. Detta är MÅSTE läsa för dig som går i köpa tankar.

Ringa till Thailand, när?

Är det bara jag som tycker det är lite pundigt med tidskillnaden när man skall ringa mellan våra älskade länder? Visst, det finns alltid en tid det fungerar bra åt ena hållet, men när fungerar det bra åt båda?

Tänk till lite nu.

Jag och John pratar ofta om att vi skall rigga skype och webcam och låta ungarna hålla kontakten medan de fortfarande minns varandra. Detta fungerar ju aldrig i veckan. När hans barn vaknar sover mina djupt. När mina vaknar är hans kvar på dagis. När deras kommer hem från dagis är mina på sitt dagis. När mina kommer hem sover hans. Helgen då? Eftersom man ofta gör något på helgerna blir det inte så lätt då heller. Ok, nu har John inte ens fått arslet ur vagnen och lagat sin trasiga dator, så det är dödsdömt. Men ni ser hur svårjobbad vår plan skulle vara även om vi försökte.

Jag kan ringa på väg till jobbet och de kan ringa på vägen hem från sitt (då har man ju ett break). I vilket fall är det ganska troligt att det kanske inte passar som handen i handsken eftersom den andra parten antagligen jobbar då.

I vilket fall, tack och lov för att det börjar bli ruskigt billigt att ringa även från mobiltelefonen. Jag ringer gärna på vägen till jobbet. Frugan som ringer hemifrån, hon betalar inte mer än 100 kr per kvartal och då ingår det 60 timmar.

Har du kommit på det än? När bästa tiden är åt båda hållen?
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Det är ju när man varit ute på party. Klockan 3 på natten när man är lite på gasen och förhoppningsvis på väg hem, då kan man ringa oavsett veckodag.

Burma, missförstå mig inte fel nu

Jag är ju en sådan där människa som misstror många biståndsorganisationer. Ofta känns det som det är mer egenintresse än ett genuint intresse för den utsatte. Ofta högavlönade som lägger strategier långt från oroligheterna med hjälp av volontärer med äkta brinnande hjärtan. Folk med pengar vill skänka, folk med nätverk suger åt sig. Till resten av oss, - skänker vi bara pengar för att lätta våra axlar eller för att verkligen hjälpa? Har vi utvärderat mottagaren? Finns det bättre sätt att hjälpa än att skänka pengar? Köper vi oss fria från ansvar, är det det vi gör?

Helt klart är det bättre att ge sig ut på gatorna än att skänka pengar nu när Burma skall ”räddas”. Röda tröjor är nog bra men vore det inte bättre att bränna ner deras ambassad rakt av? Spöa skiten ut ambassadören kanske?

Vad är egentligen avsikten med denna demonstration?

Att få Burma att förstå att vi inte stödjer deras regim är väl huvudorsaken men ärligt talat tror jag de skrattar hela vägen till banken.

Personligen tror jag det huvudsakliga värdet här är att internationella ledare ser att vi bryr oss. Kanske de upptäcker att de kan fiska röster genom att hjälpa andra samtidigt som de hjälper sig själva. Frågan är bara om det är värt det. Minns hur mycket kritik Göra Person fick när han var på besök i Bangkok och öppet kritiserade Thailand vid tiden efter Tsunamin. Inget vidare tyckte high-so svenskarna på plats. Skitbra gjort tyckte jag!

Tänk om fler av världens ledare vågade göra vad Göran Person vågade, prata med hjärtat. Då tror jag världen skulle vara en bättre plats att leva på.

Fredrik Reinfeldt, nu är det din tur!

Till dess kan vi ju skänka en slant till ingen nytta!

Inte bara jag som misstror Gen Prem verkar det som

Ni som följt min blogg sedan kuppen vet ju vem jag tror låg bakom. Där har jag inte ändrat mig. Sedan flytten hem har jag varit dödstrött på thailändsk politik men efter att ha snubblat över en konspirationteori mot just denne General Prem Tinsulanonda på Malees blogg fick jag en nytändning. Hon länkade till 2 filmer som ligger ute på YouTube. Visserligen verkar de vara gjorda av Thaksin men det intressanta var hur väl de överstämde med mina egna teorier, att det var Gen Prem som låg bakom plotten.

Stackars oss killar när vi är sjuka

Om ni tjejer bara visste hur vi jobbigt vi har det då, då skulle ni tom sluta gnälla vid barnafödande…

Just nu är jag sjuk. Det började lite lätt i torsdags. Sedan har det gått i vågor. På kvällarna blir jag ganska så mycket sjukare än på mornarna. Än så länge har jag jobbat, även om dagarna blivit kortare.

Vi har haft ganska mycket folk från andra regioner på besök på kontoret senaste veckan. Jag har passat på att ha möten med dem för att uppdatera dem om vissa projekt jag doppat näsan djupt i. Nu är tack och lov de viktigaste mötena avklarade. Lite internt trams kvar, bla. mitt utvecklingsmöte. Känns som om det inte är hela världen om bakteriella drar undan mattan för mig i morgon bitti.

Vill verkligen inte bli sjuk. I helgen skall jag ut till Stålbergs residens på Valdemarsö för en liten privat grabbhelg. På Måndag är det allsvensk fotboll live med Johan som är på kort besök i landet.