Polaren berättade att han hade stött på en svensk där han bor, som jobbar för en av de största hjälporganisationerna. Det är ganska dyrt där han bor så han vart nyfiken, och det var därför han frågade vart personen i fråga arbetade. Dennes arbetsgivare lämnar alltså ett bostadsbidrag på 100,000 baht i månaden.
100,000 baht = 20,000 kr
Köpkraften på 20,000 kr i Thailand är att jämföra med 100,000 kr i Sverige. Du kan ledigt försörja en hel by, om du vill.
Det är det mer än 3 ggr så mycket som en västerlänning som arbetar som språklärare har i lön. Min lägenhet kostar 10,000 baht, är på 3 rum, 75 m2, och har tillgång till pool och bevakning. Detta är alltså 10 ggr mer än vad min lägenhet kostar.
Man kan undra vad människan sedan har i lön?
Detta stärker mina misstankar om att de flesta av dessa organisationer bara är ett sätt att kanalisera pengar ner i egna fickor. Administrativa kostnader får inte överskrida en viss procent, visst. Men hur svårt är det att lägga ut projekten på entreprenad till skickliga affärsmän. Kanske en klausul att VISSA tjänster måste införskaffas via ett SPECIELLT företag?
Just nu har jag en gammal kompis från barndomen, Markus, som är i Kampala, Uganda, och arbetar som undersköterska. Du kan läsa om hans äventyr på denna länk. Notera att han är i Uganda främst för att hjälpa andra människor, inte för pengarna. Det är ju så det skall vara inom bistånds projekten, man skall ju vilja hjälpa andra mer än vad man vill tjäna pengar.
Som sagt var, NGO:s (non-governmental organisations) är BIG business här i Thailand! Länk till mer information här!
Inte konstigt att jorden inte blir en bättre plats att leva på.
Andra bloggar om: bistånd, thailand, uganda,
måndag, oktober 23, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Hrrrm. Vår bostad kostar typ 50 000 kr i månaden (Seoul lär ligga högt upp på listan för de dyraste expatlokaliseringarna). Courtesy of my husbands company. Å andra sidan jobbar min man inte för en hjälporganisation utan för ett helt vanligt "kapitalistiskt" svenskt företag....och det är inget lyxboende vi har, utan ett helt "vanligt" enfamiljshus utan förgyllda kranar i badrummet etcetera...
Men jag kan väl tänka mig att svenskar som är anställda av svenska organisationer (även biståndsorganisationer) "kräver" en viss boendeform...biståndsarbetare eller ej.
Du, läste att en klubb i pattis brann upp ihelgen.
Ingen skadades som tur va hörde jag men kunde ni inte tagit det lite lugnare?
Såg ut på bilden som att det var Lucifer men dom sa inte vad klubben hette.
Horde nagot liknande fran en man jag traffade, jag haller med dig. Ta garna en titt pa min vistelse i Nan.
Finns väl alla typer kan jag tro, möter dock rätt många entusiaster utanför Chiang Mai som gör allt rätt. Det enda de inte har är pengar.. två sjuksyrror som lämnat England och öppnat upp ett sjukhem och skola för Aids smittade.
Såna där rötägg som din polare mött är ett hån mot alla som försöker.
Annie: Jo, men jag betalar 2,000 kr för en 3:a på 75 kvadrat. Kanske inte riktig svensk standard men anpassad för ett liv i tropiskt klimat. Det 3 dubbla ger dem kanon boende. Mycket stor skildnad på ett privat företag och en biståndsorganisation tycker jag i alla fall. Olika typer av människor liksom, tycker man. Kanske inte i toppen dock, och det var väll min poäng liksom.
Adam: Det visste jag inte?!
Harensjö: Kolla hur det fungerar, alltid kul.
Perre: Exakt!
"Köpkraften på 20,000 kr i Thailand är att jämföra med 100,000 kr i Sverige. Du kan ledigt försörja en hel by, om du vill."
Är väl helt relativt till varje personslivstil samt geografiskt område han bor i.
Om personen i fråga har barn på en skola med internationell standard, handlar på matvarubutiker med internationell standard, äter på restauranger med internationell standard så skulle jag påsta att köpkraften på 20,000 kr i Thailand är ungefär som 20,000 kr i Sverige.
Köpkraften är ju otroligt stor bara i olika områden och livstilar i Sverige. En villa i Sthlm jämnfört med en villa i Skellefteå osv, osv...
Internationell standard är inte densamma som svensk standard. Ungefär dubbelt så mycket och dubbelt så dyr, minst.
Jag håller med om att det snarare är relaterad till vilken livsstil man levt, och ämnar fortsätta leva.
En biståndsarbetare tror jag normalt inte har samma krav som Ericssons Thailändska ledningsgrup. Jag tror, och tycker, att ganska många borde nöja sig med en 3:a. med 3 dubbla min standard. Vilket är en 3:e del av vad personen i fråga hade.
vad ska man göra om man är i thailand har blivit bestulen på sin plänbok där var biljet hem och man är i landet över tiden när visa har gått ut och biljeten man får ingen hjälp hemifrån eller av svenska ambasaden och man kan inte ta lån
Skicka en kommentar