Ko Samet, here we come!

Det skall bli såååå skönt att åka till Ko Samet igen. Att sitta nere på stranden med gamle barndomskompisen Jensa ser jag fram mot. Ett par kalla öl, lite gamla lögner, och en Thailändsk solnedgång kommer bli fint. Sist de var på besök var när jag gifte mig för ca 5 år sedan, men då vart Elin (hans fru) magsjuk, och dem strandsatta i Hua-Hin.

Det är nu lågsäsong och borde vara extra lugnt och skönt. Jag har till och med lyckas förhandsboka på mitt stamställe, Tub Tim Resorts, som ligger på en inte lika intensiv strand som de flesta andra. Ingen bedrift kanske eftersom de bara tar emot bokningar då det inte är nödvändigt. De har ett par riktigt fina bungalows när stranden där vi bodde samma tid förra året, och där skall vi bo igen. Här kunde Emily bo, sa hon sist. Är man kräsen, som vissa av mina andra kompisar, då har man nybyggda Samet Villa bara runt hörnet. Här kan man även boka i förväg!? Kanske för att det är en Fransman som driver stället, eller för att han har flera blad i sin kalender, jag vet inte...

Stranden, som heter Ao Tub Tim, är populär hos de kreativa trendsättarna i Bangkok (artister, konstnärer, mm), och det verkar bara vara dem som får boka året runt. Ko Samet är en liten ö, och man kör ledigt runt den på en timme eller 2, gissar jag. Man är aldrig långt borta från något.

Sist råkade jag pricka en långhelg i slutet av säsongen, som också var den sista helgen innan skolorna började. Fullt överallt. 1,500 baht för ett moskitnäste ett par hundra meter upp i buskarna var så man började grina. Kanske jag skulle vara glad att vi ens fick tak över huvudet. Jag vet att det byggs så det knakar nu, inför säsongen som drar igång i slutet av November. De varnade för det faktiskt, att det kunde höras lite spikandes mellan 08.00 – 17.00. Undrar vad det innebär, på riktigt!? Inte på vår bungalow väll, det borde de väll sagt?