Det var tjejerna i ena hörnan och killarna i de andra. Alla visste att tjejerna skulle vinna, de gör de ju nästan alltid. Nu var de dessutom nästan lika många och nästan lika stora som killarna, så det fanns inget tvivel om saken. Killarna attackerade individuellt, tjejerna i grupp, offer för offer. 9 av 10 killar var borta i ett nafs, medan endast 3 av de 8 tjejerna gått åt. Det var sonen till Pho Jai som var kvar. Hur han skyddade sin ballong var imponerande, speciellt eftersom alla medel tycktes tillåtna. Slutligen låg tjejerna på honom och tog sönder ballongen med händerna.
Pho Jaiens dotter (18 år) hade en längre diskussion med min fru om hur man fångar en farang. Som sin bror före henne gör hon nu en session på Burger King vid Silom, bara gångavstånd från Patpong…
Emily var med i ballongtävlingen för småbarn medan syskon och Ohm Im redan sov sött. Emily var med i varje tävling hon inbjöds till.
Pappa Uddman vart slutligen utmanad han med. Och vad han tycker om tävlingar känner alla till. Kan man vinna skall man försöka. Jag vart utmanad av en kille att barfota sparka en liten oljetunna (stor som en hink) i plåt så långt jag kunde. Inte för att jag sparkat en boll på länge men här visste jag att jag hade chans. Jag undrade bara om det handlade om ren kraft eller om något annat.
Den blå tånageln som jag nu sitter med får vara värd segern och de 3 Chang ölen jag drog in till hushållet.
Överlag tycker jag att man skrattar åt oss faranger. Vi tycks ofta ses som tröga, feta gamla penningstarka mjölkkossor. Nu har de fått något att tänka på.
Andra bloggar om: songkran, lekar, thailand, fylla, fest
2 kommentarer:
Jag blir avundsjuk. Att få vara med familjen däruppe i Soidao! Det verkar riktigt om man kan säga så. Jag minns bara Pattaya och att hålla sej inne, isklumpar som flög i luften, lastbilar med vattensprutor, inte varken roligt eller tradtionellt. Kramar till familjen tar jag över mailen. Fortsätt vinn!
I love Lady Boys!
Skicka en kommentar