tisdag, september 26, 2006

Backpackers i Thailand, nutidens charterturister

Vill man läsa färgglada reseskildringar från Thailand har man definitivt kommit fel när man landar på min blog. För, den som vill drömma sig bort en stund, drar jag nog mattan undan fötterna för. Här presenteras istället verkligheten, inte på silverfat, utan i risskål. Kan du inte hantera detta, eller inte är mottaglig för andras (ibland icke önskvärda) erfarenheter, skall du nog avsluta redan här.

Take it or leave it!

Khaosan Road i Bangkok har ju alltid svämmats över av backpackers från alla världens hörn. I stället för att skaffa egna erfarenheter väljer man i stället att ta del av andras. Har man väll börjat följa denna trekking route blir det svårt att kliva av. Det finns tyvärr massor backpacker hotell, och barer, över hela Thailand där man enkelt kan följa i andras spår, mot andra liknande platser.

Kära turist, det blir inte mycket mindre Thailand än Khaosan Rd!

Efter alla Aftonbladets reseguider du laddat ner i PDF format, förstår du inte det?

Thailand är ett ytterst okomplicerat land att resa i. Befolkningen är genuint trevliga mot utlänningar. Du får bara bråk om du ber om det. Ja, om du inte häckar runt Khasoan, och andra liknande platser i Thailand, vill säja. Där ni finns, finns också alla dessa turistfångare man läser diverse skräckhistorier om.

Förstå detta. Blåögd godtrogen turist, utklädd till världsvan globetrotter, drar till sig Thailands sämre klientel. Det står nästan ”Lura mig” i pannan på er, men det kommer ni aldrig förstå. Eller ni kanske vill bli lurade? Kanske ni bara vill ha coola storys att berätta när ni kommer hem? Wow, det var militärkupp i Bangkok när jag var där...

Jag har bekanta som är mer på den andra extremen (lite väl magstarkt för min egen smak). De brukar ta sig till Khaosan Rd. som helgnöje. Väl där driver de skoningslöst med alla backpackers de stöter på. Alla vet ju hur en konversation på Khaosan Rd låter, så det är inte svårt att vara väl förbered.

- Hej!
- Var har du varit?
- Vad betalar du för ditt (sunkiga) boende?
- Vart skall du näst?
- Hej då!

Det är inte svårt, och kanske ganska roligt, att svara förvirrade på detta. Att sedan ställa allt denna person läst och hört om Thailand, på tvären, är förstås det ultimata målet. För tro mig, ni är ganska lustiga, jag sitter och småler sedan jag skrev första ordet på detta inlägg.

Min gamla mormors utflykter med pensionärsföreningen hemma i Barkarby har mer äventyr än vad Khaosan rd kan erbjuda. Åk till Thailand, men för guds skull undvik Khaosan Rd. Ja, om du inte är ytterst förtjust i charterresor vill säja! Du behöver inte en uppsamlingsplats som denna, där du väljer nästa destination baserat på andras nedärvda intryck! Det kanske fanns ett behov av detta för 20 år sedan men inte längre. Inse att Thailand är världens turistmetropol. Allt du behöver veta finner du reda på, på alla platser UTOM Khaosan Rd.

Gör Thailand rättvisa, gå inte i turistfällan!

Man kan se detta inlägg som drygt, ELLER, en kärleksförklaring till Thailand, landet jag tillbringat de senaste 10 åren i. Välj själv.

Öppna dina sinnen!

Ja, efter detta kan jag låta det vara osagt vad jag skriver om, på resten av min blog...

Mer om backpacker effekten i Thailand, och Asien, kan du läsa om, om du följer denna länk, levererad av min blog-kollega i Chiang Mai, Per Sundborn. Per skriver för övrigt mycket om sina resor i regionen, och jag kan rekommendera ett besök.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Underbart! Äntligen någon som säger/skriver sanningen om backpackers. Det fanns en t-shirt som man kunde köpa för några år sedan på Kao San Rd., som beskrev fenomenet. Det var något liknande:

"When I come to Thailand, I:
1) Get a hair extension
2) Wear my ugliest baggy-pants
3) Brag about how cheap I stayed..
4) am proud of living like a rat
5) etc etc

Jag tillhör inte de extrema men det är våldsamt kul att promenera på Kao San en söndag kväll och garva åt "världsvana" europeér i dread-locks, midjeväska och fiskarbyxor.. Prata med dem? Nej, tack!

Unknown sa...

Strålande, jag har fått nog av alla som står på rad och kö med Lonely Planet bibeln för att hitta den plats där det är minst andra turister.
Kalla det inte backpacking ,kalla det Lonely Planet turism. När man är framme träffar man istället alla andra ryggsäcksluffare som alla är vett skrämda att betala för mycket för en taxi eller ett gästhus. Tuk tukarna gnuggar sina händer var gång de ser dem.
Det ligger ett visakort gömt bland alla trasor.
Sen är det en annan sida av det hela. Det är att vara ung och ute på äventyr. Resa med ryggsäck är mycket att träffa andra med ryggsäck och ha det ball.
Beteendet ändras nog med åldern för många.
Mycket som är ok med att resa ensam och billigt men den brist som vissa backpackers visar kulturen de vistas i är inte ok.
Så har du helt rätt i att många tror de är så genuina. För thailändare och kineser framstår de nog snarast som kommande från en annan planet.

Unknown sa...

Det kommer rykten om att ITV rapporterar obehindrat och kritiskt mot Shinawatra!? Är det sant så är det ju snarare ett kliv mot pressfrihet än tvärtom..

Anonym sa...

"Man kan se detta inlägg som drygt"
HaHa...Tror du bara saknar en lillebrorsa att hacka lite på.
Men jag tycker det är bra att du ventilerar ut det över turisterna ist.
(slipper jag kanske varmgröten nästa gång vi ses)

Ja,det va ju inte Khasosan Road du tog oss grabbar till.
Dvs när du fick agera guide sist.
Dom platserna va betydligt mer häpnadsväckande ;) he he

Men det dröjer förhoppningsvis inte allt för länge innan du du får hacka ner lite på brorsan också.
Fjärillarna som var nere sist börjar få återfall och kan inte hålla sig från det dom kallar "hemma"
Januari pratas det om.

Ha det bra så länge och ta hand om familjen bror!
Kramar Minsting Brorsan.

Ps: Promenerar man en kväll på Khaosan Road, tycker det är våldsamt kul att titta på turister i dreads är det kanske man själv som är skrattretande...känn lugnet mofok.

Nille sa...

Brorsan: Gröten står på värmning..

Anonym sa...

Minstingbrorsan!

De där häpnadsväckande ställena vill jag höra lite mer om när jag kommer hem i dag...