En indirekt 200 bahts investering i en Thailändsk bordell

På vägen tillbaks från gymmet “råkade" jag köra mot orange och tror ni inte att det stod en nitisk polisman mitt i gatan lite längre fram. Här i Thailand sätter man inte direkt hjärtat i halsgropen när sådan händer. Tyvärr får man väll lov att säga.

Nu var frågan: - Jaha, hur mycket skall han ha den här gången.

Givetvis borde jag stannat, och givetvis borde jag inte tillåta mig att muta en statstjänsteman IGEN, men nöden har ingen lag!

Först spelade jag förstås bara dum och sa att klart vi skulle skriva kvitto och att jag sedan kunde lösa ut körkortet på närmsta station. För det var ju det han uuuuuuundrade om jag ville, eller hur. Hmm. Säkert. Han stoppade ner mitt körkort i fickan, hånlog, och undrade om vi skulle skriva kvitto.

Erik som satt bredvid var så arg så han kollade ut åt andra hållet. Han bekräftar fortfarande att detta inte var en rödkörning. Samtidigt tycker han jag var galen som betalade så mycket som 200 baht. Ja, det var ju ett annat sätt att se på saken.

Jag rafflade fram 200 baht lite snyggt. Han sträckte in handen så långt han bara kunde, överlämnade körkortet, och nöp samtidigt pengarna. Fortfarande med ett hånleende på läpparna.

Detta är ju The Land of Smiles, so what?

Pengarna vad händer med dem då?

De samlar upp dem tillsammans och delar upp dem tillsammans. De högsta hönsen får mest, och de lägsta minst.

Andra bloggar om: bestickning, mutor, polisen, bangkok, thailand