Plocka och rensa rönnbär!

Idag bytte vi vår planlösa lördagspromenad mot en mer meningsful. Vi plockade nämligen rönnbär. Rönnbär som vi rensade hemma hos farmor. Nu har vi fryst in bären och nästa helg skall vi koka dem. Innan dess får vi lov att åka till IKEA för att införskaffa syltburkar.

Tror inte någon annan än jag kommer äta bären men får hålla tummarna för att jag har fel. Detta blir något att spetsa havregrynsgröten med.

Nästa nypon.

Det finns mycket ätbart i vår närhet som man har nollkoll på. Kunskapen verkar falla i glömska. Jag hittade ett intressant forum i ämnet, Alternativ, och där fanns bland annat olika recept på tillagning av frukt och bär. Mer ren fakta om rönnbär här. Undrar om det finns någon bok i ämnet?

Jag är ju helt såld på iden att i vår närhet finns det föda som är anpassade för oss som bor här. Föda som är anpassade för att leva i ett nordligt och föränderligt klimat. Detta är ju teorin bakom detta med mineralanalysen. Att befolkningen påverkas av sin jords frukter och inte bara av politik och kultur.

Det är ruggigt mycket rönnbär i år

Jag funderar på om man skulle kunna göra något av dem. Helst vill jag förpacka dem bara ifall att man får för sig att göra lite sylt eller något. Rönnbärssylt har jag nog aldrig ätit men gelé Det är gott till vilt.

Jag har länge funderat på att surfa lite om rönnbär och ikväll vart det av. Jag visste redan att det var ruggigt rikt på C vitaminer. Riktigt nyttigt alltså. Borde man börja plocka dem kanske?

Tyvärr innehåller alla recept 100 kg socker så jag undrar vad summan av kardemumman bli i fråga om nyttighet...

I alla fall lärde jag mig att mycket rönn betyder att det blir en kall vinter.

Vi får väl hoppas på det.

Förlåt Thailand

Förlåt Thailand

Jag brukade klaga på alla prylar man köpte i Thailand som inte höll längre än några månader eller på annat sätt visade sig vara en andrahandssortering; skor, elektronik, kläder, mm. Jag pratade mig varmt för Sverige och hållbara kvalitetskontrollerade produkter. Det var fel. Det var 15 år sedan.

Samma skit i Sverige. Marknaden är översvämmad av andrahandsvaror med märke på. Oj vad mycket skit jag köpt. Det kan vara en sula som lossnar på en annars oanvänd sko, ett batteri som laddar ur på nolltid, en lagringsenhet utan mjukvara, en skrivare som inte skriver, en märkpenna som skall fästa på allt men inte gör så, en skjortkrage som är felvikt från fabrik. Listan kan göras lång.

Inga problem att lämna tillbaks men ibland orkar man inte. Min tid är också värd pengar.

De drar ner på kvalitetskontrollen och spar pengar. Mindre nogräknade importörer köper restpartier som säljs till de stora kedjorna. Man köper så billigt så det gör inget om man får byta ut hälften. man räknar med att kunderna ändå är idioter som inte kommer upptäcka felet

Det har gått så långt att jag spar ALLA kvitton eftersom det numer inte är en fråga OM sakerna faller sönder, utan NÄR!

Jag får utgå från att anledningen till att det är på detta viset är hysterin efter nya prylar, folk skiter i om de håller längre än runt hörnet, det skall ändå snart bytas. Dumma lurade konsumenter.

Värdet på pengar

Svenska pengar har känts som monopolpengar fram tills nu. Utan egentligt värde. Bara handla vad man behöver och inget mer med det. Förr, när jag kom till Sverige på semester brukade jag alltid räkna om valutan till Thailändska Baht. Hux flux vart 100 kr 500 baht. Alla vet vad man får för 500 baht i Thailand. En säck med matvaror tex. Ungefär lika mycket som man får för 500 kronor i Sverige.

Vad får man för 100 kr i Sverige då? - ingenting!

Det tog mig alltså dryga året att konstatera att 100 kronor är INGENTING värt. Den känns lika mycket värd som en Thailändsk 100 bahts sedel kändes innan det begav sig.

Jag förstår att folk inte jobbar extra för en hundralapp i timmen. Jag förstår att grannungarna inte orkar knacka dörr för pantburkar för 24 kronor vändan.

Vart skall det här sluta?

Nu byter vi årstid

... från sommar till höst!

Mitt jävla nätverk med alla trasiga tillbehör börjar gå mig på nerverna

Införskaffade en billig extern hårddisk (Toshiba, USB) förra sommaren. Fick den nästan att fungera men aldrig att rocka. Det gick såååå segt. Backup med den var inte enkelt. Senast hittade jag inte ens disken när den var inpluggad. Toshiba och... konstig. Förhoppningsvis får jag fart på den igen någon gång men det måste bli med hjälp av deras mjukvara som inte medkom men säkert finns någonstans.

Vad som är jobbigt med allt detta är ju att MAN MÅSTE ha en extern lagring. Förr eller senare ryker hårddisken det vet man ju. Bilder och filmer på barnen är ju värt lite mer än de 1400 kr som en värstingvariant av en lagringsenhet kostar. På det har man ju alla mailen, jobb, privat mm som också har ett värde. Mailen vill man ju inte tappa de senaste dagarna ens, det är ju mest dem man har använding för.

Automatisk backup MÅSTE fungera ENKELT, DAGLIGEN och AUTOMATIK!

Min nyinförskaffade Maxtor (Seagate) OneTouch 4 Plus 1 TB som jag har goda förhoppningar skall göra jobbet åt mig. Backuppen snurrar och än så länge ENKELT.

Ytterligare en kräftskiva avklarad!

Hela familjen älskar kräftor förstås. Äta lite underliga djur är ingen konstighet för dem, då är det värre med havregrynsgröt. Vad de däremot tycker är underligt är svenskarnas motvilja till att äta andra mindre motbjudande insekter - så som gräshopp tex.

Detta var den tredje kräftskivan för året för oss - om vi räknar in kräftmiddagen vi var bjudna på i Uppsala i försomras. Försommar ja, det är det inte nu. Känns som man kan titta sig i himlen efter en brittsommar. Det är helt enkelt för jäkla kallt för att något sådant skall kunna bita sig fast. Synd att kunna dra den slutsatsen redan innan sommaren är slut. Oavsett har denna sommar varit bra.

Det var kallt igår kväll hemma hos farsan med. Tur att man hade fleece med.

Kräftorna var goda, snappsen gick ner, och sällskapet var gott.

Tyvärr ställdes Uddmanloppet in pga min influensa. Familjens sensommarfest brukar gå i loppets fotspår. Det verkar som om utan mig inget lopp?

Lite synd för jag hade börjat få bra fart på de gamla benen... Förhoppningsvis går det ett nytt tåg nästa helg...

Jävla etiketter nu för tiden!

Det har retat mig länge men jag har inte ids skriva om det. Det var IKEA som började. Antagligen för att underlätta i logistiken sedan har de andra följt efter.

Det är de här jävla etiketterna de sätter på textilierna jag menar på. Inte nog med att de är stora som en dagstidning de verkar gjorda i okrossbart papper dessutom. De får plaggen att puta ut och låter som en kaffebryggare när man rör sig.

Jag bäddade just om.

Hur troligt är det att jag vill ha en tidning i varje örngott. Jag kommer vakna vid varje huvudvridning!? Nä - fram med saxen och klippa. Gäller kläder med för den delen. Hur skönt är det med en kartong hängandes i svanken?

Hur bra är det här påfundet egentligen? Ofta försvinner ju tvättinstruktionerna för det är ju knappast som så att man nitar fast dem på kvittona och pärmar dem eller hur.

Nä, här får de fasen tänka om!

Kanske sista sommarpromenaden

Tom Tits Experiment i Södertälje

Detta var riktigt bra. Världsklass rentutav.

En lagom promenad från Södertälje station. Ungefär tusen meter. Med oss hade vi kusinerna Wendela och Amanda, 13 och 15 år gamla. Liten som gammal – lika kul ändå.

De 5 timmarna vi spenderade räckte inte till mer än att gå en snabb husesyn. Jösses. 3 våningar med bara massa vetenskapliga aktiviteter .Varje våning med eget tema. Varje våning stort som en halv fotbollsplan minst. Det fanns en byggnad till men den han vi inte in i. Utomhus var den fullt med spännande lekprylar och den ytan var väl som 2 fotbollsplaner åtminstone.

De har tom en förskola. Den hade jag suttit fint i när jag var liten, myror i byxorna som jag hade, nyfiken som jag aldrig slutade vara.

Vi åker snart tillbaka men då åker vi för ett tema enbart. Ett tema vi läser på innan. Det var faktiskt så idag, att vi testade mer än vad vi funderade. Länk till Tom Tits Experiment här.