lördag, november 11, 2006

Livet på landsbygden

Det är inte bara jag som njuter av lugnet här ute i den Thailändska landsbygden. Barnen formligen älskar varje sekund. Bara sådana saker som att kunna springa in och ut på egen hand. Att gå på äventyr utan mamma och pappa (ibland med annan vuxen, men ofta själv). Men framför allt att mamma och pappa är i full harmoni med sig själva.

Oftast lyser det igenom att vi är stadsmänniskor. Förstås. Jag som sitter och skriver på datorn, och barnen som är livrädda för allt som kryper eller surrar. Det räcker med en liten myra som ilat bort sig för att de ska få panik. De studerar gärna alla former av insekter från pappas trygga famn, och på säkert avstånd. Plair smälter helt klart in bäst av oss alla men det är ju inte så konstigt.

Jag har med mig lite X jobb men bestämde mig precis för att skippa det, och fokusera på att njuta i stället. Det kanske inte blir så mycket jobb om man skulle flytta ut hit? Man kanske blir lat i miljön?

... och harmonisk.

Josefine och Sebastian kom precis upp på skrivbordet (sängen) för att berätta om sina senaste äventyr. Bara leenden. Nu gick de vidare.

Just nu håller vi på att förbereda kusinen Phi:s 5-års kalas. Även om jag tog ett kort avbrott för att skriva om det. Det blåses många ballonger. En sak är säker, hade man många fler barn än vad jag har, skulle nog en elektrisk pump vara en bra investering. Kanske man sedan skulle kunna leverera färdigblåsta ballonger till andra kalas, och bli Thailands partykung nummer 1. Jag skall nog ta och införskaffa en sådan tror jag minsan.

Om en stund skall jag och Plair åka in till byhålan (Soi Dao) för att införskaffa tårta och andra festprylar (cola, godis, kakor, och öl förstås). På de flesta barnkalas jag vart på i Thailand är det ganska bra fart på föräldrarna också. För och –nackdelar med det förstås. De har lagat vägen sedan sist. Jäklar i min gata vad det var mycket hål den sista biten, bara för 2 veckor sedan. Antagligen väntade de tills efter regnsäsongen med att fixa detta.

MAKE SENSE!

Andra bloggar om: , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Du låter helt klart mer tillfreds med livet när du skriver från landsbygden.
Det får mig att tänka på Plair, om det skulle bli så att ni flyttar till Sverige,
hur skulle hon kunna vara utan helgerna på sin mammas gata i skogen.

Den här tiden på året är det grått, mörkt, och trist här hemma, det ljus man kan få är att
tända en massa ljus till en god middag, som idag på fars dag, synd att ni inte kunde komma.

Nille sa...

Det där får man försöka lösa. Det finns mer orörd natur i Sverige än i Thailand. Synd att man glömmer bort det. Fast hennes mamma finns ju inte där förstås.

Som det känns nu skulle jag inte vara omöjlig på att bo utanför stan, men vågar nog inte starta med det.

Härligt att du fick en bra farsdag