I natt pekar vi om servern. Hela dagen har gått till att återskapa konton på den nya, meddelat gäster, och dubbelkolla. Massor av domännamn var det...
Det snurrar på ganska bra i min skalla nu kan jag lova...
Vi har goda referenser för den nya servern, förhoppningsvis var det värt mödan! Det nya företaget vi hyr från heter Solar, det gamla GoDaddy.
GoDaddy, var sämre än sämst!
Andra bloggar om: server, vps, solar, godaddy, thailand
onsdag, februari 28, 2007
Amatörgolfturnering för Svenskar i Thailand
En gammal kompis är i Thailand för att spela golf, han hade 3 dagar i Bangkok. De är en grupp på 10-15 man som reser tillsammans. Alla känner inte varandra utan var snarare på väg ner till samma amatörtävling.
Med andra ord vart det en tur på stan.
Lasse och jag var helt klart bland de yngsta i gruppen. Man börjar bli lite smågammal när man umgås i grupper där den äldsta är en bit över 50. Hade vi haft en 20-åring med oss hade han nog INTE reflekterat över att ungdomarna Lasse och Nille inte riktigt passade in, så illa är det. Tyvärr.
Jag har inga problem alls med detta utan tycker snarare det är intressant att lyssna på folk som varit med ett tag. Det slog mig också vilken skillnad på snacket det är, när man träffar dessa mogna män när de reser med sina fruar, eller som nu, med sina kompisar. Som natt och dag ungefär.
Det var bara gubbar i gruppen, förstås.
En kompis till mig i Hua-Hin, Uffe på SweThai Golf, arrangerar en liknande amatör golftävling i November varje år, bara för svenskar. Det verkar helkul och jag funderar på om jag inte skall försöka att sätta ihop ett lag tills nästa år. Om jag är kvar. Enda problemet är att den spelas över 4 speldagar, och nästan en hel vecka. Det kan bli lite svårt att få Bangkok folk att sluta upp till detta, men inte omöjligt. Nästa problem är väll hur man skall överleva veckan. Det festas ganska hårt och det är ett under att inte fler människor stryker med, blir hemlösa, bortgifta, mm.
Det vart middag på Gullivers (mycket god mat) på Sukhumvit soi 7. Vi tog och tog oss sedan till en av gubbarnas favoritbarer, en utomhusbar, nere på Patpong. Jag bröt mig ur och begav mig hemåt strax efter midnatt. Det var en trevlig kväll och framför allt kul att hinna träffa Lasse. Gubbarna drog vidare mot Pattaya.
Andra bloggar om: bangkok, golf, thailand, turnering, hua hin, pattaya
Med andra ord vart det en tur på stan.
Lasse och jag var helt klart bland de yngsta i gruppen. Man börjar bli lite smågammal när man umgås i grupper där den äldsta är en bit över 50. Hade vi haft en 20-åring med oss hade han nog INTE reflekterat över att ungdomarna Lasse och Nille inte riktigt passade in, så illa är det. Tyvärr.
Jag har inga problem alls med detta utan tycker snarare det är intressant att lyssna på folk som varit med ett tag. Det slog mig också vilken skillnad på snacket det är, när man träffar dessa mogna män när de reser med sina fruar, eller som nu, med sina kompisar. Som natt och dag ungefär.
Det var bara gubbar i gruppen, förstås.
En kompis till mig i Hua-Hin, Uffe på SweThai Golf, arrangerar en liknande amatör golftävling i November varje år, bara för svenskar. Det verkar helkul och jag funderar på om jag inte skall försöka att sätta ihop ett lag tills nästa år. Om jag är kvar. Enda problemet är att den spelas över 4 speldagar, och nästan en hel vecka. Det kan bli lite svårt att få Bangkok folk att sluta upp till detta, men inte omöjligt. Nästa problem är väll hur man skall överleva veckan. Det festas ganska hårt och det är ett under att inte fler människor stryker med, blir hemlösa, bortgifta, mm.
Det vart middag på Gullivers (mycket god mat) på Sukhumvit soi 7. Vi tog och tog oss sedan till en av gubbarnas favoritbarer, en utomhusbar, nere på Patpong. Jag bröt mig ur och begav mig hemåt strax efter midnatt. Det var en trevlig kväll och framför allt kul att hinna träffa Lasse. Gubbarna drog vidare mot Pattaya.
Andra bloggar om: bangkok, golf, thailand, turnering, hua hin, pattaya
söndag, februari 25, 2007
Vilken hund är du?
Det är sällan jag gör sådana här personlighetstester men jag hittade ett roligt via Malee’s blogg.
Jag skulle alltså varit en bullmastiff om jag var hund. Intressant.
Bullmastiffen är en muskulös och kraftig hund, stark utan att verka klumpig. Den skäller sällan och har inte så starka jaktinstinkter. Bullmastiffen kanske ser lite ruff ut, men det är inte en hund som är trolig att bita människor. Tvärtom så är bullmastiffen en fantastisk sällskapshund.
Bullmastiffen har aldrig blivit använd i flock utan har alltid arbetat ensam. Detta gör att den har utvecklat en hög grad av självständighet. Denna självständighet gör att bullmastiffen har en stark självtillit och är väldigt trygg i sig själv. Bullmastiffen har ett mycket kärleksfullt lynne samtidigt som den är psykisk stark. I en familjesituation anpassar den sig lätt till familjens rytm. Den är inte så beroende av fasta rutiner. Bullmastiffen är glad och utåtvänd mot vuxna och barn och är en lugn och behärskad familjemedlem.
Ehh, jo, ehh, jag är ju av den inställningen att äkta skönhet kommer innifrån...
Prova själv här!
Andra bloggar om: personlighetstest, hundar, bulmastiffen
Jag skulle alltså varit en bullmastiff om jag var hund. Intressant.
Bullmastiffen är en muskulös och kraftig hund, stark utan att verka klumpig. Den skäller sällan och har inte så starka jaktinstinkter. Bullmastiffen kanske ser lite ruff ut, men det är inte en hund som är trolig att bita människor. Tvärtom så är bullmastiffen en fantastisk sällskapshund.
Bullmastiffen har aldrig blivit använd i flock utan har alltid arbetat ensam. Detta gör att den har utvecklat en hög grad av självständighet. Denna självständighet gör att bullmastiffen har en stark självtillit och är väldigt trygg i sig själv. Bullmastiffen har ett mycket kärleksfullt lynne samtidigt som den är psykisk stark. I en familjesituation anpassar den sig lätt till familjens rytm. Den är inte så beroende av fasta rutiner. Bullmastiffen är glad och utåtvänd mot vuxna och barn och är en lugn och behärskad familjemedlem.Ehh, jo, ehh, jag är ju av den inställningen att äkta skönhet kommer innifrån...
Prova själv här!
Andra bloggar om: personlighetstest, hundar, bulmastiffen
Födesledagsfirandet på Nana Hotel
Fredagen var ytterligare en av de dagarna man är glad för att man inte har för ofta och speciellt den efterföljande Lördagsmorgonen vill man inte ha för ofta. Tonnårsfyllor klarar min kropp inte av att bryta ner så bra längre.
Födelsedagsbuffé vid poolen. Den något annorlunda födelsedagspresenten. Ingen öl, bara vin och starksprit. Farligt. Massor av barn. Thailändare och svenskar.
Både barnen, frugan, och jag, trivdes som fisken i vattnet. Vid elvatiden började jag fundera på om vi skulle checka in på deras hotell. Det slutade med att jag skickade hem familjen i limousin (med frugans tillstånd).
Fäderna i de svenska familjerna fick frigång. Första gången i Thailand och – I say no moore!
Just detta om hur man möter Thailand, beroende på umgänget eller ressällskapet man för tillfället har, är intressant. Vad majoriteten av de andra gör och inte gör, det är ribban, vissa går över, och andra under. Vore jag kvinna skulle jag aldrig ge min man frigång i Thailand, hur nördig eller hur korrekt han än må vara. Detta är en utmaning man inte vill göra och jag vågar säja att 8 av 10 blir förvånade över utgången.
Katastrof - Förstås hade Plair inga nycklar, och förstås hör jag inte när min telefon ringer. De fick ringa låssmed mitt i natten.
Frugan är inte speciellt långsint på sådana här saker. Det vore värre om jag skällt ut henne offentligt någonstans. I mitt fall är det ungefär tvärtom. Jag hade antagligen väckt hela korridoren när jag slog in dörren.
På Lördagen var det därför skönt att runda av med ett besök hemma hos John & Phueng. Pizza, öl och lek stod på listan. I dag blir det som vanligt The Mall Bangkapi och deras lekplats under tak och med klimatanläggning.
Tur att man inte festar som i Fredags alltför ofta…
Andra bloggar om: bangkok, nana plaza, nana hotel, födelsedagsfirande
Födelsedagsbuffé vid poolen. Den något annorlunda födelsedagspresenten. Ingen öl, bara vin och starksprit. Farligt. Massor av barn. Thailändare och svenskar. Både barnen, frugan, och jag, trivdes som fisken i vattnet. Vid elvatiden började jag fundera på om vi skulle checka in på deras hotell. Det slutade med att jag skickade hem familjen i limousin (med frugans tillstånd).
Fäderna i de svenska familjerna fick frigång. Första gången i Thailand och – I say no moore!
Just detta om hur man möter Thailand, beroende på umgänget eller ressällskapet man för tillfället har, är intressant. Vad majoriteten av de andra gör och inte gör, det är ribban, vissa går över, och andra under. Vore jag kvinna skulle jag aldrig ge min man frigång i Thailand, hur nördig eller hur korrekt han än må vara. Detta är en utmaning man inte vill göra och jag vågar säja att 8 av 10 blir förvånade över utgången.
Katastrof - Förstås hade Plair inga nycklar, och förstås hör jag inte när min telefon ringer. De fick ringa låssmed mitt i natten.
Frugan är inte speciellt långsint på sådana här saker. Det vore värre om jag skällt ut henne offentligt någonstans. I mitt fall är det ungefär tvärtom. Jag hade antagligen väckt hela korridoren när jag slog in dörren.
På Lördagen var det därför skönt att runda av med ett besök hemma hos John & Phueng. Pizza, öl och lek stod på listan. I dag blir det som vanligt The Mall Bangkapi och deras lekplats under tak och med klimatanläggning.
Tur att man inte festar som i Fredags alltför ofta…
Andra bloggar om: bangkok, nana plaza, nana hotel, födelsedagsfirande
Drömjobbet!
Inte för att jag söker jobb men jag måste erkänna att jag ibland drömmer om vad jag skulle vilja jobba med.
Om jag fick välja själv:
Helst skulle jag vilja jobba med drömjobbet då under egen regi förstås, men det finns flera anledningar till att jag borde försöka släppa den tanken, och söka jobb. Dels tror jag att jag skulle göra ett bättre jobb om jag jobbade för någon annan, dels tror jag att jag skulle må bättre av det.
Jag har den ibland påfrestande egenskapen att kanske engagera mig lite väl mycket i det jag tar mig för. Jag behöver en kompetent chef (som förhoppningsvis inte är ägare eller VD: ns fru eller man). Jag är av den uppfattningen att om denna önskan uppfylls kan vilket jobb som helst bli bra.
Jag tror inte jag ber om för mycket, även om jag förstås kommer att försöka undvika att inte dra nytta av det som ligger i bagaget.
Så, vilket är mitt drömjobb då?
Jag tror att driva ett ”community” som Thailandsforum.se på heltid skulle vara en helkul uppgift. Jag vill verkligen hjälpa folk att hjälpa sig själva, ta lekgruppen som vi startat i Bangkok som ett exempel. Vi tjänar inga pengar på det men får mycket värde från det. Det är en lön i sig. Jag vill ge medlemmarna möjligheten att marknadsföra sig själva, deras produkter, och tjänster, till en kostnad av några goda råd här och där. Nästa steg på forumet är lönesystem där man får betalt för sina inlägg och kan köpa annonser för det. I framtiden hoppas jag att medlemmarna träffas och umgås även fysiskt.
Tyvärr är grundidén med ett forum att det är ideellt, för alla av alla, och att det därmed blir svårt att mata familjen med det. Med lite flyt lyckas man bygga upp ett nätverk typ ThaiVisa.com och då öppnar sig helt andra möjligheter. Detta ligger ett par hörn bort tyvärr.
I dagsläget är det mest turistprat på de flesta svenska fora om Thailand. Visserligen professionellt men bara en hörnsten av vad jag vill göra. Forum om detta är PLENTY AVAILABLE så att säja. Samtidigt har jag har svårt att engagera mig i detta eftersom jag är hemmablind. Hur många svenskar diskuterar de trevligaste vandringslederna i Sverige över ett forum, jag bara undrar?
Vad är det jag försöker säja då?
Jag skall redigera min CV och börja distribuera den, både i Thailand och hemma. Jag behöver ju faktiskt inte ta jobbet även om jag får det. Situationen kunde ju vara mycket värre. Jag suktar efter ett 6 månaders vikariat i Sverige som det ser ut nu. Tänk om jag skulle kunna få vara pappaledig på halvtid, vilken härliga tanke.
Under tiden kan du registrera dig på forumet och hjälpa mig att förverkliga mina drömmar.
Jag skrev ytterligare ett par A4 om drömjobben men klippte bort det eftersom jag har en känsla av att det är ett totalt intressant bladder och dessutom ganska privat. Tyvärr är det mycket jag inte kan skriva om här på bloggen eftersom mycket av det jag reagerar på, och vill skriva om, är ju vad mina vänner och familj gör, berättar, och tycker. Det känns olustigt att skoja om dem/er. Speciellt eftersom jag gärna lyfter ut det roliga och sockrar det lite. Någon som vet hur jag skall lösa detta problem?
Andra bloggar om: drömjobbet, forum thailand, arbete, föräldrapenning
Om jag fick välja själv:
Helst skulle jag vilja jobba med drömjobbet då under egen regi förstås, men det finns flera anledningar till att jag borde försöka släppa den tanken, och söka jobb. Dels tror jag att jag skulle göra ett bättre jobb om jag jobbade för någon annan, dels tror jag att jag skulle må bättre av det.
Jag har den ibland påfrestande egenskapen att kanske engagera mig lite väl mycket i det jag tar mig för. Jag behöver en kompetent chef (som förhoppningsvis inte är ägare eller VD: ns fru eller man). Jag är av den uppfattningen att om denna önskan uppfylls kan vilket jobb som helst bli bra.
Jag tror inte jag ber om för mycket, även om jag förstås kommer att försöka undvika att inte dra nytta av det som ligger i bagaget.
Så, vilket är mitt drömjobb då?
Jag tror att driva ett ”community” som Thailandsforum.se på heltid skulle vara en helkul uppgift. Jag vill verkligen hjälpa folk att hjälpa sig själva, ta lekgruppen som vi startat i Bangkok som ett exempel. Vi tjänar inga pengar på det men får mycket värde från det. Det är en lön i sig. Jag vill ge medlemmarna möjligheten att marknadsföra sig själva, deras produkter, och tjänster, till en kostnad av några goda råd här och där. Nästa steg på forumet är lönesystem där man får betalt för sina inlägg och kan köpa annonser för det. I framtiden hoppas jag att medlemmarna träffas och umgås även fysiskt.
Tyvärr är grundidén med ett forum att det är ideellt, för alla av alla, och att det därmed blir svårt att mata familjen med det. Med lite flyt lyckas man bygga upp ett nätverk typ ThaiVisa.com och då öppnar sig helt andra möjligheter. Detta ligger ett par hörn bort tyvärr.
I dagsläget är det mest turistprat på de flesta svenska fora om Thailand. Visserligen professionellt men bara en hörnsten av vad jag vill göra. Forum om detta är PLENTY AVAILABLE så att säja. Samtidigt har jag har svårt att engagera mig i detta eftersom jag är hemmablind. Hur många svenskar diskuterar de trevligaste vandringslederna i Sverige över ett forum, jag bara undrar?
Vad är det jag försöker säja då?
Jag skall redigera min CV och börja distribuera den, både i Thailand och hemma. Jag behöver ju faktiskt inte ta jobbet även om jag får det. Situationen kunde ju vara mycket värre. Jag suktar efter ett 6 månaders vikariat i Sverige som det ser ut nu. Tänk om jag skulle kunna få vara pappaledig på halvtid, vilken härliga tanke.
Under tiden kan du registrera dig på forumet och hjälpa mig att förverkliga mina drömmar.
Jag skrev ytterligare ett par A4 om drömjobben men klippte bort det eftersom jag har en känsla av att det är ett totalt intressant bladder och dessutom ganska privat. Tyvärr är det mycket jag inte kan skriva om här på bloggen eftersom mycket av det jag reagerar på, och vill skriva om, är ju vad mina vänner och familj gör, berättar, och tycker. Det känns olustigt att skoja om dem/er. Speciellt eftersom jag gärna lyfter ut det roliga och sockrar det lite. Någon som vet hur jag skall lösa detta problem?
Andra bloggar om: drömjobbet, forum thailand, arbete, föräldrapenning
fredag, februari 23, 2007
Snart är det dags för Koh Samed igen
Denna lilla ö bara med stränder 3 timmar från Bangkok är verkligen mitt favoritställe för helgutflykter. Vi burkar alltid undvika högsäsongen. Inte bara för att det blir dyrt utan främst för att det är svårt att få boka boende i förväg. De vill ju inte neka en långliggare för att jag kommer helgen efter.
Vi var ett stort gäng som skulle dra ner nästa Lördag (Måndagen är helgdag) men det slutade med bara mig och Niklas, samt våra familjer. Denna gång blir det Vongduan beach som Niklas rekade när han var där för ett par veckor sedan. Det är fortfarande högsäsong och knepigt med boende.
Nästa Lördag alltså, mm
Sabai Sabai
Kompisen R, eller hans fru den Thailändska organisatören, har bytt 40-årsfirandet från Check Inn 99 till poolområdet på Nana Hotel och till klockan 18:00 istället för 20:00. Det känns som om de vill ha dit oss, trevligt. Trots allt känns det lite som ur askan i elden :)
Andra bloggar om: koh samed, rayong, nana hotel, vongduan
Vi var ett stort gäng som skulle dra ner nästa Lördag (Måndagen är helgdag) men det slutade med bara mig och Niklas, samt våra familjer. Denna gång blir det Vongduan beach som Niklas rekade när han var där för ett par veckor sedan. Det är fortfarande högsäsong och knepigt med boende.
Nästa Lördag alltså, mm
Sabai Sabai
Kompisen R, eller hans fru den Thailändska organisatören, har bytt 40-årsfirandet från Check Inn 99 till poolområdet på Nana Hotel och till klockan 18:00 istället för 20:00. Det känns som om de vill ha dit oss, trevligt. Trots allt känns det lite som ur askan i elden :)
Andra bloggar om: koh samed, rayong, nana hotel, vongduan
torsdag, februari 22, 2007
Födelsedagsfirande på Check Inn 99
Ikväll var det föräldramöte för lekgruppen. Fram tills nu har det varit ganska mycket hattande fram och tillbaka via e-post och foruminlägg, men ikväll måste jag säja att vi bröt is. Erika ordnade med lokal på sin mans musikskola på Siam Square, och Anna visade varför hennes pånyttfödda cateringfirma kommer bli en succé. Vi var inte helt överens om allt men tog vuxna beslut. Vi fortsätter med var tredje Söndag förmiddag. Nästa träff den 18:e Mars. Du kan läsa mer om detta på Thailandsforumet.
Medan Håkan kastade sig ut i trafiken på sin MC tog jag och Hans det säkra före det osäkra och sky tåget ut mot våra trakter.
Imorgon skall kompisen R fira sin 40-årsdag på den originella restauranten Check Inn 99 vid Suckumvit 5. Eftersom han och hans fru som vanligt bor på Nana Hotel ville de ha nära och bra. Tyvärr, eller kanske inte, så släpper restauranten inte in barn. R har 2 och jag förutsatte att han skulle ordna något barnvänligt. Men icke sa Nicke.
Först tänkte jag strunta i att gå men efter noga övervägande bestämde vi oss för jag skulle gå ändå. Plair får stanna hemma med barnen tyvärr. Han fyller ju 40 och även om arrangemanget passar mig lika bra som en fläskläpp så…
Andra bloggar om: sukhumvit, nana hotel, check inn 99, födelsedagsfest, soi nana
Medan Håkan kastade sig ut i trafiken på sin MC tog jag och Hans det säkra före det osäkra och sky tåget ut mot våra trakter.
Imorgon skall kompisen R fira sin 40-årsdag på den originella restauranten Check Inn 99 vid Suckumvit 5. Eftersom han och hans fru som vanligt bor på Nana Hotel ville de ha nära och bra. Tyvärr, eller kanske inte, så släpper restauranten inte in barn. R har 2 och jag förutsatte att han skulle ordna något barnvänligt. Men icke sa Nicke.
Först tänkte jag strunta i att gå men efter noga övervägande bestämde vi oss för jag skulle gå ändå. Plair får stanna hemma med barnen tyvärr. Han fyller ju 40 och även om arrangemanget passar mig lika bra som en fläskläpp så…
Andra bloggar om: sukhumvit, nana hotel, check inn 99, födelsedagsfest, soi nana
Svennis till landslaget!?
Detta var en trevlig överraskning att mötas av så här på morgonkvisten. Visserligen bara lösa rykten men ändå!
Lagerbäck skulle kunna behövas bättre hos det Thailändska landslaget, ett gäng sanslöst skickliga tekniker, men helt utan känsla för kollektivet. Jag vet inte hur många gånger vi, Bangkok Vikings, mött unga skickliga Thailändska lag som sprungit åttor runt oss, haft 85%: igt bollinnehav, men vi ändå besegrat med 2-1. Sjukt men sant.
Mentaliteten bland våra idrottsmän går ju mer och mer åt individualism, och men den typisk svenska Lagerbäck är det väll kanske inte så konstigt att det blir lite slitningar i fotbollslandslaget. Jag är förstås av den uppfattningen att den första som skall gå är Lagrell eftersom det är i toppen vi städar när organisationen är smutsig. Inte för att han gjort ett dåligt jobb utan för att han varit med så länge att han helt enkelt inte behöver lyssna på andra för att driva igenom sina idéer längre. Man måste försöka hålla en mellanväg.
Kan Svennis lyckas bättre än Lagerbäck eller Tommy x 2?
Det blir nog svårt men om någon skulle göra det är det väll Svennis. Han är inte bara en taktiker utan en människokännare. Han har förstått att det inte bara är taktik utan även att bäst när det gäller är en viktig faktor. Han får helt enkelt ut mer av sina spelare än många andra elittränare. Chippen och Zlatan skulle inte ha behövt bli arga på honom för att bli bättre.
Zlatan har tappat min respekt för alltid även om jag tycker att han skall vara med när han är i form. Bevisligen spelar han bara för sig själv, men oj vad bra han är när han är bra.
Jag undrar också om det är proportionerligt med psykopater bland elittränarna? Jag ställer mig ofta frågande till hur mycket det egna laget tillåts göra innan de tycks ha gått över gränsen, och hur lite det andra tycks få göra. Är tränarna objektiva och konsekventa eller är mentaliteten mer - om man misslyckas har de andra fuskat. Jag kan se att denna mentalitet driver allt framåt, på gott och ont, även om de inte når den absoluta toppen.
Det är för mig en gåta hur skrikiga tränare kan uppfattas som bra tränare. Hur lagdelarna skall röra sig på planen under match tränar man på INNAN match. Under matchen styr man skeppet inte spelarna. De måste helt enkelt vara alldeles för rädda för att förlora, för att våga vinna.
Svennis känns som en frisk fläkt.
Andra bloggar om: landslaget, svennis, lagerbäck, zlatan, fotboll, thailand
Lagerbäck skulle kunna behövas bättre hos det Thailändska landslaget, ett gäng sanslöst skickliga tekniker, men helt utan känsla för kollektivet. Jag vet inte hur många gånger vi, Bangkok Vikings, mött unga skickliga Thailändska lag som sprungit åttor runt oss, haft 85%: igt bollinnehav, men vi ändå besegrat med 2-1. Sjukt men sant.
Mentaliteten bland våra idrottsmän går ju mer och mer åt individualism, och men den typisk svenska Lagerbäck är det väll kanske inte så konstigt att det blir lite slitningar i fotbollslandslaget. Jag är förstås av den uppfattningen att den första som skall gå är Lagrell eftersom det är i toppen vi städar när organisationen är smutsig. Inte för att han gjort ett dåligt jobb utan för att han varit med så länge att han helt enkelt inte behöver lyssna på andra för att driva igenom sina idéer längre. Man måste försöka hålla en mellanväg.
Kan Svennis lyckas bättre än Lagerbäck eller Tommy x 2?
Det blir nog svårt men om någon skulle göra det är det väll Svennis. Han är inte bara en taktiker utan en människokännare. Han har förstått att det inte bara är taktik utan även att bäst när det gäller är en viktig faktor. Han får helt enkelt ut mer av sina spelare än många andra elittränare. Chippen och Zlatan skulle inte ha behövt bli arga på honom för att bli bättre.
Zlatan har tappat min respekt för alltid även om jag tycker att han skall vara med när han är i form. Bevisligen spelar han bara för sig själv, men oj vad bra han är när han är bra.
Jag undrar också om det är proportionerligt med psykopater bland elittränarna? Jag ställer mig ofta frågande till hur mycket det egna laget tillåts göra innan de tycks ha gått över gränsen, och hur lite det andra tycks få göra. Är tränarna objektiva och konsekventa eller är mentaliteten mer - om man misslyckas har de andra fuskat. Jag kan se att denna mentalitet driver allt framåt, på gott och ont, även om de inte når den absoluta toppen.
Det är för mig en gåta hur skrikiga tränare kan uppfattas som bra tränare. Hur lagdelarna skall röra sig på planen under match tränar man på INNAN match. Under matchen styr man skeppet inte spelarna. De måste helt enkelt vara alldeles för rädda för att förlora, för att våga vinna.
Svennis känns som en frisk fläkt.
Andra bloggar om: landslaget, svennis, lagerbäck, zlatan, fotboll, thailand
onsdag, februari 21, 2007
Ett litet eftermiddagsdopp!
Att gå ner till poolen är onekligen ett lyx vi lever med här i Thailand. Denna vecka har varit en bra badvecka men det är fortfarande för kallt för mig. Barnen kan bada hur länge som helst dock. För dem är det ljummet för mig KALLT.
Tanken var att göra en kortare film och ladda upp på nätet men uppladdningen misslyckades. Det känns som om vårt nätverk hemma inte är helt fritt från konstigheter. Min dator är nog ganska ren men frugans…. hon klickar på allt - speciellt om man erbjuds tjäna stora pengar utan arbete… Jag skall prova att ladda upp filmen i morgon. Just nu försöker jag tvätta våra datorer. Jag har en känsla av att det är svårare än sagt…
Andra bloggar om: bangkok, bada, bassäng, thailand, barn
Tanken var att göra en kortare film och ladda upp på nätet men uppladdningen misslyckades. Det känns som om vårt nätverk hemma inte är helt fritt från konstigheter. Min dator är nog ganska ren men frugans…. hon klickar på allt - speciellt om man erbjuds tjäna stora pengar utan arbete… Jag skall prova att ladda upp filmen i morgon. Just nu försöker jag tvätta våra datorer. Jag har en känsla av att det är svårare än sagt…Andra bloggar om: bangkok, bada, bassäng, thailand, barn
Vår blomfarm i Soidao
Familj farmen kanske man snarare skall kalla den. Blommor är alltså vad Plairs mor och styvfar sysslar med när frukten är skördad och man väntar på nästa säsong. Faktum är att alla här uppe verkar ha kommit på samma strålande ide. Just nu är det gula blomfält på var och varannan lediga markplätt.Dessa gula blommor säljs främst till tempel.
Vad de gör är att de noppar av själva blommorna och packar dem i stora påsar. Sedan kommer distributörerna och plockar upp dem med stora flakbilar. De får samtidigt betalt och samtidigt går en del av vinsten till nya frön. En ganska typisk Thailändsk legotillverkning kan man säja. De tvingas att köpa ”deras” speciella frön för överpriser, men i gengäld vet de att de har köpare på sina blommor. Nu pratar vi summor kring 2,000 baht och inte 50 baht för en påse. Med andra ord handlar det mer om korrupta mellanhänder än smarta affärsmän. De får inte handla identiska frön från andra människor. Ibland har jag undrat vad som skulle hända om vi skulle gå ihop och transportera allt upp till Bangkok själva.Det säkra före det osäkra, och om man misslyckas, misslyckas alla.
Känns det igen? Är det inte mycket i Thailand som är på detta vis?
Andra bloggar om: soidao, blomfarm, fruktfarm, korruption
tisdag, februari 20, 2007
Där fick han så att han teg!
Ja det var den här berömda korsningen igen, den där Rama 9 och Ekamai korsar varandra. Den där alla bilar vill svänga höger fast bara de 2 mest högra filerna gör det, och där det inte är 2 filer som svänger höger förrän de sista 200 metrarna. 4 filer som när de närmar sig korsningen öppnar upp sig till 5 alltså.
Det är mycket frustration i denna korsning kan jag lova.
Vad de gör de som har de största egona, de som har mer bråttom än oss andra, är att ligga i det mest vänstra körfältet och försöka smyga sig över till det mest högra när tillfälle ges. Ofta stannar de upp den vänstersvängande trafiken. Ges inte tillfälle att göra sin planerade körslan, då kör man inte dit vägen leder en och står sitt kast inte. Nä, då stannar man bilen precis vart som helst, och väntar. Att bilarna bakom precis hade fri väg över korsningen men nu står parkerade bakom, det bekommer inte.
Underlig egenskap att inte ens skämmas när man gör en sådan här grej.
Å andra sidan, om Thailändarna skulle börja tuta lite mer, hytta med näven, mm, då skulle nog folk börja bete sig bättre. Nu är det liksom som om det inte spelar någon roll. Det är snarare han som lämnar en lucka som får skylla sig själv, även om det är fler som blir lidande. Kortsynta?
I morse var det en bil som vägrade släppa in en som försökte gena. Han lyckades så bra så att bilen ifråga lyckades köra in i honom. Jag lyckades trixa mig förbi på vänstersidan innan det vart rött. Att jag inte hann över, det gjorde inget denna morgon. Istället hängde jag ut min sköna kropp genom vindrutan och förevigade händelsen.
Andra bloggar om: bangkok, rama 9, ekkamai, bilkrock, trafik
Det är mycket frustration i denna korsning kan jag lova.
Vad de gör de som har de största egona, de som har mer bråttom än oss andra, är att ligga i det mest vänstra körfältet och försöka smyga sig över till det mest högra när tillfälle ges. Ofta stannar de upp den vänstersvängande trafiken. Ges inte tillfälle att göra sin planerade körslan, då kör man inte dit vägen leder en och står sitt kast inte. Nä, då stannar man bilen precis vart som helst, och väntar. Att bilarna bakom precis hade fri väg över korsningen men nu står parkerade bakom, det bekommer inte.
Underlig egenskap att inte ens skämmas när man gör en sådan här grej.
Å andra sidan, om Thailändarna skulle börja tuta lite mer, hytta med näven, mm, då skulle nog folk börja bete sig bättre. Nu är det liksom som om det inte spelar någon roll. Det är snarare han som lämnar en lucka som får skylla sig själv, även om det är fler som blir lidande. Kortsynta?
I morse var det en bil som vägrade släppa in en som försökte gena. Han lyckades så bra så att bilen ifråga lyckades köra in i honom. Jag lyckades trixa mig förbi på vänstersidan innan det vart rött. Att jag inte hann över, det gjorde inget denna morgon. Istället hängde jag ut min sköna kropp genom vindrutan och förevigade händelsen.Andra bloggar om: bangkok, rama 9, ekkamai, bilkrock, trafik
måndag, februari 19, 2007
Marknaden i Soidao
Vi stannade till på marknaden i Soidao på vägen eftersom vi behövde köpa lite mat, och utlovade presenter vi inte hann köpa i Bangkok.
Jag gillar att gå runt på dessa marknader, när jag är på humör för det. Jag brukar gå ner i varv när jag lämnar staden så här ute på landet kan jag göra massa saker som kanske annars skulle göra mig galen. Det är då kul att gå runt och bara titta på alla människor som rör sig i myllret. Massor av dofter, maträtter och råvaror du knapps sätt på bild, som tar din uppmärksamhet.
Jag antar att vi också är en välkommen syn, något som skiljer sig från vardagen. Det är visserligen flera svenskar som söker sig mot dessa trakter. Ett fastighetsprojekt med svensk inblandning finns strax utanför stan, mot golfbanan till (Soidao Highland), och är väll den mest troliga orsaken till detta faktum. Folk tittar naturligtvis inte på mig, utan på våra barn. Små halvblonda blandungar (Luuk Krung), det gillar dem att dra i kinderna. Så snart en 60 årig dam kommer inom nypavstånd ryggar mina 3. Det verkar sitta i ryggmärgen.
De skiljer ganska tidigt på faranger och Thailändare. Även om Thailändarnas inställning till barn, att de får och skall ta plats, är fantastiskt, så tycker många barn att det är lite påfrestande många gånger.
(Tyvärr slutade Internet fungera tillfredsställande)
Andra bloggar om: soidao, patong, chantaburi, landsbygden, thailand
Jag gillar att gå runt på dessa marknader, när jag är på humör för det. Jag brukar gå ner i varv när jag lämnar staden så här ute på landet kan jag göra massa saker som kanske annars skulle göra mig galen. Det är då kul att gå runt och bara titta på alla människor som rör sig i myllret. Massor av dofter, maträtter och råvaror du knapps sätt på bild, som tar din uppmärksamhet. Jag antar att vi också är en välkommen syn, något som skiljer sig från vardagen. Det är visserligen flera svenskar som söker sig mot dessa trakter. Ett fastighetsprojekt med svensk inblandning finns strax utanför stan, mot golfbanan till (Soidao Highland), och är väll den mest troliga orsaken till detta faktum. Folk tittar naturligtvis inte på mig, utan på våra barn. Små halvblonda blandungar (Luuk Krung), det gillar dem att dra i kinderna. Så snart en 60 årig dam kommer inom nypavstånd ryggar mina 3. Det verkar sitta i ryggmärgen.
De skiljer ganska tidigt på faranger och Thailändare. Även om Thailändarnas inställning till barn, att de får och skall ta plats, är fantastiskt, så tycker många barn att det är lite påfrestande många gånger.
(Tyvärr slutade Internet fungera tillfredsställande)
Andra bloggar om: soidao, patong, chantaburi, landsbygden, thailand
fredag, februari 16, 2007
Nu skriver vi historia
Då var vi på plats i djungeln igen. Och jag bloggar via mobilmodemet!!
Varenda gång jag är på väg hit spanar jag efter något ställe man skulle kunna hyra. Varenda gång jag åker härifrån känns det som om det blir svårt att flytta ut från Bangkok. Konstigt. Jag känner mig onekligen väldigt harmonisk i den här miljön. Jag måste väll ha något att göra antar jag.
Plairs mamma bor alltså ca 13 km från från Soidao, eller Patong som det brukade kallas. Soidao är som vilken håla som helst i Thailand. Har du åkt buss eller bil här vet du precis vad jag pratar om. En huvudled som går igenom staden, 25 sekunder så är du igenom. 3 vånings affärsradhus i naturfärgat betong på var sida. Butiker på bottenvåningen och boende på de andra (söker du på Soidao eller Patong i fältet till höger hittar du en kort film om denna gata).
Hela området här nere har Edge (enhanced GPRS, nästan 3G alltså) noterade jag. Inne i stan var det full kräm. Ut mot Plairs mamma svajjade det lite, ibland ner mot noll. Ett par hundra meter bort finns det fullt tryck av någon anledning. Det blir väll att man åker och laddar ner/upp brev ett par gånger om dagen (om man skulle stanna ett tag). Jobba från bilen eller under stekande sol känns inte så lockande. I vilket fall, läser du detta innan Måndag så vet du att min mobila modem uppkoppling funderade, och då har jag skrivit historia.
Provflyttar vi hit blir det nog mot utkanterna av stan. Det kunde kanske vara kul att ha ett litet lanthandel eller kanske ett litet Internet cafe. Det är ju ganska troligt att vi skulle ha ordentligt Internet i vilket fall. Samtidigt kan det vara ett bra sätt att träffa människor på, även om man nog inte kan tjäna några pengar på dem.
Andra bloggar om: soidao, patong, chantaburi, resa, djungeln
Varenda gång jag är på väg hit spanar jag efter något ställe man skulle kunna hyra. Varenda gång jag åker härifrån känns det som om det blir svårt att flytta ut från Bangkok. Konstigt. Jag känner mig onekligen väldigt harmonisk i den här miljön. Jag måste väll ha något att göra antar jag.
Plairs mamma bor alltså ca 13 km från från Soidao, eller Patong som det brukade kallas. Soidao är som vilken håla som helst i Thailand. Har du åkt buss eller bil här vet du precis vad jag pratar om. En huvudled som går igenom staden, 25 sekunder så är du igenom. 3 vånings affärsradhus i naturfärgat betong på var sida. Butiker på bottenvåningen och boende på de andra (söker du på Soidao eller Patong i fältet till höger hittar du en kort film om denna gata).
Hela området här nere har Edge (enhanced GPRS, nästan 3G alltså) noterade jag. Inne i stan var det full kräm. Ut mot Plairs mamma svajjade det lite, ibland ner mot noll. Ett par hundra meter bort finns det fullt tryck av någon anledning. Det blir väll att man åker och laddar ner/upp brev ett par gånger om dagen (om man skulle stanna ett tag). Jobba från bilen eller under stekande sol känns inte så lockande. I vilket fall, läser du detta innan Måndag så vet du att min mobila modem uppkoppling funderade, och då har jag skrivit historia.
Provflyttar vi hit blir det nog mot utkanterna av stan. Det kunde kanske vara kul att ha ett litet lanthandel eller kanske ett litet Internet cafe. Det är ju ganska troligt att vi skulle ha ordentligt Internet i vilket fall. Samtidigt kan det vara ett bra sätt att träffa människor på, även om man nog inte kan tjäna några pengar på dem.
Andra bloggar om: soidao, patong, chantaburi, resa, djungeln
torsdag, februari 15, 2007
Jag skall bli släkt med en Norrman!
Imorgon bitti efter jag har jobbat av nattens e-post bär det av till Chantaburi, och närmare bestämt Soi Dao och Plairs mamma. Hennes kusin gifter sig med en Norrman (som du kanske kunde gissa) och flyttar nog ganska snart mot nordliga breddgrader. Vi var ute och åt middag med dem i Måndags, och det verkar vara en lugn och skötsam man. Bra.
Bluetooth har ordnat en trådlös koppling mellan min telefon och dator, och även om det kommer vara seg lina ute i djungeln bör det räcka för att ladda hem och skicka post.
Ända till Måndag skall vi vara borta. Jag skall försöka uppdatera eftersom.
Andra bloggar om: chantaburi, soi dao, resa, edge, internet
Bluetooth har ordnat en trådlös koppling mellan min telefon och dator, och även om det kommer vara seg lina ute i djungeln bör det räcka för att ladda hem och skicka post.
Ända till Måndag skall vi vara borta. Jag skall försöka uppdatera eftersom.
Andra bloggar om: chantaburi, soi dao, resa, edge, internet
onsdag, februari 14, 2007
Trafiken slog världsrekord idag!
I morse och nu på kvällen var det absolut värsta i trafikväg jag skådat sedan jag kom till Bangkok för 10 år sedan. Jag pratar förstås om området mellan Town in Town där jag bor och slutet av Ekkamai där jag jobbar. Det stod tame tusan stilla från jag kom ur garaget tills jag kom in i nästa. Pratade med kompisen J på vägen och han hade samma problem 15 km längre bort.
På vägen hem var det samma sak. Jag såg att brandkåren hade haft utryckning, och det är verkligen inte varje år man ser en brandbil i aktion i Bangkok, det skall gudarna veta. Jag undrar varför, för brinner gör det ju här med väl? I Sverige tutar de ju på för jämnan. Det var för övrigt ett träsk (?) som brann, eller rykte från. Jag trodde trafiken skulle släppa efter det, men icke.
Som tur var (?) har bilen gått sönder så jag kunde döda lite tid med att lyssna MP3 på min nya telefon.
En glad överaskning är att Thailandsforumet ligger uppe igen. Tänk att det skulle ta dem hela 3 dagar att titta närmre på problemet. Jänkare...
Nu skall jag natta barnen och antagligen som vanligt somna själv på köpet. Gonatt!
På vägen hem var det samma sak. Jag såg att brandkåren hade haft utryckning, och det är verkligen inte varje år man ser en brandbil i aktion i Bangkok, det skall gudarna veta. Jag undrar varför, för brinner gör det ju här med väl? I Sverige tutar de ju på för jämnan. Det var för övrigt ett träsk (?) som brann, eller rykte från. Jag trodde trafiken skulle släppa efter det, men icke.
Som tur var (?) har bilen gått sönder så jag kunde döda lite tid med att lyssna MP3 på min nya telefon.
En glad överaskning är att Thailandsforumet ligger uppe igen. Tänk att det skulle ta dem hela 3 dagar att titta närmre på problemet. Jänkare...
Nu skall jag natta barnen och antagligen som vanligt somna själv på köpet. Gonatt!
tisdag, februari 13, 2007
GoDaddy har krashat vår server
Servern (VPS) jag har stående hos GoDaddy i USA har krånglat sedan i Söndags. Förutom att alla sidor som ligger på den ligger antingen nere, eller går upp och ner som en jojo, är det värsta den urusla supporten som kommer från GoDaddy. De spammar oss med automatiska svar och det är tydligt att det inte finns kunnig personal på plats som kan, eller är intresserade av att gå till roten med problemet. Kontraktet med GoDaddy går ut i Mars och nu är det inget snack, nu byter vi leverantör.
Forumet har som bekant legat nere permanent. Jag hoppas du har överseende med detta.
Jag hoppas detta snart skall vara under kontroll.
Andra bloggar om: godaddy, server, it, support, forum
Forumet har som bekant legat nere permanent. Jag hoppas du har överseende med detta.
Jag hoppas detta snart skall vara under kontroll.
Andra bloggar om: godaddy, server, it, support, forum
Udomsuksa och ISO 14001
I morse tog jag mig själv i kragen och frågade tyrannerna i grinden om det var enligt deras ISO standard, att radera upp studenterna för sen ankomst och "dissa" dem för det? Ja, detta var enligt deras nya ISO, sade mannen jag frågade. Deras ”nya” ISO, jag undrar vad det kan betyda? Frågan är om detta verkligen kan ingå i ISO standarden?
Det gör det förstås inte, och vid en närmre titt på ISO: s hemsida visade sig deras 14001 vara ett miljöcertifikat. Vilket jäkla lurendrejeri!
Naturligtvis åker studenterna samtidigt på repressalier för saker man annars ser mellan fingrarna för (smutsiga skor, skjortan utanför, mm,.). I Thailand är det mycket lagar och regler överlag. Egentligen får man inte göra någonting, men är ofta inget man efterföljer. Detta används istället som ett verktyg att centralisera makten, på skolor, på företag, inom politiken mm. Ranking är viktigt här. Stå på rätt sida och ha ett skönt liv, ställ dig på tvären och du får det surt ungefär. All makt till makten..
Jag vill återkomma till dessa vakter, eller administratorer som jag hellre vill kalla dem. De finns i alla länder. Smarta människor med låg empati för andra människor. De har ingen naturlig känsla för vad som är rätt eller fel utan föredrar att följa det skrivna reglementet till punk och pricka. Det är viktigt för dem att veta att de gjort rätt, och att det kan bevisas. Dessa människor skall inte sitta med makten förstås, men tyvärr verkar de dras till den typen av arbeten. Byråkratin får inte bli krångligare än vad den är, och den skall naturligtvis inte gå att gömma sig bakom. Administratorerna är duktiga, nyttiga, och användbara människor, men rätt man på rätt plats går före.
Minns tsunamin, minns skandalerna i samband med valet (Sverige), minns mer…
På vägen ut genom grinden stötte jag på fru Petronell (no2 furstighinnan på skolan) och frågade henne samma sak. Samma dumma svar. Jag undrar om de ens vet att de har en miljöstandard?
Just nu är jag ganska sugen på att skaffa mig lite mer kött på benen och trycka ett informationsblad jag kan dela ut till uppradade studenter. För jäkligt att de skall bli förnedrade på detta vis även fast föräldrarna betalar för att ha dem där. ”Customer is King” – vad hände med det? Först den dag de anammar detta kan de bli spelare på den internationella planen. Man kan inte båda äta kakan och ha den kvar.
Någon som har koll på ISO standarder för utbildnings instutitioner?
Andra bloggar om: utbildning, skola, straff, ISO 14001, byråkrati
Det gör det förstås inte, och vid en närmre titt på ISO: s hemsida visade sig deras 14001 vara ett miljöcertifikat. Vilket jäkla lurendrejeri!
Naturligtvis åker studenterna samtidigt på repressalier för saker man annars ser mellan fingrarna för (smutsiga skor, skjortan utanför, mm,.). I Thailand är det mycket lagar och regler överlag. Egentligen får man inte göra någonting, men är ofta inget man efterföljer. Detta används istället som ett verktyg att centralisera makten, på skolor, på företag, inom politiken mm. Ranking är viktigt här. Stå på rätt sida och ha ett skönt liv, ställ dig på tvären och du får det surt ungefär. All makt till makten..
Jag vill återkomma till dessa vakter, eller administratorer som jag hellre vill kalla dem. De finns i alla länder. Smarta människor med låg empati för andra människor. De har ingen naturlig känsla för vad som är rätt eller fel utan föredrar att följa det skrivna reglementet till punk och pricka. Det är viktigt för dem att veta att de gjort rätt, och att det kan bevisas. Dessa människor skall inte sitta med makten förstås, men tyvärr verkar de dras till den typen av arbeten. Byråkratin får inte bli krångligare än vad den är, och den skall naturligtvis inte gå att gömma sig bakom. Administratorerna är duktiga, nyttiga, och användbara människor, men rätt man på rätt plats går före.
Minns tsunamin, minns skandalerna i samband med valet (Sverige), minns mer…
På vägen ut genom grinden stötte jag på fru Petronell (no2 furstighinnan på skolan) och frågade henne samma sak. Samma dumma svar. Jag undrar om de ens vet att de har en miljöstandard?
Just nu är jag ganska sugen på att skaffa mig lite mer kött på benen och trycka ett informationsblad jag kan dela ut till uppradade studenter. För jäkligt att de skall bli förnedrade på detta vis även fast föräldrarna betalar för att ha dem där. ”Customer is King” – vad hände med det? Först den dag de anammar detta kan de bli spelare på den internationella planen. Man kan inte båda äta kakan och ha den kvar.
Någon som har koll på ISO standarder för utbildnings instutitioner?
Andra bloggar om: utbildning, skola, straff, ISO 14001, byråkrati
söndag, februari 11, 2007
Ännu en Söndag på Siam Park
Och så var det Söndagsmorgon igen.
Helgen avlöpte väl. Plair hade kompisar hemma i Fredags och det vart en tur till The Mall, Bangkapi, i Lördags, det var allt.
Nu skall vi bara slänga i oss frukosten sedan packa ihop oss och förflytta oss ut till Siam Park för lite bad och lek. Du kan läsa mina gamla inlägg om denna park på denna länk. Du kan lätt söka efter vad som helst på denna blogg bara genom att skriva in det i sökfältet på Google Sökaren i högra marginalen.
Andra bloggar om: bangkok, lardprao, siam park, nöjespark, bada
Helgen avlöpte väl. Plair hade kompisar hemma i Fredags och det vart en tur till The Mall, Bangkapi, i Lördags, det var allt.
Nu skall vi bara slänga i oss frukosten sedan packa ihop oss och förflytta oss ut till Siam Park för lite bad och lek. Du kan läsa mina gamla inlägg om denna park på denna länk. Du kan lätt söka efter vad som helst på denna blogg bara genom att skriva in det i sökfältet på Google Sökaren i högra marginalen. 
Andra bloggar om: bangkok, lardprao, siam park, nöjespark, bada
Så Carlolina Gylling tar alltså ut sina bröstimplantat..
Ja vad säjer man om det annat än vad i helskota skulle de in där och göra första gången?
Skönhetsidealet får ni ta ansvar för själva. Jag är inte ensam om att föredra ett par äkta små, än ett par stora konstgjorda. Ibland undrar jag verkligen vad ni håller på med där borta i landet i Sverige, när ni tror att roten till er låga självkänsla ligger i era yttre attribut. Jag trodde ni var smarta människor.
Det första jag undrar är varför man skriver om det, och därför glider jag in på sidan. Istället för att skriva om avigsidorna, och riskerna med dåliga implantat, får läsaren gissa att det handlar om låg självkänsla.
Under rubriken ”Carolina Gynning: Brösten ute – Nu säljs de”, i Aftonbladet, gör de stor sak av denna händelse
Varför skriver man inte som det var? - När jag var ung ville jag rankas bättre än de andra tjejerna, det var viktigt för mig. Jag nöjde mig inte med att vara tvåa, jag ville vara först. Nu när mitt självförtroende är på topp tänker jag operera ut implantaten. Jag har längre inget att bevisa utan kan vara mig själv. Jag hoppas innerligen att jag inte blir lika ”ute” som Pamela Andersson, och att jag sätter tillbaks dem. Det skulle ju vara ett oerhört bakslag för den självbild jag har idag. Det eftersom det då är bevisat att utan dem kan jag inte vara där jag vill, i rampljuset. Det finns inget viktigare för mig, och har aldrig gjort, än att synas.
Tyvärr är det som så att samhället sätter hård press på alla, inte bara kvinnor. Jag kan inte tänka mig något annat ingrepp än bröstförstoring (för kvinnor och transvestiter) som kan ge så stort omedelbart resultat, därav ingreppen. Mycket trist.
Det bästa vore ju förstås att gå till roten med problemet. Vi lever ett stressigt liv. Föräldrarna, och andra nära, som skall vara våra förebilder och mentorer hänger oftast inte med i svängarna. Inte förrän det är för sent fattar de att något är snett. Feminismen som skyndat på att bryta upp familjerna får ta på sig en stor del av denna skuld. Istället skulle man förespråkat förändringar som uppmuntrar till att ha ena föräldern hemma. Inkomstskatten skulle givetvis vara baserad på familjens totala inkomst, inte den individuella.
Barnen behöver en mor som finns därför dem, och de behöver en far som ser till så att detta kan hända. Detta borde vara grundstenarna i en familj (jag är säker på att det av naturen ibland skulle bli det omvända, inga konstigheter med det). Varför skall vi under en fjärt i universum sätta naturens lagar ur spel bara för att tillfredställa våra egon?
All eloge till Carolina men nu börjar det lukta skumt. Det skall bli mycket intressant att se vad baktankarna är, om det finns några? Är det inte som så att det ligger i tiden att göra vad hon gör och att hennes rådgivare föreslagit att detta kan ge henne det lyft som hon alltid hoppats på – att ha en seriös image offentligt (själv står hon nog frågande till varför hon inte alltid haft det tror jag). Samtidigt är det nog som så att enbart vinsten går till välgörande ändamål, först skall operationen betalas, managern ha sitt, och finns det något kvar dribblas det mesta nog bort på annat vis. Du når knappast toppen om du inte har den mentaliteten.
Här i Thailand är den ingen skillnad. Skönhetsingreppen slår alla rekord. Bröstimplantat och näsförstoringar måste stå högst på önskelistan. Sedan kommer nog den kinesiska ögonlocken (ja, många Thailändare tycker det asiatiska är vackrare än det västerländska) och läpparna.
Så tjejer världen över, istället för att skylla på männen, varför ställer ni er inte frågan: - Varför är det så himla viktigt för er att vi skall avguda er?
Andra bloggar om: skönhetsingrepp, bröstförstoring, carolina gynning, feminism
Skönhetsidealet får ni ta ansvar för själva. Jag är inte ensam om att föredra ett par äkta små, än ett par stora konstgjorda. Ibland undrar jag verkligen vad ni håller på med där borta i landet i Sverige, när ni tror att roten till er låga självkänsla ligger i era yttre attribut. Jag trodde ni var smarta människor.
Det första jag undrar är varför man skriver om det, och därför glider jag in på sidan. Istället för att skriva om avigsidorna, och riskerna med dåliga implantat, får läsaren gissa att det handlar om låg självkänsla.
Under rubriken ”Carolina Gynning: Brösten ute – Nu säljs de”, i Aftonbladet, gör de stor sak av denna händelse
Nu vill Carolina Gynning vända blad i sitt liv.
I torsdags opererade hon ut sina bröstimplantat – och lät fotografen Elisabeth Ohlson Wallin göra konst av händelsen.
”Ser det som ritual”
Implantaten ska Carolina lägga i en plexiglaskista och begrava symboliskt.
– Jag ser det som en ritual. Jag rengör mitt liv, säger hon till Svenska Dagbladet.
Varför skriver man inte som det var? - När jag var ung ville jag rankas bättre än de andra tjejerna, det var viktigt för mig. Jag nöjde mig inte med att vara tvåa, jag ville vara först. Nu när mitt självförtroende är på topp tänker jag operera ut implantaten. Jag har längre inget att bevisa utan kan vara mig själv. Jag hoppas innerligen att jag inte blir lika ”ute” som Pamela Andersson, och att jag sätter tillbaks dem. Det skulle ju vara ett oerhört bakslag för den självbild jag har idag. Det eftersom det då är bevisat att utan dem kan jag inte vara där jag vill, i rampljuset. Det finns inget viktigare för mig, och har aldrig gjort, än att synas.
Carolina vill bli en förebild för tjejer som känner trycket att förstora brösten för männens skull.
– Samhället har skapat ideal om hur man ska se ut. Är du inte perfekt så är du inte okej, säger hon.
Tyvärr är det som så att samhället sätter hård press på alla, inte bara kvinnor. Jag kan inte tänka mig något annat ingrepp än bröstförstoring (för kvinnor och transvestiter) som kan ge så stort omedelbart resultat, därav ingreppen. Mycket trist.
Det bästa vore ju förstås att gå till roten med problemet. Vi lever ett stressigt liv. Föräldrarna, och andra nära, som skall vara våra förebilder och mentorer hänger oftast inte med i svängarna. Inte förrän det är för sent fattar de att något är snett. Feminismen som skyndat på att bryta upp familjerna får ta på sig en stor del av denna skuld. Istället skulle man förespråkat förändringar som uppmuntrar till att ha ena föräldern hemma. Inkomstskatten skulle givetvis vara baserad på familjens totala inkomst, inte den individuella.
Barnen behöver en mor som finns därför dem, och de behöver en far som ser till så att detta kan hända. Detta borde vara grundstenarna i en familj (jag är säker på att det av naturen ibland skulle bli det omvända, inga konstigheter med det). Varför skall vi under en fjärt i universum sätta naturens lagar ur spel bara för att tillfredställa våra egon?
Sedan ska silikonet auktioneras ut på Ebay och pengarna skänkas till välgörande ändamål.
All eloge till Carolina men nu börjar det lukta skumt. Det skall bli mycket intressant att se vad baktankarna är, om det finns några? Är det inte som så att det ligger i tiden att göra vad hon gör och att hennes rådgivare föreslagit att detta kan ge henne det lyft som hon alltid hoppats på – att ha en seriös image offentligt (själv står hon nog frågande till varför hon inte alltid haft det tror jag). Samtidigt är det nog som så att enbart vinsten går till välgörande ändamål, först skall operationen betalas, managern ha sitt, och finns det något kvar dribblas det mesta nog bort på annat vis. Du når knappast toppen om du inte har den mentaliteten.
Här i Thailand är den ingen skillnad. Skönhetsingreppen slår alla rekord. Bröstimplantat och näsförstoringar måste stå högst på önskelistan. Sedan kommer nog den kinesiska ögonlocken (ja, många Thailändare tycker det asiatiska är vackrare än det västerländska) och läpparna.
Så tjejer världen över, istället för att skylla på männen, varför ställer ni er inte frågan: - Varför är det så himla viktigt för er att vi skall avguda er?
Andra bloggar om: skönhetsingrepp, bröstförstoring, carolina gynning, feminism
lördag, februari 10, 2007
Det vart alltså en Sony Ericsson W810i
Och inte en PDA av värsting format som var tänk från början.
Alltså en Sony Ericsson W810i för 11,800 baht vart det. Jag kom fram till detta efter att ha diskuterat med goda vänner och tittat i plånboken. Själva jobb biten får jag klara på den bärbara datorn även framöver. Dock, telefonen är klar för GPRS/EDGE så jag kan använda den som modem. Eftersom den bärbara inte har Bluetooth får jag koppla ihop dem med USB kabel eller infrarött. Tanken är ju inte att köra detta permanent utan bara när jag bestämmer mig för att förlänga en helg man redan är bortrest på.
Telefonen höll för övrigt på att kastas i backen innan jag förstod att mitt sim kort var raderat sedan tidigare, och att alla kontakter låg kvar i minnet på den andra telefonen. Ni som känner mig kan förstå att jag höll på att gå upp i limningen när jag var tvungen att möta upp Plair men kunde inte ringa henne. Jag kunde inte heller fatta vart simkortet låg, så att jag kunde flytta tillbaks det. När jag upptäcker att manualen var på Thai, och när Sebastian blev helt rabiat så snart jag stannade vagnen, höll jag på att spricka.
Det fanns inte ens tid för de 5 djupa andetagen...
I vilket fall, DTAC tar 1 baht minuten för denna tjänst och det återstår att se hur mycket tryck det är i krokarna runt där Plairs mamma bor (det är ju där jag kommer använda detta som mest). Jag är rädd för att jag får jaga reda på sändaren...
Så... det kommer alltså inte blir fler spontana blogg inlägg, eller att jag jobbar av e-posten när jag sitter någonstans och väntar på frugan. Liten skärm och vanliga tangenter uppmuntrar ju inte till några längre stycken.
Andra bloggar om: Sony Ericsson W810i, bangkok, thailand, mobiltelefon, internet
Alltså en Sony Ericsson W810i för 11,800 baht vart det. Jag kom fram till detta efter att ha diskuterat med goda vänner och tittat i plånboken. Själva jobb biten får jag klara på den bärbara datorn även framöver. Dock, telefonen är klar för GPRS/EDGE så jag kan använda den som modem. Eftersom den bärbara inte har Bluetooth får jag koppla ihop dem med USB kabel eller infrarött. Tanken är ju inte att köra detta permanent utan bara när jag bestämmer mig för att förlänga en helg man redan är bortrest på.Telefonen höll för övrigt på att kastas i backen innan jag förstod att mitt sim kort var raderat sedan tidigare, och att alla kontakter låg kvar i minnet på den andra telefonen. Ni som känner mig kan förstå att jag höll på att gå upp i limningen när jag var tvungen att möta upp Plair men kunde inte ringa henne. Jag kunde inte heller fatta vart simkortet låg, så att jag kunde flytta tillbaks det. När jag upptäcker att manualen var på Thai, och när Sebastian blev helt rabiat så snart jag stannade vagnen, höll jag på att spricka.
Det fanns inte ens tid för de 5 djupa andetagen...
I vilket fall, DTAC tar 1 baht minuten för denna tjänst och det återstår att se hur mycket tryck det är i krokarna runt där Plairs mamma bor (det är ju där jag kommer använda detta som mest). Jag är rädd för att jag får jaga reda på sändaren...
Så... det kommer alltså inte blir fler spontana blogg inlägg, eller att jag jobbar av e-posten när jag sitter någonstans och väntar på frugan. Liten skärm och vanliga tangenter uppmuntrar ju inte till några längre stycken.
Andra bloggar om: Sony Ericsson W810i, bangkok, thailand, mobiltelefon, internet
fredag, februari 09, 2007
En indirekt 200 bahts investering i en Thailändsk bordell
På vägen tillbaks från gymmet “råkade" jag köra mot orange och tror ni inte att det stod en nitisk polisman mitt i gatan lite längre fram. Här i Thailand sätter man inte direkt hjärtat i halsgropen när sådan händer. Tyvärr får man väll lov att säga.
Nu var frågan: - Jaha, hur mycket skall han ha den här gången.
Givetvis borde jag stannat, och givetvis borde jag inte tillåta mig att muta en statstjänsteman IGEN, men nöden har ingen lag!
Först spelade jag förstås bara dum och sa att klart vi skulle skriva kvitto och att jag sedan kunde lösa ut körkortet på närmsta station. För det var ju det han uuuuuuundrade om jag ville, eller hur. Hmm. Säkert. Han stoppade ner mitt körkort i fickan, hånlog, och undrade om vi skulle skriva kvitto.
Erik som satt bredvid var så arg så han kollade ut åt andra hållet. Han bekräftar fortfarande att detta inte var en rödkörning. Samtidigt tycker han jag var galen som betalade så mycket som 200 baht. Ja, det var ju ett annat sätt att se på saken.
Jag rafflade fram 200 baht lite snyggt. Han sträckte in handen så långt han bara kunde, överlämnade körkortet, och nöp samtidigt pengarna. Fortfarande med ett hånleende på läpparna.
Detta är ju The Land of Smiles, so what?
Pengarna vad händer med dem då?
De samlar upp dem tillsammans och delar upp dem tillsammans. De högsta hönsen får mest, och de lägsta minst.
Andra bloggar om: bestickning, mutor, polisen, bangkok, thailand
Nu var frågan: - Jaha, hur mycket skall han ha den här gången.
Givetvis borde jag stannat, och givetvis borde jag inte tillåta mig att muta en statstjänsteman IGEN, men nöden har ingen lag!
Först spelade jag förstås bara dum och sa att klart vi skulle skriva kvitto och att jag sedan kunde lösa ut körkortet på närmsta station. För det var ju det han uuuuuuundrade om jag ville, eller hur. Hmm. Säkert. Han stoppade ner mitt körkort i fickan, hånlog, och undrade om vi skulle skriva kvitto.
Erik som satt bredvid var så arg så han kollade ut åt andra hållet. Han bekräftar fortfarande att detta inte var en rödkörning. Samtidigt tycker han jag var galen som betalade så mycket som 200 baht. Ja, det var ju ett annat sätt att se på saken.
Jag rafflade fram 200 baht lite snyggt. Han sträckte in handen så långt han bara kunde, överlämnade körkortet, och nöp samtidigt pengarna. Fortfarande med ett hånleende på läpparna.
Detta är ju The Land of Smiles, so what?
Pengarna vad händer med dem då?
De samlar upp dem tillsammans och delar upp dem tillsammans. De högsta hönsen får mest, och de lägsta minst.
Andra bloggar om: bestickning, mutor, polisen, bangkok, thailand
Förvuxna svenska småbarn
Som vanligt förvandlas de större barnens skolgård till en parkering på mornarna. Ganska smidigt måste jag säja. En ganska rolig sak med den här bilden är annars tjejernas jackor. Josefines är storlek 8-12 månader, och Emilys i 12-18 månader. Vi införskaffade dessa för 2 somrar sedan om jag inte minns fel. Redan då fick vi kliva ner i storlekarna. Det regnade och blåste och var allmänt Sverigetrist sommarväder den resan också. Om man säjer så här: - H&M snålar inte med materialet.
Josefine är nu 3 ½ och Emily 4 ½ och det finns fortfarande lite att växa i!
Visst är mina tjejer små, men hallå, vad har hänt där hemma, har era barn blivit gigantiska monster? Eller är det bara som så att H&M vet om att vi är lite småsparsamma och vet om att vi vill ha LITE att växa i. Kanske det är så. Kul var det ändå när jag denna morgon kollade in storleksmärkningen på jackorna.
Andra bloggar om: H&M, barnkläder, udomsuksa, parking, bangkok
Svenska skolor i Thailand
Det är ganska underligt att det inte finns varken svensk skola eller svenskt dagis här i Bangkok? Man kan undra varför? Bara på Koh Lanta finns det åtminstone 2 skolor, och så vitt jag förstår är deras huvudsakliga marknad långliggande turister. Man tycker att i Bangkok med alla dess permanentboende, korttidskontraktsarbetande och turistande svenska barnfamiljer ,skulle kunna fylla åtminstone en blandklass? Men icke sa Nicke!
Varför är det så?
Kan det vara att vi inte har behov av detta tillräckligt mycket?
Kan det vara att vi inte tror det är möjligt att få att hända?
Om du är intresserad av detta som en affärsidé så är vi åtminstone ett dussintal barnfamiljer här i Bangkok som är villiga att hjälpa till att få detta att hända på ett eller annat vis.
På Thailandsforumet undrar 2 lyckligt lottade mammor, jennyby och Ninni, över skolorna i Koh Lanta. Vilken är den bästa?
Den som ändå hade det angenäma problemet...
Andra bloggar om: svensk skola, koh lanta, phuket, thailand, bangkok, utbildning
Varför är det så?
Kan det vara att vi inte har behov av detta tillräckligt mycket?
Kan det vara att vi inte tror det är möjligt att få att hända?
Om du är intresserad av detta som en affärsidé så är vi åtminstone ett dussintal barnfamiljer här i Bangkok som är villiga att hjälpa till att få detta att hända på ett eller annat vis.
På Thailandsforumet undrar 2 lyckligt lottade mammor, jennyby och Ninni, över skolorna i Koh Lanta. Vilken är den bästa?
Den som ändå hade det angenäma problemet...
Andra bloggar om: svensk skola, koh lanta, phuket, thailand, bangkok, utbildning
torsdag, februari 08, 2007
Jösses vad med myggor vi har!
På förkvällen medan Plair gick till den lokala grönsaksmarkanden för att göra lite middagsinköp tog jag med mig barnen ner till vår lekhörna. De andra ”mammorna” hade redan börjat packa ihop så vi var ganska ensamma när vi kom ner. Vår lekhörna ligger bakom det bortre condominiumet, på den sista parkeringsplatsen. Det är nästan ingen trafik där så den passar sig bra för lite lek. Vi brukar sparka lite boll, klättra lite buskar, gömma och smutsa ner oss.
Ganska skönt att syjuntan var över precis när vi kom. Ingen större skillnad på dem här och i Sverige, det är en sak som är säker. Jämföra prylarna, vad deras gubbar gör, och skvaller om de som inte är där, dagarna i ända. Jag jobbade på dagis i ett par veckor i början av min karriär så jag är inte helt ute och cyklar här tror jag.
Tillbaks till lekhörnan. Vi var tvungna att avbyta för det vart så kollosalt mycket mygg. Jag har noterat det ett par kvällar nu, hur de formligen strömmar in genom dåligt stängda myggnät.
Det bästa med myggorna här är att de knappt hörs, och knapps känns. Man kan lugnt sova vidare och hoppas på det bästa.
Tyvärr gillar inte myggorna mig något vidare, och sätter stickan i mina barn istället.
Andra bloggar om: myggor, leka, barn, lekplats, bangkok, syjunta
Ganska skönt att syjuntan var över precis när vi kom. Ingen större skillnad på dem här och i Sverige, det är en sak som är säker. Jämföra prylarna, vad deras gubbar gör, och skvaller om de som inte är där, dagarna i ända. Jag jobbade på dagis i ett par veckor i början av min karriär så jag är inte helt ute och cyklar här tror jag.
Tillbaks till lekhörnan. Vi var tvungna att avbyta för det vart så kollosalt mycket mygg. Jag har noterat det ett par kvällar nu, hur de formligen strömmar in genom dåligt stängda myggnät.
Det bästa med myggorna här är att de knappt hörs, och knapps känns. Man kan lugnt sova vidare och hoppas på det bästa.
Tyvärr gillar inte myggorna mig något vidare, och sätter stickan i mina barn istället.
Andra bloggar om: myggor, leka, barn, lekplats, bangkok, syjunta
Besök på en flip-flop fabrik i Bangna
Jobbade hemifrån idag. Nja, inte hela sanningen kanske. På förmiddagen var jag och Plair ute och besökte en liten fabrik som gör flip-flops. Fabriken låg i slutet av Sukhumvit, ungefär i höjd med Bangnakorset.
Sedan satt jag hemma under eftermiddagen och sammanställde, och jobbade av allt det andra man samlar på sig. Internet med e-post och Skype är dödliga vapen.
Det är mer jobb med att ta fram skräddarsydda flip-flops än man kan tro. Eftersom det är bara 1,000 stycken vill det till att kunden kan betala för dem, och att man hittar en fabrik som vill jobba med en. Bortsett från själva inspektionen är det nästan mindre arbete med en större order än en liten. Det är lättare när de vill jobba med dig än när de vill bli slickade i arslet. Jag har aldrig riktigt förstått detta.
Antingen så har de inget, eller så har de tillräckligt för att säja nej till 10,000 kronor bara för att de inte gillar ens uppsyn. Att de inte förstår att de kan tjäna lika mycket på 100 t-shirts som på 1,000 det undgår mitt förstånd. Glöm sedan inte att det många gånger är svårare för en Thailändare att göra dessa småinköp.
Varför kanske du undrar? Här i thailand är det ju säljaren som är kung, inte köparen... Fråga mig inte varför, men det gör business lite trixigt här. Större orders från mig kan de glömma, dem skickar jag ju direkt på Kina. Där är de både billigare, bättre och snabbare, även om kvantiteterna är högre (men de kommer ner).
Och sedan var det ju det här med att Thailand är ett u-land. Undrar varför?
Andra bloggar om: bangna, flip-flop, sandaler, fabrik, bangkok
Sedan satt jag hemma under eftermiddagen och sammanställde, och jobbade av allt det andra man samlar på sig. Internet med e-post och Skype är dödliga vapen.
Det är mer jobb med att ta fram skräddarsydda flip-flops än man kan tro. Eftersom det är bara 1,000 stycken vill det till att kunden kan betala för dem, och att man hittar en fabrik som vill jobba med en. Bortsett från själva inspektionen är det nästan mindre arbete med en större order än en liten. Det är lättare när de vill jobba med dig än när de vill bli slickade i arslet. Jag har aldrig riktigt förstått detta.
Antingen så har de inget, eller så har de tillräckligt för att säja nej till 10,000 kronor bara för att de inte gillar ens uppsyn. Att de inte förstår att de kan tjäna lika mycket på 100 t-shirts som på 1,000 det undgår mitt förstånd. Glöm sedan inte att det många gånger är svårare för en Thailändare att göra dessa småinköp.
Varför kanske du undrar? Här i thailand är det ju säljaren som är kung, inte köparen... Fråga mig inte varför, men det gör business lite trixigt här. Större orders från mig kan de glömma, dem skickar jag ju direkt på Kina. Där är de både billigare, bättre och snabbare, även om kvantiteterna är högre (men de kommer ner).
Och sedan var det ju det här med att Thailand är ett u-land. Undrar varför?
Andra bloggar om: bangna, flip-flop, sandaler, fabrik, bangkok
Att låna pengar av Thailändsk bank
Köpa lägenhet eller hus har man ju gått och tänkt på länge. Men eftersom det (trodde jag) är så svårt att låna pengar här har jag lagt detta på hyllan en tid. På senare tid har det framkommit att utlänningar kan låna pengar men att villkoren är klart försämrade. Muhlman lade precis ut en fråga på ThailandsForumets frågespalt, där han undrade om just detta. Han har hittat sin drömlya och får ett kanonpris om han slår till snabbt. Jag skall med spänning följa den diskussionen eftersom jag tycker jag slängt ut alldeles för mycket pengar på hyra över åren.
Andra bloggar om: låna pengar, banklån, köpa lägenhet, thailand, bangkok
Andra bloggar om: låna pengar, banklån, köpa lägenhet, thailand, bangkok
tisdag, februari 06, 2007
Första dagen på resten av mitt liv
Dags att kasta sig ut i trafiken. Det bär av till Tesco/Lotus för lite hälsoinköp (om man kan lita på dem). På vägen stannar jag till på gymmet för lite löpning och styrketräning. Tidigare under dagen skaffade jag mig också en grundkurs i stillhetsmeditation, som jag precis lyssnat igenom instruktionerna till. Det verkar intressant och jag ser fram mota att bita i detta, kanske i morgon redan. Meditation har jag provat förut, och ser fram mot att prova det igen. Det känns som om jag har mer på fötterna denna gång, bättre kurs, och fler motiv. Ett bra sätt att komma ner i varv och fokusera på verkligheten.
Kosten, motionen, och meditationen i kombination känns som vägen att vandra.
Varför gör jag allt detta, och så HÅRT kanske du undrar?
Jag skall bli en bättre far till mina barn, svårare än så är det inte!
Andra bloggar om: meditation, grundkurs, gymmet, handla, hälsokost
Kosten, motionen, och meditationen i kombination känns som vägen att vandra.
Varför gör jag allt detta, och så HÅRT kanske du undrar?
Jag skall bli en bättre far till mina barn, svårare än så är det inte!
Andra bloggar om: meditation, grundkurs, gymmet, handla, hälsokost
Ett nyttigt mellanmål rikt på proteiner
Jag sitter här och försöker komma fram till ett enkelt mellanmål, något som jag kan äta till frukost och mellan målen, och som samtidigt uppfyller de kostråd jag mottagit. Spannmål är tydligen ok som proteinkälla, dvs. om det inte är förädladat (mjöl). Jag skall tills jag vet mer om detta försöka koka ihop en havregrynsgröt, och blanda ner några ägg. Tydligen är det mycket kalcium i de flesta nötter så någon mussli vispar jag inte ner innan jag vet mer. Går den att göra på sojamjölk provar jag med det. Cashewnötter är tydligen bra för mig. Snacka om gröt!
I ärlighetens namn kan jag inte se hur havre skulle kunna vara så mycket bättre än ris så det får jag forska vidare i.
Det får bli fisk, fågel och biff till lunch och middag, och försöka att undvika att frossa i riset. Det bör inte vara några problem så länge jag inte äter soppor och grytor.
På detta drar jag ner på mejeriprodukter, frukt, kaffe och alkohol. Motion och meditation står även det på programmet. Vi får se vart jag står om en vecka.
Andra bloggar om: hälsa, proteiner, havre, mellanmål
I ärlighetens namn kan jag inte se hur havre skulle kunna vara så mycket bättre än ris så det får jag forska vidare i.
Det får bli fisk, fågel och biff till lunch och middag, och försöka att undvika att frossa i riset. Det bör inte vara några problem så länge jag inte äter soppor och grytor.
På detta drar jag ner på mejeriprodukter, frukt, kaffe och alkohol. Motion och meditation står även det på programmet. Vi får se vart jag står om en vecka.
Andra bloggar om: hälsa, proteiner, havre, mellanmål
måndag, februari 05, 2007
Nya kostvanor från och med i morgon
I kort rekommenderas jag att äta mer proteinrik mat och oftare. Jag skall minska eller avstå från frukt och mejeriprodukter. Jag skall undvika vitamin D och kalcium. Alkohol är antagonist till viktiga mineraler som magnesium (energi) så jag skall äta mer nötter och dricka mindre öl.... hur svårt skall detta vara bara för att testa om det fungerar?
Idag äter jag sällan frukost. Det blir lunch i form av thai mat runt 13:00, och innan dess har jag i bästa fall fåt i mig ett par 3 koppar kaffe. Mer thaimat runt middagstid och kanske en stor öl eller två. Kan jag bättra på dessa vanor med 50% (vilket inte känns som mission impossible) skall det nog bli en kraftig förbättring. Jag tyckte själv det vart bättre när jag provade att dricka soya mjölk (proteinrikt) mer regelbundet. Nu smakar den ganska sött och innehåller antagligen mejeriprodukter så jag drog ner på den. Kanske provar igen, eller läser på mig om den.
Andra bloggar om: matvanor, frukost, proteiner, hälsa, magnesium
En långsam ämnesomsättare typ 1, det är jag det
Som kompisen J brukar säga som oftast: - Den här gången känns det annorlunda..
Det är ganska många bitar för att puzzlet skall komma ihop. Utan alla bitar blir det ju aldrig fullkomligt. Alla har vi väll vårt eget lilla Nirvana i tankarna.
Kanske bättre att likna oss med en pyramid, det spelar ingen roll hur mycket du putsar på toppstenarna, förr eller senare börjar stenarna i botten falla sönder. Det är många saker att tänka på, och det är mycket som hänger samman. Samtidigt är vi alla olika. Man kan inte bara gå och köpa en multivitamin burk och en bok om hälsa och tro att man har hittat lösningen. Det gäller att ha tid att hitta sin egen väg, och det är den vägen jag skall försöka hitta.
Eftersom jag tror nyckeln är kosten så skall jag vara extra noggrann med dieten framöver. Förstå-sig-på:are delar in oss i snabba och långsamma ämnesomsättare, och fördelar under 8 undergrupper (typer). Från håraranalysen fick jag bekräftat att jag är en långsam ämnesomsättare och typ 1. Att jag var långsam det hade min terapeut redan gissat (kalla händer, kroppsbyggnad, lynne, mm) men typ 1 var nytt.
Fysiska kännetecken på denna grupp är:
• Trötthet
• Orthostatic hypotension (plötslig yrsel när man ställer sig upp)
• Låg kroppstemperatur
• Lågt blodtryck
• Päronformad kropp (höfter bredare än midja)
• Kalla händer och fötter
Kännetecken relaterade till Endokrina aktiviteter (det endokrina systemet förser en kemisk kontakt från hypofysen i hjärnan till alla organ som kontrollerar kroppens ämnesomsättning, tillväxt & utveckling, och fortplantning) för denna grupp är:
• Para-Sympathetic nervous system dominance (ökad blodtillförsel för matsmältningen)
• Tissue alkalinity (jag har fått eksem på gamla dagar)
• Pancreatic increased activity (matsmältning)
• Adrenal medullary insufficiency (adrenalin production)
• Parathyroid activity increased (reglerar kalciumnivåer så att nerv och muskel system skall fungera bättre)
• Thyroid activity decreased (Sköldkörteln, hormonet som produceras går direkt ut i blodet och påverkar ämnesomsättningen)
• Hypochlorhydria (extremt låga nivåer av hydrochloric syra i magsäcken)
Allt detta påverkar i sin tur, andra saker som i sin tur...
Jag tar gärna hjälp med översättning/förklaring av de endokrina diagnoserna, någon?
Jag skall komma tillbaks om detta när min egen bild klarnar. Visst känner jag igen mig i mycket men det är liiiiite mastigt att bita i, bara för att nämna förnamnet. Tydligt är att man behöver en egen coach, eller ett bra forum där man kan nå en, annars är man låst till att acceptera diagnosen.
I kort rekommenderas jag att äta mer proteinrik mat och oftare. Jag skall minska eller avstå från frukt och mejeriprodukter. Jag skall undvika vitamin D och kalcium. Alkohol är antagonist till viktiga mineraler som magnesium (energi) så jag skall äta mer nötter och dricka mindre öl.... hur svårt skall detta vara bara för att testa om det fungerar?
Andra bloggar om: håranalys, ämnesomsättning, endokriner, hälsa, alternativ medicin
Det är ganska många bitar för att puzzlet skall komma ihop. Utan alla bitar blir det ju aldrig fullkomligt. Alla har vi väll vårt eget lilla Nirvana i tankarna.
Kanske bättre att likna oss med en pyramid, det spelar ingen roll hur mycket du putsar på toppstenarna, förr eller senare börjar stenarna i botten falla sönder. Det är många saker att tänka på, och det är mycket som hänger samman. Samtidigt är vi alla olika. Man kan inte bara gå och köpa en multivitamin burk och en bok om hälsa och tro att man har hittat lösningen. Det gäller att ha tid att hitta sin egen väg, och det är den vägen jag skall försöka hitta.
Eftersom jag tror nyckeln är kosten så skall jag vara extra noggrann med dieten framöver. Förstå-sig-på:are delar in oss i snabba och långsamma ämnesomsättare, och fördelar under 8 undergrupper (typer). Från håraranalysen fick jag bekräftat att jag är en långsam ämnesomsättare och typ 1. Att jag var långsam det hade min terapeut redan gissat (kalla händer, kroppsbyggnad, lynne, mm) men typ 1 var nytt.
Fysiska kännetecken på denna grupp är:
• Trötthet
• Orthostatic hypotension (plötslig yrsel när man ställer sig upp)
• Låg kroppstemperatur
• Lågt blodtryck
• Päronformad kropp (höfter bredare än midja)
• Kalla händer och fötter
Kännetecken relaterade till Endokrina aktiviteter (det endokrina systemet förser en kemisk kontakt från hypofysen i hjärnan till alla organ som kontrollerar kroppens ämnesomsättning, tillväxt & utveckling, och fortplantning) för denna grupp är:
• Para-Sympathetic nervous system dominance (ökad blodtillförsel för matsmältningen)
• Tissue alkalinity (jag har fått eksem på gamla dagar)
• Pancreatic increased activity (matsmältning)
• Adrenal medullary insufficiency (adrenalin production)
• Parathyroid activity increased (reglerar kalciumnivåer så att nerv och muskel system skall fungera bättre)
• Thyroid activity decreased (Sköldkörteln, hormonet som produceras går direkt ut i blodet och påverkar ämnesomsättningen)
• Hypochlorhydria (extremt låga nivåer av hydrochloric syra i magsäcken)
Allt detta påverkar i sin tur, andra saker som i sin tur...
Jag tar gärna hjälp med översättning/förklaring av de endokrina diagnoserna, någon?
Jag skall komma tillbaks om detta när min egen bild klarnar. Visst känner jag igen mig i mycket men det är liiiiite mastigt att bita i, bara för att nämna förnamnet. Tydligt är att man behöver en egen coach, eller ett bra forum där man kan nå en, annars är man låst till att acceptera diagnosen.
I kort rekommenderas jag att äta mer proteinrik mat och oftare. Jag skall minska eller avstå från frukt och mejeriprodukter. Jag skall undvika vitamin D och kalcium. Alkohol är antagonist till viktiga mineraler som magnesium (energi) så jag skall äta mer nötter och dricka mindre öl.... hur svårt skall detta vara bara för att testa om det fungerar?
Andra bloggar om: håranalys, ämnesomsättning, endokriner, hälsa, alternativ medicin
Damma bilen, inte tvätta den
Istället för regn är det här damm som oftast smutsar ner våra bilar (och allt annat förstås). Kombinationen är värst förstås, men det regnar ju inte så ofta som tur var. Jag skaffade en fjädervippa för ett drygt år sedan. Tänkte att den kunde vara perfekt att damma av kärran med, lite snabbt, då och då. Det vart inte så ofta förstås.
I morse slet jag fram den granna fjädervippan från sin gömma i bagageutrymmet. 20 talet olika färger fördelat över hundratals små söta fjädrar.
Jag började svänga den över huven, och började drömma mig bort förstås. Helt plötsligt är hela garaget fyllt av färgglada fjädrar. Tydligen hade fästet för fjädrarna torkat sönder. Det var bara att lite snyggt packa ner den och låtsas som om det regnar. Det är tur att man är i Thailand. Det skall mycket till innan någon kommer fram och frågar om man inte skall ta hand om sin fjäderställning...
Andra bloggar om: damma, parkera, fjädrar, bangkok, tvätta
I morse slet jag fram den granna fjädervippan från sin gömma i bagageutrymmet. 20 talet olika färger fördelat över hundratals små söta fjädrar.
Jag började svänga den över huven, och började drömma mig bort förstås. Helt plötsligt är hela garaget fyllt av färgglada fjädrar. Tydligen hade fästet för fjädrarna torkat sönder. Det var bara att lite snyggt packa ner den och låtsas som om det regnar. Det är tur att man är i Thailand. Det skall mycket till innan någon kommer fram och frågar om man inte skall ta hand om sin fjäderställning...
Andra bloggar om: damma, parkera, fjädrar, bangkok, tvätta
söndag, februari 04, 2007
Tur att man är gift med en bullmamma
Det har inte blivit mycket träning de sista 2 månaderna. Dels vart jag sjuk och dels tappade jag lite intresse när frugan tvärförbjöd mig att börja spela boll igen. Visst, jag kan ju gå bara för hälsan, men det hjälper till att ha lite kortsiktiga mål på vägen.
När jag inte förbrukar energi stänger jag också min införsel. Jag går inte upp i vikt som alla andra utan ner. Skulle det inte vara för att frugan jagade mig som en 2 åring runt lägenheten med en sked mat i högsta hugg, skulle det bara vara skinn och ben kvar av mig.
Jag fick en kommentar av brorsan igår, och frugan har väll sett det hon med.
Vad tror ni frugan säjer då (och denna gången har jag dubbelkollat, inga missförstånd)?
- Jag tror du behöver träffa grabbarna lite oftare. Varför börjar du inte spela boll igen?
Och så säjer de att vägen till mannens hjärta är via magen...
Jag fick nästan tårar i ögona...
Det är lite väl mycket som snurrar nu, och jag har svårt att inte ta jobbet med mig hem, även om det inte är nödvändigt. Att komma tillbaks till fotbollen är nog precis vad jag behöver, framför allt för det mentala.
WATCH OUT HERE I COME!
(även om inte hälsenan är läkt)
Andra bloggar om: fotboll, vikings, bangkok, träning, mat
När jag inte förbrukar energi stänger jag också min införsel. Jag går inte upp i vikt som alla andra utan ner. Skulle det inte vara för att frugan jagade mig som en 2 åring runt lägenheten med en sked mat i högsta hugg, skulle det bara vara skinn och ben kvar av mig.
Jag fick en kommentar av brorsan igår, och frugan har väll sett det hon med.
Vad tror ni frugan säjer då (och denna gången har jag dubbelkollat, inga missförstånd)?
- Jag tror du behöver träffa grabbarna lite oftare. Varför börjar du inte spela boll igen?
Och så säjer de att vägen till mannens hjärta är via magen...
Jag fick nästan tårar i ögona...
Det är lite väl mycket som snurrar nu, och jag har svårt att inte ta jobbet med mig hem, även om det inte är nödvändigt. Att komma tillbaks till fotbollen är nog precis vad jag behöver, framför allt för det mentala.
WATCH OUT HERE I COME!
(även om inte hälsenan är läkt)
Andra bloggar om: fotboll, vikings, bangkok, träning, mat
Andrea Bocelli under the desert sky
Vår gamla stereo har varit mycket tyst på sistone. Jag har verkligen saknat musiken, även om jag aldrig har varit någon musikgalning. Jag har aldrig varit fixerad vid någon speciell artist, inte för någon längre tid i alla fall, utan jag har gillat musik som är bra överlag, oavsett vem som gjort den. Det har vart punk, rock, disco, techno, ja "name it and you got it", som gått på mina apparater över åren. Givetvis tycker jag också om thaimusik, pop eller landsbygds musik, ”array goday”!
På senare år har det tagit en vändning mot klassisk musik, opera, och liknande. Vet inte vad det är men det tar tag i mig på ett sätt jag aldrig känt från musiken förut.
Jag chansade på att jag skulle lyckas få igång stereon samt lyckas koppla in tv:n på förstärkaren så jag köpte en konsert jag gått och sneglat på ett tag; Andrea Bocelli live i Las Vegas ”under the desert sky”.
Tur att chansade, för jag lyckades. Några sladdar hade glappat i dosan därav det stora haveriet. CD spelaren är nog fortfarande trasig men ljudet från högtalarna fixade jag genom att plocka ur alla leksaker barnen lyckats släppa ner innanför skyddsduken!?
Nu är det Sebastian, jag och Andree för hela slanten. Inte bara jag som är trollbunden. Vad bra vi har det!
- Stefan, nu kommer jag snart och plockar upp mina gamla högtalare, sedan blir det surround också!
Andra bloggar om: bangkok, andre bocelli, musik, konsert, bio
På senare år har det tagit en vändning mot klassisk musik, opera, och liknande. Vet inte vad det är men det tar tag i mig på ett sätt jag aldrig känt från musiken förut.
Jag chansade på att jag skulle lyckas få igång stereon samt lyckas koppla in tv:n på förstärkaren så jag köpte en konsert jag gått och sneglat på ett tag; Andrea Bocelli live i Las Vegas ”under the desert sky”.
Tur att chansade, för jag lyckades. Några sladdar hade glappat i dosan därav det stora haveriet. CD spelaren är nog fortfarande trasig men ljudet från högtalarna fixade jag genom att plocka ur alla leksaker barnen lyckats släppa ner innanför skyddsduken!?
Nu är det Sebastian, jag och Andree för hela slanten. Inte bara jag som är trollbunden. Vad bra vi har det!
- Stefan, nu kommer jag snart och plockar upp mina gamla högtalare, sedan blir det surround också!
Andra bloggar om: bangkok, andre bocelli, musik, konsert, bio
lördag, februari 03, 2007
Prostitution, ett känsligt ämne!
Man kan kanske undra hur jag lyckats skriva över 200 inlägg under snart 5 månaders tid, UTAN att nosa på prostitutionen.
Tro mig, åtskilliga är de gånger jag satt mig ner, börjat, och raderat. Hur jag än skriver blir det så fel. Det finns ALLTID undantag som bekräftar regeln.
Jag hade den svenska synen på prostitution innan jag flyttade till Thailand. Nu vet jag inte vad jag skall tycka men jag har svårt för att tycka synd om dem som lever liv i lyx och dur finansierat genom prostitution. Oavsett svensk eller Thailändsk.
Om prostitution är kriminellt tycker jag det skulle liknas vid droghandeln, och där är det ju langarna som skapar efterfrågan. Att sälja droger till missbrukare är olagligt. Om man nu ser på sexköpare som sjuka människor (vilket kan diskuteras), missbrukare, vad är skildnaden?
Åtskilliga är de som aldrig skulle köpt sex om det inte fanns till salu, det är en sak som är säker.
Motiveringen ovan är tagen från wikipedia om prostitution.
Jag förespråkar inte prostitution utan en mer objektiv syn på den. Alla är inte stackars oskyldiga flickebarn som dras in i det. Min värsta mardröm är att någon av mina barn skulle bli kidnappade och säljas som sexslavar. Detta händer varje dag, att barn rövas bort från sina familjer.
Och så länge detta inträffar i oförminskad skala har jag svårt att ta åt mig den diskussion som sker om prostitution i svensk media.
Skulle mina barn välja att sälja sina kroppar har jag ju misslyckats som förälder. Ett visst ansvar har man ju utanför brottsbalkarna.
Andra bloggar om: prostitution, sexhandel, torskar, hallickar, thailand, människosmuggling
Tro mig, åtskilliga är de gånger jag satt mig ner, börjat, och raderat. Hur jag än skriver blir det så fel. Det finns ALLTID undantag som bekräftar regeln.
Jag hade den svenska synen på prostitution innan jag flyttade till Thailand. Nu vet jag inte vad jag skall tycka men jag har svårt för att tycka synd om dem som lever liv i lyx och dur finansierat genom prostitution. Oavsett svensk eller Thailändsk.
Om prostitution är kriminellt tycker jag det skulle liknas vid droghandeln, och där är det ju langarna som skapar efterfrågan. Att sälja droger till missbrukare är olagligt. Om man nu ser på sexköpare som sjuka människor (vilket kan diskuteras), missbrukare, vad är skildnaden?
Åtskilliga är de som aldrig skulle köpt sex om det inte fanns till salu, det är en sak som är säker.
I Sverige förbjöds köp av tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning den 1 januari 1999 genom den så kallade sexköpslagen som Ulrica Messing drev fram. Lagen har tagits in i Brottsbalken från och med den 1 april 2005. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader.
Motiveringen finns i utredningen Könshandeln (SOU 1995:15), som dock föreslog kriminalisering både av köp och försäljning. Utredningen inriktade sig huvudsakligen på heterosexuella förbindelser, då homosexuella förbindelser tydligen bedömdes mindre problematiska. Enligt utredningen är de kvinnliga prostituerade ofta missbrukare av narkotika eller alkohol och har i ökande omfattning psykiska störningar, även om Kunskapen om säljarna i könshandeln är i stort begränsad till kvinnorna i den synliga prostitutionen på gatan. De har fått en dålig start i livet, tidigt berövats sin självrespekt och fått en negativ självbild. Männen som är köpare är avvikande när det gäller inställningen till sexualitet och kvinnor, ibland med allvarliga problem när det gäller synen på och förhållningssättet till sexualitet. Prostitutionskontakterna innebär sexuell utlevelse utan relation, närhet eller krav, i motsats till genuina mänskliga kontakter. Troligen skulle många av männen behöva behandling. Prostitutionen är också skadlig för samhällsmoralen: Att män kan köpa tillträde till kvinnors kön för att tillfredsställa sina egna sexuella behov strider mot uppfattningen om alla människors lika värde och strävandena mot full jämställdhet mellan kvinnor och män. Könshandeln förmedlar en oacceptabel människosyn och är ett hinder för individens utveckling. Utredningen genomsyras av tanken att det är myndigheternas uppgift att med lagstiftning och andra åtgärder påverka människornas beteende i riktning mot sunda ideal, eller social ingenjörskonst.
Även förbud mot försäljning av sexuella förbindelser har föreslagits i riksdagen. Motiveringen är att lagen blir verkningslös mot prostitution om endast köp är olagligt, att försäljning av sexuella tjänster innebär aktiv medverkan till brott, och att i den nuvarande situationen kan skatteintäkter härstamma från prostitution, så att myndigheterna tjänar på en olaglig verksamhet.
Motiveringen ovan är tagen från wikipedia om prostitution.
Jag förespråkar inte prostitution utan en mer objektiv syn på den. Alla är inte stackars oskyldiga flickebarn som dras in i det. Min värsta mardröm är att någon av mina barn skulle bli kidnappade och säljas som sexslavar. Detta händer varje dag, att barn rövas bort från sina familjer.
Och så länge detta inträffar i oförminskad skala har jag svårt att ta åt mig den diskussion som sker om prostitution i svensk media.
Skulle mina barn välja att sälja sina kroppar har jag ju misslyckats som förälder. Ett visst ansvar har man ju utanför brottsbalkarna.
Andra bloggar om: prostitution, sexhandel, torskar, hallickar, thailand, människosmuggling
fredag, februari 02, 2007
Thailändskan är fortfarande överlägsen svenskan
En kollega frågade mig precis om mina barn pratade lika bra svenska som de pratar thai. De gör de ju inte men diskussionen om varför började ta fart. Dels har barnen olika lätt för språk, oavsett vilket, och dels exponeras de ju mycket lite för det svenska. Skulle vi vara i Sverige nu, och i exakt samma situation, är jag övertygad om att mitt svar om de pratade Thai lika bra skulle blivit ett rungande; -JA!
Den enda svenska mina barn får från mig är stunden på morgonen (då är vi trötta) och stunden på kvällen (då vi är sega), och helgerna. Helgerna är väll när de snappar som mest, och då speciellt de helgerna då vi umgås med mycket andra svenskar (inte nödvändigtvis andra barn). Skulle vi (eller åtminstone dem) kunna tillbringa somrarna i Sverige vore saken biff tror jag.
Det finns säkerligen ett samband mellan bra förälder och att barnen pratar bra svenska.
Anna som vi träffade på lekgruppen är förstås utom tävlan. Hon har förmånen att vara hemma med sin dotter. Anna är ett exempel på att om vi flyttade hem skulle det inte bli några som helst problem att bygga på thailändskan, eftersom Plair åtminstone de första åren skulle vara hemma mycket. Hennes dotter, Sanya, pratar flytande skånska och av vad jag förstod var det det dominerande språket än så länge.
Lekgruppen ja, den kommer bli tyngre än jag trodde att dra igång, men det är en annan historia. Lekgruppen skulle ju inte bara handla om språket, utan också om det svenska arvet. Att inte bara vara tvåspråkig, utan också tvålänning. Just nu ser det ut som vi får försöka på annat håll.
Andra bloggar om: barn, språk, utveckling, thailändska, svenska, thailand
Den enda svenska mina barn får från mig är stunden på morgonen (då är vi trötta) och stunden på kvällen (då vi är sega), och helgerna. Helgerna är väll när de snappar som mest, och då speciellt de helgerna då vi umgås med mycket andra svenskar (inte nödvändigtvis andra barn). Skulle vi (eller åtminstone dem) kunna tillbringa somrarna i Sverige vore saken biff tror jag.
Det finns säkerligen ett samband mellan bra förälder och att barnen pratar bra svenska.
Anna som vi träffade på lekgruppen är förstås utom tävlan. Hon har förmånen att vara hemma med sin dotter. Anna är ett exempel på att om vi flyttade hem skulle det inte bli några som helst problem att bygga på thailändskan, eftersom Plair åtminstone de första åren skulle vara hemma mycket. Hennes dotter, Sanya, pratar flytande skånska och av vad jag förstod var det det dominerande språket än så länge.
Lekgruppen ja, den kommer bli tyngre än jag trodde att dra igång, men det är en annan historia. Lekgruppen skulle ju inte bara handla om språket, utan också om det svenska arvet. Att inte bara vara tvåspråkig, utan också tvålänning. Just nu ser det ut som vi får försöka på annat håll.
Andra bloggar om: barn, språk, utveckling, thailändska, svenska, thailand
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)