Ikväll sover Emily och Josefine hos sina kusiner Amanda och Wendela. Detta är bara ett stenkast bort, så skiter det sig så är det inte hela världen.
Kvällen till ära lånade vi deras kök och matsal för att bjuda på middag. Vi har fortfarande lite rörigt hemma i lägenheten så detta kändes enklare. Vi lämnade dem vid 22.00 och tjejerna var så glada, stolta och förväntansfulla. Sebastian är väll den som tycker minst om upplägget, nu har han ju ingen att bråka med.
Det är mycket de kan göra på egen hand nu för tiden. Nästan varje dag springer de ner till lekparken alla 3. Åker rutschkana och leker i sandlådan. De är borta ett par timmar även om de hälsar på ett par gånger för att pinka och äta. Man märker att de växer av detta ökade ansvar. Porten är jättetung men Emily har kommit på knepet.
Men oj, vi måste lära dem skaka av sig sanden innan de kommer hem. Dammsugaren går varm.
Det är mycket frihet i Sverige för dem, frihet de aldrig haft. Och nu skall de sova borta för första gången. Spännande.
fredag, maj 25, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det är väl en av de grejer jag saknar mest. Friheten för min dotter att springa ut och iväg till lekplatsen själv (vågar inte släppa iväg henne ens 100 meter med trafiken som den är här), att det överhuvudtaget finns lekplatser här och där, att luften är ren, att det finns natur bak närmsta knut...
Skicka en kommentar