Det är väll ingen hemlighet att jag spenderat en hel del tid på Blocket på sistone. Det är mycket jag inte fattar inom detta område och en är hur i herrans namn Blocket kan vara större än Tradera? Jag menar, Tradera är ju Ebay i Sverige och använder sig av en maximal och professionell lösning. Massor av billiga hjälpmedel för de som annonserar mycket, men framför allt analyserar de sina besökares beteenden och förbättrar sig över tiden. Man bläddrar igenom deras hemsida som vilken shopping sajt som helst, ordentligt informativ. De vet vad besökaren vill ha. Låt säga att du letar efter en bokhylla vilken information behöver du?
Tradera vet, blocket vet inte.
Blocket publicerar 20 nya annonser om bokhyllor per dag och där i ligger skillnaden. De publicerar priser och varunamn vilket är bra. Vad de borde göra är ju att visa en bild. Jag är nog inte den enda som blir galen av att klicka efter länkar för att komma till bilden av en skitful bokhylla. Men visst, 100 annonser om dagen på en sopig sida är bättre än 5 om dagen på en skitbra sida. Man är ju där för att hitta något. Nej du, Blocket vet inte hur man gör, de lever på gamla meriter och får passa sig tror jag.
Hur i helvete har detta gått till?
Är vi dumma i huvudet eller rent utav lurade?
torsdag, juni 28, 2007
Avslutning för SFI Sollentuna
2 veckor hann Plair med innan det efterlängtade lovet infann sig. 2 kvällar i veckan över 2 veckor. Ibland är livet grymt men när de drar igång i augusti igen då blir det andra bullar. Varje förmiddag på halvfart.
Idag var det avslutning och det var väldigt många som slutit upp. Det var alla klasser tillsammans. Få hade tagit med sig sina familjer, men jag var en av dem. Mat hade de lagat allihopa, inte bara min fru. En sann internationell atmosfär och mat jag aldrig tidigare sett. Första tanken när jag såg smörgåsbordet var att varför i helvete öppnar de inte en restaurant i sina lokaler och låter studenterna jobba extra. Det räcker ju att leverera maten, folk kan ju servera sig själva... Ja, ja.
Resten får ni via filmen.
Ps. Ni i Thailand, kan ni se filmerna numer (kör via photobucket numer)?
Idag var det avslutning och det var väldigt många som slutit upp. Det var alla klasser tillsammans. Få hade tagit med sig sina familjer, men jag var en av dem. Mat hade de lagat allihopa, inte bara min fru. En sann internationell atmosfär och mat jag aldrig tidigare sett. Första tanken när jag såg smörgåsbordet var att varför i helvete öppnar de inte en restaurant i sina lokaler och låter studenterna jobba extra. Det räcker ju att leverera maten, folk kan ju servera sig själva... Ja, ja.
Resten får ni via filmen.
Ps. Ni i Thailand, kan ni se filmerna numer (kör via photobucket numer)?
Sebastian lär sig blåsa såpbubblor!
Filmen får tala för sig själv men det var en härlig sommardag när lille Sebastian blåste sina första ”riktiga” bubblor och nästan förstod hur det gick till.
Avslutningsfika och sängbygge
Snart skall vi bege oss till avslutningen för Plairs korta sommarskola. Sista dagen var igår och nu vankas det fika, tilltugg och frågor. Vi behöver framför allt veta hur flexibla skolan är på att Plair eventuellt anpassar skolgången till ett arbete, hur snabbt man kan växla fart och tider liksom. Jag antar att hon har 2,000 timmar hon kan använda som hon vill, kanske tom slösa bort? Jag tror företaget som driver SFI är ett privat företag, vilket kan medföra vissa problem eftersom de i sin tur antagligen får betalt per elev som faktiskt går där.
Plair och tjejerna tar tåget, jag tar bilen med Sebastian. Tänk att det var så svåååååååååååårt att sätta henne på de kommunala färdmedlen och nu vill hon inget annat. I Thailand är det ju oftast stackaren som åker buss (ja, och Guava förstås) och det vill hon inte vara (stackare alltså). Skönt att detta släpper även om det kanske bara är för Sverige.
Efter detta åker vi och handlar madrasser till våningssängen samt lite skruvar för spjälorna som håller madrassena (spjälen glider ifrån varandra läskigt enkelt). Det var inte värre än att Emily kunde sova i den men detta måste fixas. Att sätta ihop den var ingen lekstuga. Antingen hade tidigare ägaren jävlats med mig eller så hade de själva haft den felmonterad. Jag baserar detta på hur delarna levererades, hur pluggen satt, och hur solljuset blekt delarna.
Tyvärr kunde jag inte köpa bokhylan. Bilden var urdålig (han hade fotat in i ett trångt förråd och man såg bara hälften). När jag stod där och tittade på den live visade det sig att jag missuppfattat den totalt. Med 4 delar menade han 2x ovan och 2x nedan medan jag förstod det som 4 sektioner. Den sektion man kunde se var den snyggast såklart. Den andra var rentutav ful. Han kommer ju aldrig få vad han begärt för detta.
Det var ruggigt med trafik igår kväll och tyvärr hade killen stressat från Årsta till sitt förråd i Bergshamra (han hyr ut lägenheten där i andrahand) för detta. Jag rekommenderade honom att passa på att ta en ny bild nu när vi lyft ut prylarna, men han förstod inte varför.
Plair och tjejerna tar tåget, jag tar bilen med Sebastian. Tänk att det var så svåååååååååååårt att sätta henne på de kommunala färdmedlen och nu vill hon inget annat. I Thailand är det ju oftast stackaren som åker buss (ja, och Guava förstås) och det vill hon inte vara (stackare alltså). Skönt att detta släpper även om det kanske bara är för Sverige.
Efter detta åker vi och handlar madrasser till våningssängen samt lite skruvar för spjälorna som håller madrassena (spjälen glider ifrån varandra läskigt enkelt). Det var inte värre än att Emily kunde sova i den men detta måste fixas. Att sätta ihop den var ingen lekstuga. Antingen hade tidigare ägaren jävlats med mig eller så hade de själva haft den felmonterad. Jag baserar detta på hur delarna levererades, hur pluggen satt, och hur solljuset blekt delarna.
Tyvärr kunde jag inte köpa bokhylan. Bilden var urdålig (han hade fotat in i ett trångt förråd och man såg bara hälften). När jag stod där och tittade på den live visade det sig att jag missuppfattat den totalt. Med 4 delar menade han 2x ovan och 2x nedan medan jag förstod det som 4 sektioner. Den sektion man kunde se var den snyggast såklart. Den andra var rentutav ful. Han kommer ju aldrig få vad han begärt för detta.
Det var ruggigt med trafik igår kväll och tyvärr hade killen stressat från Årsta till sitt förråd i Bergshamra (han hyr ut lägenheten där i andrahand) för detta. Jag rekommenderade honom att passa på att ta en ny bild nu när vi lyft ut prylarna, men han förstod inte varför.
tisdag, juni 26, 2007
Tur i oturen
Vad är det som händer med tiden? Varför skall alla ha mig precis samtidigt?
Skämt åsido!
Bokade in brorsan imorgon kväll för att hämta möbler som jag handlat via blocket. En våningssäng som jag hoppas passar för 3, och en furubokhylla i 4 delar som bör passa i vårt vardagsrum. Flyttgodset kom ju igår så nu kan vi inte vänta längre.
Plair går ju i skolan från klockan 17 så innan jag och Linus åker till Tumba och Bergshamra för möblerna skall jag lämna barnen hos pappa för deras första barnpassning (av våra barn). En liten stund innan detta bestämdes ringde en kund (från förra företaget jag jobbade för) och bokade mig för ett möte imorgon istället för på Torsdag. Suck. Eftersom detta möte är i Uppsala och därför att jag redan bokat en lunch med en kompis där på Torsdag blir det lite mer pyssel innan allt är perfekt.
Efter ytterligare 30 minuter ringde en amerikansk dam från företaget jag var på intervjuv hos igår, och bad om ett telefonmöte klockan 15 imorgon (hon ringer från USA så att försöka boka om tiden var inte att tänka på). Det blir ytterligare en stressig dag imorgon med andra ord.
I vilket fall. Det var mycket positivt att damen från USA ringde eftersom det var nästa steg mot att eventuellt landa jobbet.
Skämt åsido!
Bokade in brorsan imorgon kväll för att hämta möbler som jag handlat via blocket. En våningssäng som jag hoppas passar för 3, och en furubokhylla i 4 delar som bör passa i vårt vardagsrum. Flyttgodset kom ju igår så nu kan vi inte vänta längre.
Plair går ju i skolan från klockan 17 så innan jag och Linus åker till Tumba och Bergshamra för möblerna skall jag lämna barnen hos pappa för deras första barnpassning (av våra barn). En liten stund innan detta bestämdes ringde en kund (från förra företaget jag jobbade för) och bokade mig för ett möte imorgon istället för på Torsdag. Suck. Eftersom detta möte är i Uppsala och därför att jag redan bokat en lunch med en kompis där på Torsdag blir det lite mer pyssel innan allt är perfekt.
Efter ytterligare 30 minuter ringde en amerikansk dam från företaget jag var på intervjuv hos igår, och bad om ett telefonmöte klockan 15 imorgon (hon ringer från USA så att försöka boka om tiden var inte att tänka på). Det blir ytterligare en stressig dag imorgon med andra ord.
I vilket fall. Det var mycket positivt att damen från USA ringde eftersom det var nästa steg mot att eventuellt landa jobbet.
Ring billigare med Halebop?
Kompisen Erik som är på besök i fosterlandet grävde något djupare än mig när han letade mobiloperatör. Medan jag surfade mest mellan Comviqs egna erbjudanden kollade han in de olika leverantörerna. Ingen dum ide och det betalade sig. Han valde Halebop och efter att ha lustläst deras hemsida tycker jag de verkar klockrena.
Eller vad tycks om detta:
1. Ring till Thailand för 0,89 öre/min (fast och mobilt).
2. Ring gratis till anda Halebop kunder
3. Ring gratis till ALLA andra mobila och fasta nät i Sverige för 49 kr i veckan, eller betala 0,69 öre/min.
När de gäller öppningsavgifter verkar de vara ungefär som de andra operatörerna.
Att byta till Halebop kontantkort och behålla ditt nuvarande mobilnummer är helt gratis och hur enkelt som helst. Första gången du laddar kortet efter flytten får du dessutom 100 kr extra att ringa för. Ditt abonnemang får inte vara operatörlåst förstås.
Har du något bättre? Har du någon annan erfarenhet av Halebop?
Eller vad tycks om detta:
1. Ring till Thailand för 0,89 öre/min (fast och mobilt).
2. Ring gratis till anda Halebop kunder
3. Ring gratis till ALLA andra mobila och fasta nät i Sverige för 49 kr i veckan, eller betala 0,69 öre/min.
När de gäller öppningsavgifter verkar de vara ungefär som de andra operatörerna.
Att byta till Halebop kontantkort och behålla ditt nuvarande mobilnummer är helt gratis och hur enkelt som helst. Första gången du laddar kortet efter flytten får du dessutom 100 kr extra att ringa för. Ditt abonnemang får inte vara operatörlåst förstås.
Har du något bättre? Har du någon annan erfarenhet av Halebop?
måndag, juni 25, 2007
Efter regn kommer solsken
Säger de..
Idag var en händelserik dag. Klockan 07 hämtade jag upp John på Arlanda. Vi droppade hans väskor hos hans syrra och intog sedan frukost hemma hos oss. Klockan 10 kom mitt flyttgods och klockan 12 lämnade jag John på pendeltågsstationen. Klockan 14 gled jag sedan in för min anställningsintervjuv. Inte vilken som helst utan för ett jobb jag vill ha, och ett jag är kvalificerad för (i mina ögon sett i alla fall).
Jag hade lite svårt att sova igår. Brukar ha det när det händer stora saker. Klockan 3.15 konstaterade jag att jag ändå hade nästan 3 timmar kvar att sova. Nu började jag bli trött, så det var ju goda nyheter. Det var så ljust så jag snarare trodde klockan drog sig mot 06.
I vilket fall. Nu har vi leksaker, och leksaker, och ännu mera leksaker hemma. Tog vi inte med oss något annat börjar jag undra?
Idag var en händelserik dag. Klockan 07 hämtade jag upp John på Arlanda. Vi droppade hans väskor hos hans syrra och intog sedan frukost hemma hos oss. Klockan 10 kom mitt flyttgods och klockan 12 lämnade jag John på pendeltågsstationen. Klockan 14 gled jag sedan in för min anställningsintervjuv. Inte vilken som helst utan för ett jobb jag vill ha, och ett jag är kvalificerad för (i mina ögon sett i alla fall). Jag hade lite svårt att sova igår. Brukar ha det när det händer stora saker. Klockan 3.15 konstaterade jag att jag ändå hade nästan 3 timmar kvar att sova. Nu började jag bli trött, så det var ju goda nyheter. Det var så ljust så jag snarare trodde klockan drog sig mot 06.
I vilket fall. Nu har vi leksaker, och leksaker, och ännu mera leksaker hemma. Tog vi inte med oss något annat börjar jag undra?
söndag, juni 24, 2007
Epoken fotboll i Bangkok
Detta kommer bli ett långt inlägg om mina år med det skandinaviska fotbollslaget i Bangkok så ha tålamod. Jag skall försöka få med allt: striderna med danskarna, gemenskapen, de dåliga åren, de goda åren, skadorna, kompisarna, och mycket annat. Jag kommer få anledning att komma tillbaks och uppdatera. Det kommer bli långt och framöver kommer jag bryta ner i flera delar. Sedan skall du hitta allt om detta under etiketten Bangkok Vikings. Renskriva och stycka upp kommer jag som sagt var inte göra förrän jag är klar. För er som inte redan noterat det, jag förtjänar inte mitt leverbröd som skribent.
Hemsidan: Scandinavian Vikings Bangkok
Denna helg spelar amatörligan i Bangkok sin årliga turnering, Casual Cup. 4-5 matcher över 2 dagar. Scandinavian Vikings deltar förstås. Fick ett meddelande från kompisen denna morgon, ett han skickade precis innan han gav sig iväg för andra dagens spel. Tydligen hade de spelat med 8-9 spelare under gårdagen. Flera spelare hade alltså anmält sig men inte dykt upp. Andra dagen brukar inte vara bättre. Trots allt hade de klarat sig bra mot ett av topplagen. De höll Londoner stången tills det var bara 5 minuter kvar, med bara 9 man, Londoner vände då ett underläge till seger.
Det har varit lite si och så med fotbollslaget de senaste åren.
När jag anslöt 1997 hade vi Trygve som coach. En Norrman med nordskandinavisk mentalitet. Gruppens bästa först, ens egna ego i andrahand. Det var bra stämning och vi hade ett bra lag. När Trygve flyttade till Brasilien tog Danskarna över (även om de hade legat i bakvattnet hela tiden). Nu vart det danskt för hela slanten. Danskarna, och nordens neanderthalare (som det kändes).
Efter danskarna hade tagit över tog det väll inte mer än 8 månader innan träningarna ställdes in pga. dålig uppslutning, innan vi startade matcherna med bara 9 man och innan det var allmän dålig stämning i laget. Jag var på som en igel med förslag på vad som borde göras, jag ville ju spela boll. Attityden var att laget var för det gamla gardet och att alla de andra kommer och går och dem inte kunde visas hänsyn till.
Niclas notering: Alla ur det gamla gardet är nu borta (all utom 1) och vi har ett helt nytt lag. Tyvärr är det den som tar för sig som får laget när någon coach väljer att kliva åt sidan, en som redan befinner sig i kärnan. Ofta är detta en Dansk. De gillar att vara in centrum så pass att det är viktigare än lagets bästa. I mina ögon är det här allt går fel för danskarna.
I vilket fall. Jag tog över laget 98 (tror jag det var). Det började med att jag på eget bevåg började kalla till träningarna, och slutade med en öppen konflikt där jag hade laget bakom mig. Jag körde samma management som norske Trygve. Blygsamt Skandinaviskt och lät alla ha åsikter (och gud skall veta att danskarna hade massor). Vi startade upp träningarna igen även om vi var få till en början. Jag tjatade sönder spelarna om att jaga fler spelare, komma på träningarna, vi satte upp lappar på ambassaderna och i kyrkan, och vi startade upp vår hemsida. Till matcherna hade vi snart fullt manskap igen. Vi byggde ett lag där alla var lika och där var och ens deltagande var det avgörande. De ”gamla” danskarna hade svårt med att inte vara självskrivna i laguppställningen. Det var mycket bråk om detta.
Det var väll inte en slump kanske men med mig drog sig massor av svenskar till laget. Helt plötsligt var det fler svenskar än danskar. Det var Johan, Johan, Niklas, Stefan, Martin, Andras som stannade länge, och lyfte laget. Vi hade minst en duktig spelare på var lagdel. Under dessa år vann vi turneringar över hela regionen, det var i Filipinerna, Kambodja, Malaysia och Thailand förstås. På den tiden var det bara en liga i Bangkok för de internationella lagen, den var tuffare, och den hade 3-4 duktiga thailag för att dryga ut. Idag har vi 3 sådana ligor och vi spelar i division 2. Under dessa år var vi alltid ett topplag och ett av åren slutade vi 3:a i ligan med bara 2 thailag framför oss. Det BÄSTA internationella laget i Bangkok mao.
Vad gjorde jag som coach för att det skulle bli så här?
Inte mycket!
Framför allt var jag nog manager och inte så mycket coach. Jag tog ut laget och gjorde laguppställningarna resten skötte de själva. Regelbundna träningar, aktiviteter, öppna taktik diskussioner (med mig som moderator) och framför allt en god stämning var det som gjorde biffen. Svårt att vara coach i ett lag med så många vinnarskallar. Kallar mig hellre moderator nu när jag ser tillbaks på dessa 2 år.
Efter mig kom Jakob, en dansk. Han lyssnade, men gjorde på sitt vis. Det räckte aldrig hela vägen. Sedan gick det utför. Det vart mer och mer politik. Coacher som kunde påverkas valdes ut. Jesper var väll det värsta exemplet. Han stod i kläm mellan min grupp och danskarnas grupp och hade svårt att ta egna beslut. Över åren hade vi en coach och 3 självvalda presidenter (ex. coacher). Spelade gjorde vi fortfarande förstås. Jag och 2 danskar. Jag och Erling på varsin kant, och Ole nästan i mitten. Jag hängde in där för att bevaka mina intressen, i mina ögon lagets bästa, och för att det var kul. De andra 2 kände definitivt likadant, tyvärr. De sista åren var jag ganska skadedrabbad (korsband och hälsena) och tappade engagemang för dessa evighetsstrider, samtidigt kom familjen som tog mer och mer plats. Jag startade upp ett skandinaviskt veteranlag på allvar, och var också med att starta upp den veteranliga som idag samlar 20 lag för sina turneringar. Det var visserligen tyske Ralph som initierade den men vi var fler än honom som brann för veteranfotboll. Här var det inte svårt att ta kontroll över laget, danskarna var glada att släppa det till mig när jag var hel. Således skördade vi framgångar även här.
Vad var då framgångsnyckeln? I mina ögon stavas den ENGAGEMANG, varken mer eller mindre. Engagemang kan räcka långt.
Nu är vi nästan tillbaks där vi var när jag tog över. Dålig uppslutning och inställda träningar. Danskarna som kör laget nu har i över ett år annonserat att de vill kliva av, men verkar inte få arslet ur vagnen. Kan vara att de väntar en ersättare som de kan styra men jag hoppas så inte blir fallet. Deras engagemang avspeglas i lagets resultat. Veteranlaget ligger på is.
Min gode vän Mofok står på tur som nästa coach. Det kan bli bra. Det kan knappast bli sämre. Men desto längre de väntar desto svårare blir det.
I vilket fall, i dag spelas den sista dagen av årets upplaga av Casual Cup och Vikingarna verkar uträknade. Vi får i alla fall önska dem lycka till och att de åtminstone får ihop 11 spelare.
Från Casual Cup har jag annars egna starka fotbollsminnen, några av de bästa, och några av de sämsta. I finalen (som vi vann) 2003 slet jag av mitt korsband. I samma turnering fick jag pris som turneringens spelare. Detta var vändpunkten för min karriär som nyttig fotbollsspelare. Det vart lite si och så med fotbollsspelandet efter det. Jag kom igång ordentligt först i 2006 igen, bara för att dra av hälsenan när jag äntligen kände att jag var på G igen.
Jag hoppas att kunna skriva på sista kapitlet i och med Sollentunas veteranlag. Hälsenan börjar bli spelklar. Jag kommer undvika krävande 2 dagars turneringar eftersom båda mina skador skett i andra dagens sista match. Kroppen har varit helt tömd på mineraler och andra nödvändiga ämnen. Man är heller inte 20 längre.
Ps. Det kommer mer, samt bilder...
Hemsidan: Scandinavian Vikings Bangkok
Denna helg spelar amatörligan i Bangkok sin årliga turnering, Casual Cup. 4-5 matcher över 2 dagar. Scandinavian Vikings deltar förstås. Fick ett meddelande från kompisen denna morgon, ett han skickade precis innan han gav sig iväg för andra dagens spel. Tydligen hade de spelat med 8-9 spelare under gårdagen. Flera spelare hade alltså anmält sig men inte dykt upp. Andra dagen brukar inte vara bättre. Trots allt hade de klarat sig bra mot ett av topplagen. De höll Londoner stången tills det var bara 5 minuter kvar, med bara 9 man, Londoner vände då ett underläge till seger.
Det har varit lite si och så med fotbollslaget de senaste åren.
När jag anslöt 1997 hade vi Trygve som coach. En Norrman med nordskandinavisk mentalitet. Gruppens bästa först, ens egna ego i andrahand. Det var bra stämning och vi hade ett bra lag. När Trygve flyttade till Brasilien tog Danskarna över (även om de hade legat i bakvattnet hela tiden). Nu vart det danskt för hela slanten. Danskarna, och nordens neanderthalare (som det kändes).
Efter danskarna hade tagit över tog det väll inte mer än 8 månader innan träningarna ställdes in pga. dålig uppslutning, innan vi startade matcherna med bara 9 man och innan det var allmän dålig stämning i laget. Jag var på som en igel med förslag på vad som borde göras, jag ville ju spela boll. Attityden var att laget var för det gamla gardet och att alla de andra kommer och går och dem inte kunde visas hänsyn till.
Niclas notering: Alla ur det gamla gardet är nu borta (all utom 1) och vi har ett helt nytt lag. Tyvärr är det den som tar för sig som får laget när någon coach väljer att kliva åt sidan, en som redan befinner sig i kärnan. Ofta är detta en Dansk. De gillar att vara in centrum så pass att det är viktigare än lagets bästa. I mina ögon är det här allt går fel för danskarna.
I vilket fall. Jag tog över laget 98 (tror jag det var). Det började med att jag på eget bevåg började kalla till träningarna, och slutade med en öppen konflikt där jag hade laget bakom mig. Jag körde samma management som norske Trygve. Blygsamt Skandinaviskt och lät alla ha åsikter (och gud skall veta att danskarna hade massor). Vi startade upp träningarna igen även om vi var få till en början. Jag tjatade sönder spelarna om att jaga fler spelare, komma på träningarna, vi satte upp lappar på ambassaderna och i kyrkan, och vi startade upp vår hemsida. Till matcherna hade vi snart fullt manskap igen. Vi byggde ett lag där alla var lika och där var och ens deltagande var det avgörande. De ”gamla” danskarna hade svårt med att inte vara självskrivna i laguppställningen. Det var mycket bråk om detta.
Det var väll inte en slump kanske men med mig drog sig massor av svenskar till laget. Helt plötsligt var det fler svenskar än danskar. Det var Johan, Johan, Niklas, Stefan, Martin, Andras som stannade länge, och lyfte laget. Vi hade minst en duktig spelare på var lagdel. Under dessa år vann vi turneringar över hela regionen, det var i Filipinerna, Kambodja, Malaysia och Thailand förstås. På den tiden var det bara en liga i Bangkok för de internationella lagen, den var tuffare, och den hade 3-4 duktiga thailag för att dryga ut. Idag har vi 3 sådana ligor och vi spelar i division 2. Under dessa år var vi alltid ett topplag och ett av åren slutade vi 3:a i ligan med bara 2 thailag framför oss. Det BÄSTA internationella laget i Bangkok mao.
Vad gjorde jag som coach för att det skulle bli så här?
Inte mycket!
Framför allt var jag nog manager och inte så mycket coach. Jag tog ut laget och gjorde laguppställningarna resten skötte de själva. Regelbundna träningar, aktiviteter, öppna taktik diskussioner (med mig som moderator) och framför allt en god stämning var det som gjorde biffen. Svårt att vara coach i ett lag med så många vinnarskallar. Kallar mig hellre moderator nu när jag ser tillbaks på dessa 2 år.
Efter mig kom Jakob, en dansk. Han lyssnade, men gjorde på sitt vis. Det räckte aldrig hela vägen. Sedan gick det utför. Det vart mer och mer politik. Coacher som kunde påverkas valdes ut. Jesper var väll det värsta exemplet. Han stod i kläm mellan min grupp och danskarnas grupp och hade svårt att ta egna beslut. Över åren hade vi en coach och 3 självvalda presidenter (ex. coacher). Spelade gjorde vi fortfarande förstås. Jag och 2 danskar. Jag och Erling på varsin kant, och Ole nästan i mitten. Jag hängde in där för att bevaka mina intressen, i mina ögon lagets bästa, och för att det var kul. De andra 2 kände definitivt likadant, tyvärr. De sista åren var jag ganska skadedrabbad (korsband och hälsena) och tappade engagemang för dessa evighetsstrider, samtidigt kom familjen som tog mer och mer plats. Jag startade upp ett skandinaviskt veteranlag på allvar, och var också med att starta upp den veteranliga som idag samlar 20 lag för sina turneringar. Det var visserligen tyske Ralph som initierade den men vi var fler än honom som brann för veteranfotboll. Här var det inte svårt att ta kontroll över laget, danskarna var glada att släppa det till mig när jag var hel. Således skördade vi framgångar även här.
Vad var då framgångsnyckeln? I mina ögon stavas den ENGAGEMANG, varken mer eller mindre. Engagemang kan räcka långt.
Nu är vi nästan tillbaks där vi var när jag tog över. Dålig uppslutning och inställda träningar. Danskarna som kör laget nu har i över ett år annonserat att de vill kliva av, men verkar inte få arslet ur vagnen. Kan vara att de väntar en ersättare som de kan styra men jag hoppas så inte blir fallet. Deras engagemang avspeglas i lagets resultat. Veteranlaget ligger på is.
Min gode vän Mofok står på tur som nästa coach. Det kan bli bra. Det kan knappast bli sämre. Men desto längre de väntar desto svårare blir det.
I vilket fall, i dag spelas den sista dagen av årets upplaga av Casual Cup och Vikingarna verkar uträknade. Vi får i alla fall önska dem lycka till och att de åtminstone får ihop 11 spelare.
Från Casual Cup har jag annars egna starka fotbollsminnen, några av de bästa, och några av de sämsta. I finalen (som vi vann) 2003 slet jag av mitt korsband. I samma turnering fick jag pris som turneringens spelare. Detta var vändpunkten för min karriär som nyttig fotbollsspelare. Det vart lite si och så med fotbollsspelandet efter det. Jag kom igång ordentligt först i 2006 igen, bara för att dra av hälsenan när jag äntligen kände att jag var på G igen.
Jag hoppas att kunna skriva på sista kapitlet i och med Sollentunas veteranlag. Hälsenan börjar bli spelklar. Jag kommer undvika krävande 2 dagars turneringar eftersom båda mina skador skett i andra dagens sista match. Kroppen har varit helt tömd på mineraler och andra nödvändiga ämnen. Man är heller inte 20 längre.
Ps. Det kommer mer, samt bilder...
lördag, juni 23, 2007
Linbanan i lekparken
Nere vid Norrvikssjön ligger mysiga Trollholmens skola. De har enbart klass 4 till 9 och någon enstaka klass per årskurs. Mysigt. Där hoppas jag mina barn hamnar vad tiden lider.
Vid denna skola ligger det ytterligare en trevlig lekplats. Denna är speciell eftersom den har en linbana. Helkul tycker tjejerna.
Vid denna skola ligger det ytterligare en trevlig lekplats. Denna är speciell eftersom den har en linbana. Helkul tycker tjejerna.
Midsommarafton på Rotsunda Gård
Midsommarafton på Rotsunda Gård
Midsommarstången är ursprungligen en fallossymbol för fruktsamheten, och kom troligen till Sverige från Tyskland på 1300-talet eller 1400-talet. Den kallas även majstång, vilket kommer av det åldriga ordet 'maja' som betyder löva. Midsommar firas sedan urminnes tider. Ursprungligen var midsommarsolståndet på Norra halvklotet den första dagen på årets tredje kvartal, (i gamla tiders solkalendrar). Övriga högtidsdagar var nyåret vid vårdagjämningen, halvåret höstdagjämningen, det sista kvartalet midvintersolståndet och de däremellan liggande åttondelarna, (Mårtensgås osv).
Helt klart var Rotsunda Gård en annorlunda tillställning mot Hersby, som de annars brukar besöka. Hersby är mer tradition och historia, och det saknade jag. Detta var mer familjärt och inte alls lika mycket folk. Problemet med Hersby är ju att det oftast är knölfullt inte för att det på något vis är dåligt.
Allt som behövdes för ett gott firande fanns här (eller hemma i kylen). Inte så konstigt kanske att det var mer familjärt då det var arrangerat av en av de lokala förskolorna. Deras personal, och äkta hälft var lekledare och det kan nog bli riktigt bra med tiden. Vi får bara hoppas att de andra förskolorna i området sluter upp, och inte ställer sig på tvären. I vilket fall, det är farmor och plastfarmor som dansar med Emily och Josefine runt stången.
Efter firandet var det bara ett stenkast hem till min mor där vi skulle ha vårt privata firande. Vi 5, och mamma och pappa med sina respektive. Trevligt.
Nu är det dagen efter och vi skall gå för att äta resterna. Mums.
Midsommarstången är ursprungligen en fallossymbol för fruktsamheten, och kom troligen till Sverige från Tyskland på 1300-talet eller 1400-talet. Den kallas även majstång, vilket kommer av det åldriga ordet 'maja' som betyder löva. Midsommar firas sedan urminnes tider. Ursprungligen var midsommarsolståndet på Norra halvklotet den första dagen på årets tredje kvartal, (i gamla tiders solkalendrar). Övriga högtidsdagar var nyåret vid vårdagjämningen, halvåret höstdagjämningen, det sista kvartalet midvintersolståndet och de däremellan liggande åttondelarna, (Mårtensgås osv).
Helt klart var Rotsunda Gård en annorlunda tillställning mot Hersby, som de annars brukar besöka. Hersby är mer tradition och historia, och det saknade jag. Detta var mer familjärt och inte alls lika mycket folk. Problemet med Hersby är ju att det oftast är knölfullt inte för att det på något vis är dåligt.
Allt som behövdes för ett gott firande fanns här (eller hemma i kylen). Inte så konstigt kanske att det var mer familjärt då det var arrangerat av en av de lokala förskolorna. Deras personal, och äkta hälft var lekledare och det kan nog bli riktigt bra med tiden. Vi får bara hoppas att de andra förskolorna i området sluter upp, och inte ställer sig på tvären. I vilket fall, det är farmor och plastfarmor som dansar med Emily och Josefine runt stången.
Efter firandet var det bara ett stenkast hem till min mor där vi skulle ha vårt privata firande. Vi 5, och mamma och pappa med sina respektive. Trevligt.
Nu är det dagen efter och vi skall gå för att äta resterna. Mums.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)