onsdag, december 12, 2007

Thailändsk politik, en parodi på vår?

Den största skillnaden mellan en thailändsk och svensk politiker måste nog vara att den svenska är mer lurad. Han tror på fullt allvar att vad han gör är i landets bästa intresse. Nästa stora skillnad måste vara partisympatierna, thailändaren vänder kappan efter vinden, inte svensken. Anledningen till detta är att svenskarna varken glömmer eller förlåter lika lätt, annars skulle det nog vara samma. Politikerna är sig själv närmst.

Oavsett så är det 1% av invånarna - BÅDA LÄNDERNA – som äger 90 % av tillgångarna. Detta är inget någon har för avsikt att ändra på i något av länderna. I Sverige är man bara lite duktigare på att dölja detta faktum.

Rött eller blått, de rikaste blir rikare. Våra skattepengar går ju rakt ner i deras fickor (ok, med vissa reservationer) oavsett. Att politikerna (stadsministern inkluderad) är marionetter råder det väl numer inget tvivel om – I NÅGOT AV LÄNDERNA.

Jag undrar hur mycket den svenska kungafamiljen har att säga till om, där bakom kulisserna, i jämförelse med sin thailändska motpart. Mer än vad vi tror tror jag.

I Sverige låter de oss välja mellan blått och rött.

Jösses vad frikostigt!!

Vilka är mest lurade, svenskarna eller thailändarna?

Beskådade en EU debatt i går förmiddag och det var häpnadsväckande att se alla dessa människor prata om nästan samma sak och ända vägra samarbeta. Det handlade mer om pekpinnar än framåtsträvande. Så är det med en arme proffspolitiker med MENSA kapacitet. Man kan bara följa regelverket. Ett regelverk som aldrig är 100%.

Flexibilitet och handlingskraft efterfrågas!

Är det bara jag som vill att vi skalla sluta trampa vatten!?

5 kommentarer:

Unknown sa...

Samtidigt så diskuterar vi lite olika frågor, i Sverige handlar det om detaljer..i Thailand hela systemet..

Jag gillar den svenska,blå,röd,gröna röran...även om det blir lite inskränkt o tråkigt ibland..

Makten kommer alltid korrumpera..

Anonym sa...

Lite källor till dina påståenden vore bra. Jag kanske har bott för länge utanför Sverige men jag känner inte igen mig i dina påståenden.

Nille sa...

Jag hörde siffrorna på TV och försökte finna källa över nätet men misslyckades. I övrigt är det mycket på känsla, min känsla. Jag kommer nog komma tillbaka i ämnet.

Vi diskuterade Råttfällan för en tid sedan.

I kort menar jag att skattepengarna verkar öronmärkta för att så snabbt som möjligt komma storebrorkapitalet till godo. Är det inte det så skall vi ha det tillräckligt bra, jobba tillräckligt mycket, för att inte bryta oss ur mönstret. Vi sitter i Råttfällan många av oss.

Anonym sa...

Jag läste i Bangkok Post för några år sedan att man kan lätt bilda sig en bild av hur mycket korruption det finns i ett land om man tittar på % ägande bland de som styr.

I Thailand ägs ungefär 50% av alla bolag av de som styr landet.

I USA ägs ungefär 10% av alla bolag av de som styr landet.

I Sverige ägs ungegär 0.1% av alla bolag av de som styr landet.

Med tanke på ovanstående så ser jag stora olikheter med hur Sverige och Thailand styrs.

Nille sa...

Ok, jag skall forska lite i detta. I kort så det ju storleken på företagen som räknas inte antalet. Sedan har vi ju också det här med A och B aktier.

Med 90% menade jag inte antalet företag utan snarare kapitalet, och mer direkt kanske av makten (men det är ju fusk och komma med det nu :)