Då var vi på plats i djungeln igen. Och jag bloggar via mobilmodemet!!
Varenda gång jag är på väg hit spanar jag efter något ställe man skulle kunna hyra. Varenda gång jag åker härifrån känns det som om det blir svårt att flytta ut från Bangkok. Konstigt. Jag känner mig onekligen väldigt harmonisk i den här miljön. Jag måste väll ha något att göra antar jag.
Plairs mamma bor alltså ca 13 km från från Soidao, eller Patong som det brukade kallas. Soidao är som vilken håla som helst i Thailand. Har du åkt buss eller bil här vet du precis vad jag pratar om. En huvudled som går igenom staden, 25 sekunder så är du igenom. 3 vånings affärsradhus i naturfärgat betong på var sida. Butiker på bottenvåningen och boende på de andra (söker du på Soidao eller Patong i fältet till höger hittar du en kort film om denna gata).
Hela området här nere har Edge (enhanced GPRS, nästan 3G alltså) noterade jag. Inne i stan var det full kräm. Ut mot Plairs mamma svajjade det lite, ibland ner mot noll. Ett par hundra meter bort finns det fullt tryck av någon anledning. Det blir väll att man åker och laddar ner/upp brev ett par gånger om dagen (om man skulle stanna ett tag). Jobba från bilen eller under stekande sol känns inte så lockande. I vilket fall, läser du detta innan Måndag så vet du att min mobila modem uppkoppling funderade, och då har jag skrivit historia.
Provflyttar vi hit blir det nog mot utkanterna av stan. Det kunde kanske vara kul att ha ett litet lanthandel eller kanske ett litet Internet cafe. Det är ju ganska troligt att vi skulle ha ordentligt Internet i vilket fall. Samtidigt kan det vara ett bra sätt att träffa människor på, även om man nog inte kan tjäna några pengar på dem.
Andra bloggar om: soidao, patong, chantaburi, resa, djungeln
fredag, februari 16, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Wow - tekniken ÄR underbar. När den fungerar vill säga ;-)
Skicka en kommentar