Ko Chang: Dag 3

Sand, sand, och åter sand. Jag skall ta tag i min ide om att utveckla lite sand och beach vänliga familje prylar. För tusan vilket slit det är. En ekvation får jag inte att gå ihop: vi kommer ner till stranden med 2 små ryggor plus en lekpåse, och skulle behöva 4 för att få med oss allt hem!?

Det kan ju inte bara vara sand frugan fyller väskorna med tycker man?

Ko Chang är ett underligt ställe tycker jag. Ja, nu har jag bara sett White Sand Beach de gånger jag varit här. Jag förstår mig inte på ön liksom. Lite Ko Samet, lite Ko Samui, men ingen egen själ liksom. Bara drömmar. Inte speciellt billigt heller. Inte i Thailändska ögon mätt i alla fall.

De pratar om att detta skall bli nästa heta resemål, men hur? Kanske efter flygplatsen kommit? En massa thaiklippare har definitivt investerat i land bara för att invänta prisökningar. Några försöker sig på en branch som verkar ny för dem. Ungefär som om man bygger billigt med mål att det skall se dyrt ut.

Alla dessa människor med kunskap, som vill bygga en resort och göra pengar med dagens besökare verkar hålla sig borta. Väntar man på att jätteresortsen bara helt plötsligt skall dimpa ner på ön eller vadå?

Det finns massor av fler stränder och öar än vad jag sett, och det skulle vara kul att hinna besöka dem. Nästa gång kanske.