I alla fall om man skall lyssna på alla svenskar. Kallt, blåsigt, slaskigt, mörkt och tråkigt.
Jättemörkt! Visst minns jag November. Och jag minns den för just dessa saker.
Årets, eller kanske livets, utmaning, bör väll vara att GILLA November?
Om man lyckades lära sig längta efter den månaden måste väl ändå hälften vara vunnet?
Detta år är knappast någon utmaning för oss. Vi ser fram mot alla nya väder som är under 30 grader, till och med November. Nyhetens behag antar jag.
Vår utmaning börjar antagligen nästa höst.
Men vi tjuvstartartar ändå. Vi skall lära oss gilla November mer redan i år.
Taktik?
Vet ej faktiskt men funderar på att resa bort över en eller 2 helger, kanske en Ålandstripp, kanske till en äventyrspark. Bjuda hem vänner mer än vanligt. Planera in det redan nu så man samtidigt kan se fram mot det. Överdrivet mycket levande ljus. Att hamna framför TV: n med en Bag In Box skall man nog verkligen försöka undvika, speciellt i November. Det är nog viktigt att vara utomhus mycket även om det kanske inte lockar.
Varför allt detta besvär då?
Jag tror inte vinterdepressioner orsakas av mörkret. Jag tror det orsakas av leda. Livet är för kort för att gå i ide över vintern. Man skall försöka leva lika mycket varje dag året runt.
Jag får väl bli testpilot.