En kollega frågade mig precis om mina barn pratade lika bra svenska som de pratar thai. De gör de ju inte men diskussionen om varför började ta fart. Dels har barnen olika lätt för språk, oavsett vilket, och dels exponeras de ju mycket lite för det svenska. Skulle vi vara i Sverige nu, och i exakt samma situation, är jag övertygad om att mitt svar om de pratade Thai lika bra skulle blivit ett rungande; -JA!
Den enda svenska mina barn får från mig är stunden på morgonen (då är vi trötta) och stunden på kvällen (då vi är sega), och helgerna. Helgerna är väll när de snappar som mest, och då speciellt de helgerna då vi umgås med mycket andra svenskar (inte nödvändigtvis andra barn). Skulle vi (eller åtminstone dem) kunna tillbringa somrarna i Sverige vore saken biff tror jag.
Det finns säkerligen ett samband mellan bra förälder och att barnen pratar bra svenska.
Anna som vi träffade på lekgruppen är förstås utom tävlan. Hon har förmånen att vara hemma med sin dotter. Anna är ett exempel på att om vi flyttade hem skulle det inte bli några som helst problem att bygga på thailändskan, eftersom Plair åtminstone de första åren skulle vara hemma mycket. Hennes dotter, Sanya, pratar flytande skånska och av vad jag förstod var det det dominerande språket än så länge.
Lekgruppen ja, den kommer bli tyngre än jag trodde att dra igång, men det är en annan historia. Lekgruppen skulle ju inte bara handla om språket, utan också om det svenska arvet. Att inte bara vara tvåspråkig, utan också tvålänning. Just nu ser det ut som vi får försöka på annat håll.
Andra bloggar om: barn, språk, utveckling, thailändska, svenska, thailand
fredag, februari 02, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det ar fantastiskt hur snabbt barn lar sig. Har en engelsk polare som har en son som ar 5 ar. De bodde i London i 4 ar. Hans fru pratade enbart engelska med deras son. Forsta gangen han fick hora thailandska var nar de flyttade hit. Det tog honom knappt 3 manader innan han sa gott som pratade flytande thailandska.
Ni får väl se till att komma hem till sommaren så vi får öva med barnen;-).
Jag hittade den här artikeln (som du säkert redan läst), http://www.aftonbladet.se/vss/foraldrar/story/0,2789,987170,00.html. Det som fick mig att tänka på er var tipsen i slutet. Där står: "Ha inte som mål att barnen ska kunna prata bägge språken lika bra.". Du får nog ha lite tålamod. Men fortsätt naturligtvis bjuda på så mycket svenska som du orkar med!
Elin: Jag läste den med och håller helt med språkforskaren Tua. Det är ungefär så jag tänker, allt är bättre än inget, och flera språk gör mer nytta än de skadar.
Skicka en kommentar