Då börjar allvaret

Våningssängen var alltså inte 90 bred uppe och 120 nere, utan 80 där uppe.

Hur kom jag på det tror ni? Givetvis sökte jag med ljus och lykta efter madrasser och kom till slut hem med en som INTE passade där uppe. 80 var det där alltså. 80 uppe är visserligen tillräckligt, speciellt eftersom de inte använder ovandelen, men vart missförstod jag detta. Skrev jag 80 eller 90 när jag berättade om sängen här på bloggen tidigare? De sover nere, sidledes, alla tre. 120 brett räcker gott och väl. Vi får alltså ledigt plats med ytterligare ett par ungar om det skulle vilja sig :)

Dagens uppdrag får bli att åka och byta den på JYSK här i Rotebro (jag handlade den i Järfälla). 120 madrasser verkar mycket svåra att hitta enkla varianter av och jag letar fortfarande. Smärtgränsen går vid 300-400 kr och då bör man få en 9 cm fet madrass. Men som sagt var, storleken är antingen MYCKET populär, eller inte alls.

På Lördag har systern 40-års kalas och tanken är att små och mellanstora barn skall husera hemma hos oss (när de börjar bli sega). Vi behöver många sovplatser till dess, madrassköp och byte kan inte vänta.

Imorgon börjar jag jobba. Det skall bli jättespännande även om jag är lite spänd. Det kommer bli mycket nytt och jag undrar vad. Det är ett stort internationellt företag med 3,500 anställda spridda över hela världen (ja, Thailand också) så omställningen från min egen erfarenhet från ett litet företag med 50-talet anställda skall bli intressant. I ett litet företag får man ju rycka in där det behövs, när det behövs. I ett stort företag antar och hoppas jag att man kan syssla med, och utveckla en spetskompetens. Det börjar bli dags för det nu…