I går var vi på middag hemma hos Stefan och Zurena. Det var en mycket trevlig kväll där jag stötte på ett par bekanta jag inte sätt på ganska länge, Ulf, Darryl, Björn, och Marko. Alla utom Jakob med + 10 år i Thailand. Jakob, Stefans kusin lagade maten, rostbiff med potatis sallad. Han är gammal kock, så det smakade mycket gött! Det vart sedan småprat framåt midnatt, och då var Emily fortfarande vaken, men hon var "the last soldier standing". Josefine och Sebastian hade kastat in handduken, om än motvilligt, bara en timme tidigare. Barnen hade nog en toppenkväll eftersom det var en massa ungar närvarande, Linea, Ami, Mano, + våra 3. En sagolik blandning av Europa och Thailand. De körde på i 190 hela kvällen.
Josefine, Sebastian och Linea
De sov sedan enda fram till 10 på Söndagen, och skulle nog kunna ha sovit resten av dagen som det såg ut.
I alla fall, Emily somnade med en 30 minuter kvar av filmen, och Josefine strax innan slutet. Garfield på engelska kanske inte var så uppiggande för dem. Bävade mig för att behöva bära båda ända till parkeringsplatsen. Jag försökte lite lätt att väcka dem, men fick inget gehör alls. Det slutade med att jag fick bära Emily men som tur var gick Jossan själv, men som i dvala. Entré dörrarna öppnas inåt, och det visade sig bli en akrobat konst att klara av, eftersom Thailändarna aldrig håller upp dörren av reflex, utan bara går vidare och släpper dörren bakom sig. Samma visa denna gång. Strax utanför biografen, Cinemaplex på Ramkamheang Road, så accepterade Emily att också hon gå själv. Härligt!
Nu skall vi bara softa resten av kvällen, och eventuellt kanske entlediga vårt hembiträde...
5 kommentarer:
Det låter som om ni haft en häftig men skön helg i storstaden. Tänk Niclas...du säger ju nästan aldrig något frivilligt och så har du så mycket att berätta. En duktig skribent också! Klarar du fortfarande stavningen på svenska utan hjälp? Ska du entlidiga barnflickan...då tar jag henne! Eller hon kanske bara skulle få ledigt. Det var ju länge sedan ni var gravida!!!Hmm Du ..ska det verkligen vara female där du presenterar dej? Om jag skulle vilja berätta lika öppet om vad som händer mej..hur gör jag då? Kram
Kul att du lyckades kommentera, det bådar gott för framtiden. Jag fixar en blog åt dig i veckan, sedan får du träna på att använda den, det är nästan busenkelt.
Även om jag inte pratar ihjäl mig så står det inte helt stilla i maskineriet, det trodde jag du hade räknat ut?
Ha ha ha mysigt det låter! Jag kommer ihåg den där tiden med tjejerna, fast jag minns det som att det var jag som somnade under filmen?!?! ;-)
Det kanske hade varit bättre med en svensk film...;.)
Jepp, men de går inte så ofta på biograferna här tyvärr, bara när det är festival. Normalt brukar dessa vara dubbade till Thai men inte denna gång
Skicka en kommentar