Jobbade hemifrån idag. Nja, inte hela sanningen kanske. På förmiddagen var jag och Plair ute och besökte en liten fabrik som gör flip-flops. Fabriken låg i slutet av Sukhumvit, ungefär i höjd med Bangnakorset.
Sedan satt jag hemma under eftermiddagen och sammanställde, och jobbade av allt det andra man samlar på sig. Internet med e-post och Skype är dödliga vapen.
Det är mer jobb med att ta fram skräddarsydda flip-flops än man kan tro. Eftersom det är bara 1,000 stycken vill det till att kunden kan betala för dem, och att man hittar en fabrik som vill jobba med en. Bortsett från själva inspektionen är det nästan mindre arbete med en större order än en liten. Det är lättare när de vill jobba med dig än när de vill bli slickade i arslet. Jag har aldrig riktigt förstått detta.
Antingen så har de inget, eller så har de tillräckligt för att säja nej till 10,000 kronor bara för att de inte gillar ens uppsyn. Att de inte förstår att de kan tjäna lika mycket på 100 t-shirts som på 1,000 det undgår mitt förstånd. Glöm sedan inte att det många gånger är svårare för en Thailändare att göra dessa småinköp.
Varför kanske du undrar? Här i thailand är det ju säljaren som är kung, inte köparen... Fråga mig inte varför, men det gör business lite trixigt här. Större orders från mig kan de glömma, dem skickar jag ju direkt på Kina. Där är de både billigare, bättre och snabbare, även om kvantiteterna är högre (men de kommer ner).
Och sedan var det ju det här med att Thailand är ett u-land. Undrar varför?
Andra bloggar om: bangna, flip-flop, sandaler, fabrik, bangkok
torsdag, februari 08, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nille skrev
Glöm sedan inte att det många gånger är svårare för en Thailändare att göra dessa småinköp.
Varför skulle det vara svårare för en Thai?
Intressant höra hur det funkar affärs världen i Thailand.
Det är ganska enkelt faktiskt. Det handlar om hur de rankar varandra. De flesta vill vara högre upp på stegen. Tyvärr vill de också markera detta för andra.
Tänk på detta när du besöker ett lokalt snabbköp nästa gång. Dessa ligger ju ofta i asnlutning till ägarens bostad samt drivs av densamme.
Ingen tvekan om vem som är viktig och vem som är oviktig. Det borde ju vara kunden alltid.
Av den anledningen kan det vara svårt för en Thailändare av låg rank att sätta press på en av högre rank. I tillverkningsindustrin speciellt är det massor av påminnelser, de tar dem hellre från mig än av mina anställda.
För att göra det kort!
Skicka en kommentar